Mininovell av Anna

En väldigt händelsefattig dag idag. Sa kan lägga ut min lilla mininovell jag skrev igarkväll. Det var lite kul. Jag satt här vid datorn, och som en blixt fran himlen fick jag en mening framför ögonen. Den ville inte försvinna och sen fick jag en andra mening till den. Sa, jag var bara tvungen att stänga av datorn och ga ner till mitt rum och börja skriva. Snabbt fick jag hela storyn med slut och allt, sa det avr väldigt lätt att skriva, även om det inte blev sa langt. Har även översatt den till engelska, men väljer att bara publicera den pa svenska än sa länge. Och kommentera den gärna!


Den som väntar på något gott...


Hon såg sig om. Det rasslade till i löven när en vindpust lekte med dem. Parken var svagt upplyst. En av de få gatlamporna lyste svagare än de andra. Plötsligt blinkade den till och slocknade helt. En rysning for genom hennes kropp, men det var ingen där.

         Raskt satte hon fart igen. Hemma väntade sambon. Han skulle ha beställt pizza till dem. Redan nu kunde hon känna lukten och det vattnades i munnen av bara tanken. Lägenheten skulle vara varm och ljus, och efter pizzan, så klart med banan och curry på, skulle de kanske ta ett varmt bad i det nya bubbelbadkaret. Det skulle vara härligt. Bubblorna och skummet som täckte deras kroppar. Antagligen skulle de ha ljus tända i badrummet och allt skulle vara magiskt romantiskt.

         Rätt som det var rycktes den värmande bilden ifrån henne, och verklighetens nu blev alltför uppenbart. Det låg regn i luften och höstmörkret var påträngande tungt. Hon snabbade på stegen, men stannade upp. Något obehagligt smög sig uppför hennes ryggrad. Ofrivilligt rös hon till och vände sig om igen. Fortfarande ingen i sikte. Med oroskänslan på stadig plats i magen gick hon vidare.

         Parken kändes onaturligt tyst och stilla den här kvällen. Nästan som om den väntade på något. Med ökande hastighet önskade hon att hon var hemma, mysande med sambon.

         Några löv blåste plötsligt fram på vägen framför henne. Det såg ut som de var mitt uppe i en konflikt. Ett krig utspelade sig inför hennes ögon. Mörkret omkring henne, med ännu en gatlampa i behov av att bytas, gjorde att dessa löv verkade kusligt levande.

         Ännu en ilning for genom henns kropp, och känslan av att hon faktiskt inte var ensam blev starkare. Med en sista blick på de vissnande löven gick hon fort vidare.

         Klockan hade hunnit bli sen, och pizzorna väntade. Nu ville hon inget hellre än att komma hem.

         Mörkret kändes än mer påtryckande och det var knappt att tanken på värmen hjälpte längre. En bitande känsla gnagde sig fast i henne. Hon var inte ensam. Någon var i närheten. Paniken inom henne började göra uppror, men om hon visade det skulle hennes förföljare förstå, och inse vilket sårbart och lättfångat byte hon var.

         Som från ingenstans hoppade en katt ut på vägen. Ett skrik hördes i kvällsmörkret, hon insåg att det var hon som stått för det. Hon hade hoppat bakåt utan att tänka sig för och stod nu nästan ute i gräset. Kattens svarta päls glänste i det svaga skenet, och dess ögon verkade nästintill utomjordiska. De såg på henne med hypnos i blicken. De gula ögonen med de smala strecken till pupiller.


När hon slog upp ögonen igen fann hon sig själv liggande på marken. Fortfarande slöt sig mörkret kring henne, nästan hungrigt. Som om det ville ta med henne. Suga in henne i det, likt ett svart hål som slukar allt i dess närhet.

         Hon reste sig kvickt och skyndade hem utan problem. Hon hann inte ens fundera på varför eller hur hon hamnat på marken.

         Ljuset i lägenheten verkade välkomnande men hon kunde inte känna den värme som borde uppfylla hennes kropp. När hon närmade sig såg hon pizzorna på bordet, och hon visste att hon borde känna lukten härifrån. Hon såg sambon komma in i köket. Han pratade med någon i telefon. Nej, han ringde visst till någon som inte svarade för han la på utan att säga hej då. Han slog ett nytt nummer. Hon kunde se på hans fingerrörelser att han ringde hennes föräldrar. Varför gjorde han det?

         Hon skyndade sig uppför trappstegen och skulle just ta fram nycklarna när hon upptäckte att hon tappat sin väska. Den måste ligga kvar i parken. Hon fick hämta den i morgon bitti, eller hoppas att en vänlig själ lämnade in den till polisen.

         Hon kände på dörren, och befann sig som genom ett trollslag i hallen. Hon ropade hej men fick inget svar. Konstigt, hon hade ju sett sambon alldeles nyss.

         Obehaget och den ilande känslan dök upp igen. Något var inte som det skulle. Hon tog de få stegen som krävdes för att komma in i köket. Där på en stol satt han med armarna på bordet med huvudet i händerna. Det såg ut som han grät. Hon frågade vad som hänt, men hennes fråga förblev utan svar. Hon närmade sig honom sakta. Oron steg allt mer. Det verkade inte som han hörde henne eller märkte av henns närvaro. Hennes blick föll på maten på bordet. Curryn låg över bananerna som ett brunrött täcke, men hon kunde inte känna doften.

         Plötsligt insåg hon vad som hänt. Det skulle nog inte bli någon pizza ikväll, trots allt.


Äppelpaj

Ikväll har jag gjort svensk äppepaj! Vet dock inte om det är en svensk specialitet, men eftersom jag, som kommer fran Sverige, gjorde den till en spansk familj, blir det en svensk äppelpaj, sa det sa. Och faktum är att den blev rätt god, om jag far säga det själv. Smulpajen blev dock inte lika smulig som mammas, men den smakade precis likadant, sa nära som det gar att komma, tror jag. Sa är rätt stolt över mig själv faktiskt.

Barnen har varit rätt okej ikväll, utom vid slutet av maltiden. Da blev Alvita sur och okontrollerbar som hon blir när hon blir för trött. Grater utan stopp pa tararna. Och skriker som hon höll pa att dö, inte bra om man har tendenser till huvudvärk, som jag. Speciellt de senaste dagarna. Ännu en gang, stenhus är inte bra om man har skrikande ungar i närheten.

Lördag igen

En rätt lugn dag idag. Känner mig fortfarande halvsjuklig, men lever i alla fall.

Kom nyss hem fran Alcalá där jag varit med Mamma Alv. Vi skulle shoppa lite mat och köpa en sak till Alvitas skolklänning. Men den affären hade stängt sa blev bara shoppning pa Carrefour. Det roliga var att den är tydligen hyfsat ny och Mamma Alv hade inte varit där innan. Jag däremot, som bara varit här i tva veckor har varit där. Det var nämligen samma supermarket som jag var pa i tisdags med Manu. Lite smatt häftigt att jag varit där, men inte hon.

Barnen är sma otacksamma varelser ibland. Mamma Alv köpte varsin pyjamas till dem, men Alvita ville inte ha sin. Den var söt med blommor pa, men hon ville ha samma som Alvato. Och för en vecka sen köpte Mamma Alv varsin eltandborste till ungarna, efter att de sett min och ville ha lika dana. Men den här gangen var det Alvato som inte var nöjd. Hans var rätt häftig, sag ut som en brandbil, men nehej, han ville ha en sadan som sin syster. Att de aldrig kan vara nöjda. Egentligen borde de väl ha exakt samma kläder ocksa. Som deras tvillingkusiner. Da hade de inte kunnat braka om saker och ting. Sa mycket lättare det hade varit da.

Influensa pa g?

Pappa sa att infulensan härjar i Sverige, och det vore just typiskt om jag fatt med mig den hit till Spanien ocksa. För jag mar inte helt bra. En stund efter att jag skrev bloggen gick jag och la mig. Hade huvudvärk, frös och ont i halsen. Inte bra alls. Sa, jag gick och la mig, hade en filt, ett täcke och ett lakan pa mig, men frös ända. Somnade i alla fall till slut, och sov i tva timmar. Sedan vaknade jag, naturligtvis, sover ju inte forfarande, och precis da kom Mamma Alv hem med tva sovande barn. Sa har inte ens sett till dem idag, Alvato kom visserligen ner när vi at middag, sa honom har jag sett idag.

Men nu ska jag nog snart ga och lägga mig igen. Vill inte bli sjuk. Jobbigt att vara det.

Norske jänter pa tur

Idag har jag pratat svenska! Visserligen har alla svar varit pa norska, men det räknas nästan som svenska det ocksa.

Jag bestämde mig för att ta en tripp till Madrid och ga pa Pradamuséet, hade ju inget bättre för mig ända. I kön in till muséet hör jag skandinaviska bakom mig och ser fem glade kvinnlige norske pensionister (eller vad det heter pa noska). Jag beslutar mig efter ett tag för att prata med dem. Längtan efter nordiskt sällskap blev för stor. Trakigt att ga själv pa musuem ju. Sa, jag slog följe med dessa damer, och det var faktiskt trevligt.

Efter besöket bland alla tavlor skulle vi vidare mot El Parque Retiro, och efter lite letande kom vi dit. Jag var hungrig, och som tur var damerna ocksa det. Sa vi letade reda pa ett matställe, och jag at en jättegod tortilla med potatis i. Och baguett-bröd till det. Mumsigt värre. Sedan var jag tvungen att skynda mig till Metron. Skulle träffa Pappa Alv vid universitetet vid 16, och Metron tar ca 30 minuter dit och klockan var 2 minuter över halv när jag kom till nedgangen. Men hann i alla fall i hyfsad tid, bara 5 minuter sen.

Sa, tack vare att IKEA blev inställt har jag fatt se enmängd malningar och prata svenska med norskor. Sa inte en helt bortkastad dag trots allt.

Har dock huvudvärk nu, sa ska nog ta och vila en stund. Barnen är pa barnkalas just nu, vet inte när de kommer hem, men Mamma Alv är med dem, sa ningún problema. Ska ta en tablett med cola, sedan sova om det gar. Se om det hjälper mot huvudet.

Bakslag

Det blir inget IKEA i morgon. Snacka om bakslag. Hade verkligen sett fram emot det hur länge som helst. Min sista helt lediga dag, och jag vet inte vad jag ska ta mig till med den. Anledningen är att Manu maste fixa nagra papper till hans nya leksaksjobb, och detta i morgon. Av alla dagar. Det spelar ingen roll att det är viktigt att han far det gjort, jag blev ända besviken över det. Men, men. Finns inget att göra, mer än att bita ihop och latsas att det regnar. Men hade verkligen sett fram emot det.

Hämtningen idag gick till pa ungefär samma sätt som igar. De lekte i en evighet efter skolan, vilket egentligen bara är bra, för da far jag mindre tid att bekymra mig över vad vi ska hitta pa här hemma. Men liksom igar ville de följa med sin kompis hem. Det börjar bli lite pinsamt för mig att de inte vill komma med mig, inte förrän en hel del tjat i alla fall.

Här hemma spelade jag och Alvato fotbollsspelet igen, och efter det har vi lekt tjurfäktning. Det innebar att jag var tjur och sprang mig svettig och trött när jag försökte likna en ilsken tjur. Lite kul, men fruktansvärt jobbigt. Ska lära mig att ta det lugnare som tjur nästa gang.

Nu ska jag ga och deppa över i morgon. Vill sova hela dagen isället, känns meningsfullt och bra.

Hämtning igen

Pappa Alv kom precis hem. Han jobbade inte pa sin artikel i förmiddags, eftersom han skulle byta olja i "min" bil, och de knäppa spanjorerna sa att det gick att göra direkt, men när han väl kom dit sa de att det skulle dröja till halv ett innan det var klart. Sa han shoppade lite under tiden i Alcalá. Detta innebär alltsa att han gärna vill jobba nu, och därför maste jag aka och hämta ungarna idag igen. Hoppas det gar bättre idag, att de faktiskt följer med mig snällt till bilen och inte vill till sin kompis igen.

Sa, nu blev jag lite smatt nervös igen. Men det gar förhoppningsvis bra ända.

Till lunch idag at jag champinjonsoppa. Färdiglagad, bara att värma i mikron. Jag är inte stormförtjust i svamp, inte i sa stora mängder och sa koncentrerat, pa pizza gar det väl an, men nu ska jag banne mig lära mig att gilla det i alla former!

Maste fixa om mina naglar ocksa. Hälften av dem är fortfarande fina, men resten behöver nytt lack för att duga för uppvisning. Inte för att jag ska visa upp dem för nagon speciell, men det är lite vardagslyx att ha fina naglar, inte sant?

Fick svar fran skolan innan idag. Klockan 8 pa mandag ska jag befinna mig där, för en rundvandring (de andra far det klockan 16, men eftersom jag jobbar da, skrev "Su" att "Yo" skulle ta en orientering med mig pa morgonen istället, tyckte jag var snällt och bra. Det ska även bli ett "placement test" där pa morgonen. Antar att det är för att se vilken niva man ligger pa. Jag gjorde ett test pa deras hemsida (tänk om det är samma, men det kan det väl knappast vara?) och kom till B1. A1-3 är det lättaste, B1-3 är medel och C1-3 är svarast. Sa efter bara tva ar av spanska pa gymnasiet far väl B1 vara rätt okej. Hellre att jag börjar pa en niva för enkel än för svar, vill inte behöva plugga ihjäl mig det allra första jag gör. En mjukstart är aldrig fel. Nu ska jag fixa till naglarna lite.

Rapport frán igár

Här kommer da det som alla har väntat med spänning pa. Exalterade ögon kommer nu att följa varje ord med största noggrannhet. Hur gick det egentligen med hämtningen i skolan igar? Om vi tar det fran början.

Efter att ha varit ute i solen i fem ynka minuter, endast solande benen, gick jag ner, tog fram barnens lilla mellanmal bestaende av varsin dricka och en liten banan var. Sedan tog jag hissen ner till garaget, satte mig bakom ratten, backade ut nagorlunda smidigt i alla fall (bilarna star pa snedden i garaget, inte det lättaste att backa om man är ovan vid det), stängde garaget med den lilla dosan, körde ut genom den öppnade grinden, stängde även den, och sedan var det bara att susa iväg. Bilresan gick bra, inga större missöden, och inte nagra sma heller för den delen.

En kvart innan barnen skulle sluta skolan fann jag mig själv väntande pa en sten utanför. Var i akut behov av en toalett, men intalade mig själv att det endast var en nervositetsgrej. Där satt jag i skuggan medan sekunderna masade sig fram i sakta mak, och till slut gick jag upp till dörren där alla barn skulle springa ut likt vitklädda studenter. När sa dörren öppnades sag bade Alvita och Alvato mig ganska fort, och jag kunde fanga in dem smidigt och lätt. De verkade rätt glada över att se mig där, trots att jag inte hade Pappa Alv i närheten. De slängde sig över drickan, och ville ga och leka vid piratskeppet. Sa vi gick dit. Dit kom även en av bästa kompisarna med tillhörande mamma. Jag satt dock för mig själv, det är än sa länge rätt svart att ha ett ordentligt samtal pa spanska. Men just det! När jag stod utanför dörren pratade en mamma med mig. Pa spanska sa klart. Och det gick ganska bra. Men det var mest saker som, Hablas español? Sólo un poco. De donde eres? Suecia. Ah, muy bonito. Me gusta Suecia. Och bla bla. Hon hade en liten aning om vem deras förra au pair var ocksa, men hon kallade henne vid fel namn, sa antar att de inte hade pratat sa överdrivet mycket.

Alvita och Alvato sprang iväg en gang pa lekplatsen, men jag lyckades fanga in dem igen. Försökte banka lite vett i dem, att sa där far ni inte göra. Ni maste stanna innanför här, eller fraga mig om ni vill ga nagon annan stans. När de sedan ville ga hem blev det lite problem. De ville absolut inte följa med mig, utan de ville hem till kompisen, och följde med dem ända ner till vägen. Mamman till kompisen fick säga till dem att de var tvungna att följa med mig till bilen, och efter lite övertalning sa kom dem till slut med mig, men det var nagra pinsamma minuter för mig.

Bilresan hem da. Jo, sa här var det. Barnen busade och lekte i bilen, och Pappa Alv hade sagt till mig att inte ägna dem för mycket uppmärksamhet, men jag sa ända till dem att sitta ordentligt. Dock blev jag tvungen att stanna bilen eftersom jag sag att Alvato knäppt upp bältet. Sa, jag sa att om de inte har pa sig bältena far vi stanna här forever, för alltid alltsa. Alvita hade även hon knäppt upp, sa jag var tvungen att knäppa fast dem sma skitarna igen, innan jag kunde köra iväg igen.

Väl hemma vid 18-snaret var det helt okej att ha att göra med. Jag och Alvita lekte med lopporna igen, Alvato kollade pa lite teckanat, och sen lekte vid Kurragömma. Eftter det spelade vi fotbollsspel, ett sant där som även finns i en ishockeyvariant, ni vet. Jag har faktiskt aldrig spelat fotboll, bara ishockey, och jag upptäckte snart att jag inte behövde spela snällt mot Alvato. Han var ju nästan ett proffs pa det. Men jag lyckades i alla fall med uppgiften att inte förlora med alltför stort. Tror att det blev 9-7, 9-6, 9-7 och nagot mer. Tyvärr var det alltsa Alvato som vann alla ganger, men tyckte det var ganska bra av mig för att vara nybörjare. Plus att det höll Alvato nöjld och glad. Under tiden som vi gjorde detta lekte Alvita i ett litet plasthus jämte oss. Hon verkade rätt nöjd och glad hon ocksa faktiskt. Mitt under stridens fotbollshetta kom Pappa Alv hem. Da spelade han och hans son en omgang fotboll, och jag smög försiktigt därifran. Och nu kom jag pa en sak till!

Huset som familjen bor i ligger som sagt pa ett berg/kulle. Uppfarten till deras grind är fruktansvärt brant, och jag har haft problem med att komma uppför den när jag kört med Pappa Alv. Jag har varit tvungen att stanna för att grinden ska öppnas, och sedan är det start i backe som gäller, vilket jag avskyr. Han hade sagt till igar att jag kunde köra in vid sidan och parkera, sa kan han eller Mamma Alv köra upp bilen till garaget. Men jag ville pröva själv igar. Utan att ha nagon sittande jämte mig. Pa tredje fórsöket gick det att komma uppför och in i garaget. Framsteg. Nästa gang ska jag klara det pa färre antal försök, men tror bara att det gar när jag inte har nagon vid sidan av mig. Vill helst vara själv när jag övar pa sant. Haha.

Det här var i princip hela gardagen, och nu ska jag ta och göra mig i ordning lite. Ser ut som ett monster, med för kort lugg och rufsigt har, glasögon pa sniskan, halvsminkad och halvpaklädd. Jag skrev förresten lite med Manuel igarkväll ocksa. Han tyckte vi skulle aka skridskor nagon gang om det finns tid för det. Det kan nog vara superskoj, men eftersom jag kommer fran kalla Norden ska jag vara bra pa det. Jag har inte akt skridskor pa ar och dar, och jag är inte speciellt graciös pa isen heller. Men som sagt, kan nog bli en rolig upplevelse. Plus IKEA i morgon, maste kolla upp bussarna fran Madrid ut till Sverige-centrumet. Ah, plus att betalade skolan igar, maste kolla upp hur det ser ut pa mitt konto nu. Antagligen inte manga kronor kvar. Hoppas det blir värt det ocksa.

Nervöst snack

Om en halvtimme ungefär ska jag sätta mig bakom ratten, backa ut ur garaget, nerför den branta backen, ut pa vägen och styra kosan mot barnens skola. Det är minst sagt lite pirrigt, och jag önskar verkligen att de uppför sig och är pa glatt humör. Annars blir det jobbigt för stackars mig.

Farfar var här idag igen. Han säger att jag maste plugga spanska very hard, och sa vill han fa mig till att läsa Don Quijote, och visst det gör jag gärna, men inte pa spanska! Jag kommer ju inte första ett jota, och att över huvud taget fa uppfattning om vad den handlar om kommer vara omöjligt. Sa nja, att ägna en timme at varje mening känns lite onödigt just nu. Men jag Ska läsa den. Men helst pa svenska.

Idag har jag klippt luggen. Själv alltsa, ingen frisör inblandad. Den blev kanske en aning kort, men det växer ju ut igen. Klippte lite pa sidorna ocksa, där bak ser jag inte sa mycket, sa det far vara som det är. Det ser säkert finemang ut ända.

I förrgar, tror jag att det var, fixade jag naglarna. Fransk fin manikyr för att försöka halla en nagel i schack, den hade fatt en spricka i kanten och ville ga sönder med det ville inte jag att den skulle. Sa jag tänkte att jag skulle limma med lite nagellack. Det gick rätt bra, tills igar. Sprickan hade gatt upp ännu mer, sa jag fick nog och drog av halva nageln (kanske en överdrift, men en fjärdedel rök nog), och det gäller inte vilken nagel som helst, utan höger tumnagel. Sa nu är den lite öm eftersom det försvann ganska mycket av den, men den växer väl ut den ocksa.

Som om inte detta vore nog, växer även mina sa kallade visdomständer för fullt. I höger nederkäke tittar det upp en liten vit bit, och det är rätt ömt där ocksa. Det fastnade lite choklad i den häromdagen, och det gjorde ont. Sa jag har en del jag kan klaga pa, men ska försöka uthärda pinan.

Dessutom, igar upptäckte jag nagot fasansfullt. Jag har rakat köpa brun mascara istället för svart! Vad ska man ta sig till? Jag har aldrig i mitt liv använt annat än svart, men nu far jag alltsa ställa om mig till brun. Usch, hemska tanke. Men jag orkar inte aka in till Madrid och köpa en helt ny svart, blir för dyrt. Snala Anna maste spara pa utgifterna.

Nu är det bara 20 minuter kvar till avfärd. Magen är mätt och belaten. Försökte göra Saras vegoburgare men det blev bara pannkaka av det hela. Inte bokstavligt tyvärr, pannkakor hade varit smarrigt. Men allting blev bara mos, och jag ska aldrig försöka göra det igen. Gar ju inte att fa ihop smörjan till runda burgare. Bara smular sönder! Kokade spaghetti till, och den blev i alla fall bättre. Tacka vet jag pasta i enkla former.

Pappa Alv ringde precis och fragade om allting var okej, och tja, det är det väl antar jag. Blev inget solande idag, far väl ta det i morgon. Om jag inte lägger mig i 10 minuter nu. Kanske ska göra det förresten. Ja, det ska jag, bra uppvärming för att hämta ungarna.

Nervös med spritt i ben

Behöver jag säga att jag är nervös idag? Idag är det premiär för Anna-hämta-i-skolan-själv som jag skrev igar. Vaknade innan klockan ringde, och magen var i uppror redan da. Inte sa att jag inte kunde äta, för det kunde jag. Var duktig och stekte ett ägg idag, sa jag far lite proteiner i mig. Tänkte nästan försöka mig pa Saras vego-bugrare idag ocksa. Ska koka dem lääänge, linserna alltsa, sa att de blir fina sma burgare. Fast nej! Jag vet inte om det finns nagot bröd att ha till, aja, i sa fall kan jag ju alltid koka pasta som tillbehör, haha.

Jag vet för övrigt inte riktigt vad jag ska göra idag. Ga runt och vara ett nervvrak för vad som komma skall later inte sa roande direkt. Maste hitta pa nagot. Igar lag jag ute en väldigt kort stund i solen. Hade ingen solkräm till hands, och ville inte bränna mig, sa tog mig bara en snabbis pa översta terassen. Kanske ska försöka sola lite till. Den spanska sommaren är som sagt över i här, men för mig är det fortfarande sommar. Jag menar, vem i Sverige räknar inte 25 grader som sommar?

Jag kanske ska ta en tripp upp pa "berget". Varje gang jag skriver det kommer det dock nagot emellan, sa det har inte blivit av att jag gjort det när jag tänkt det. Sa egentligen borde jag kanske inte skriva det, utan helt enkelt göra det, och skriva om det i efterhand. Kanske är smartare.

Jag saknar min dator med all min musik pa. Istället sjunger jag Twinkle twinkle litte star för mig själv. Lärde Alvato de tva första raderna pa den för ett tag sen. Plus Känn en doft av kärleken fran Lejonkungen. Sag den pa spanska, El Rey León, under tva frukostar eller vad det var. Kan inte pasta att jag forstod jättemycket vad de sa, men eftersom jag sett den x antal ganger innan, sa visste jag ju exakt vad den handlade om. Haha.

Nej, nu orkar jag inte skriva mer för tillfället. Lär aterkomma senare.

Badproblem

Ni anar inte hur svart det kan vara att fa en femaring att bada om ni inte varit i den situationen. Jag skulle bada ungarna nu ikväll, och det var med osäkerhet jag gick in i uppgiften. Farvanandsvärt nog gick det bra med Alvita. Hon var ganska duktig och efter badet sjöng jag en vers pa Byssan Lull för henne. Tyckte hon var kul.

Värre var det med Alvato. Han ville verkligen inte alls. Laste in sig i badrummet, sa Pappa Alv fick komma och säga till honom ordentligt. Och efter det fick jag i alla fall honom i nagorlunda rent skick. Sjöng för honom ocksa, sa som jag lovat, men han skrattade mest. Förhoppningsvis at att det var pa svenska, mer än pa grund av min sangröst.

Nu är det i alla fall snart mat. Sen kan jag andas ut och fa sova. Värre lär det som sagt bli i morgon. Da är det premiär för Anna-hämta-i-skolan. Vagar knappt tänka pa hur det kan bli. Hoppas, hoppas de uppför sig. Fortsättning följer i morgon..

I fixartagen

Fy fasiken vad jag blir förbannad ibland!! Jag hade skrivit värsta langa blogginlägget, med lunchpaus och lite sa emellan, och när jag klickar pa "Spara & publicera" sa kommer det upp att jag maste logga in igen. Vilket sa klart innebär att allting som jag inte sparat sedan tidigare försvunnit. At helv*te med det!! Sa nu maste jag alltsa skriva om allting en gang till. Jädrans skit rent ur sagt! Maste lära mig att spara mellan varven. Annars blir det säkerligen sa här fler ganger.

Här är vad jag skrev igar, sparade det som utkast, och det är det enda som är kvar av allting jag skrev idag. Skitstövlars pannkaka!

Just nu är minnet lite suddigt, men jag "drömde" konstigt inatt kom jag pa nu. Jag vaknade tva ganger och trodde att jag kollade pa klockan. Första gangen tror jag att jag trodde att klockan var runt 7-8-tiden pa morgonen, men sedan tog jag "en extra" titt pa mobilen, och da var klockan bara halv 2 eller nagot sant. Andra gangen vaknade jag och trodde att jag kollat igen, och att klockan da skulle vara 11 nagonting, men tog en extratitt igen, och da var klockan bara runt 7-8, som när jag vaknade första gangen. Tiderna är dock ganska osäkra, kommer inte ihag exakt vad det var, chansar bara lite. Sedan när jag vaknade tredje gangen var det pa grund av att mobilen ringde vid 9.30. Allting kändes i alla fall helrörigt, och nu när jag känner efter känns det som jag försov mig. Men det var igar jag sov lite för länge. Kanske därför som jag vaknade inatt, för att vara säker

 pa att inte försova mig.

Sa, det var allt som var kvar. Varför jag inte hann uppdatera det igar, beror pa att jag akte in med Pappa Alv till Alcalá före lunch istället. Han ändrade sig, och när klockan var strax efter 13 akte vi in till stan. Banken och de andra affärenra stänger vid 14 sa det var lite bradis. (Ska försöka halla det kort den här gangen, mest för min egen skull, orkar inte slösa mer tid pa det här inlägget än jag redan gjort). Väl pa banken sa de att ett konto för mig skulle kosta 5 euro i manaden, sa jag struntade i det.


Sedan försökte vi fixa telefonkort och "ak-kort" till mig. Det visade sig att jag hade rätt om att alla butiker inte kunde sälja endast telefonnummer, sa Pappa Alv hade faktiskt fel. Inga missförstand alltsa. Kändes rätt bra, haha. Och ak-kort kunde man bara köpa i Estancos, ungefär som Pressbyra men mindre, och alla hade stängt för siestan, eller lunch. Sa, vi akte till El corte inglés istället, som är ett gigantist varuhus där de har Allt. Sa, där fick jag till slut mitt nummer, och den som vill ha mitt spanska nya nummer far höra av sig, dock inte pa mitt svenska nummer, eftersom jag inte använder det längre. Pa El corte inglés tog jag även fotografier i en automat, eftersom det skulle behövas till ak-kortet. Vi hade även tidigare tagit en fotokopia pa mitt pass, skulle ocksa behövas. Men mer kunde vi inte fixa igar, 2,5 av 3 saker var dock godtjänt för dagen.


Idag var jag i Alcalá igen, men med Manu den här gangen. Med hans hjälp fixade jag ak-kortet, eller ja, jag kommer inte fa det förrän om 2 veckor, för det tar visst tid att tillverka det. Dumma spanjorer, gör som svenskarna istället! Jag och Manu hade i alla fall trevligt iadg ocksa, var inne i det som tros vara Cervantes hus, Spaniens Shakespeare. Sa nu har jag varit där ocksa. Bara IKEA och Prada-muséet Kva. Som jag bör besöka. Men IKEA tar vi pa fredag bestämde vi idag. Sa längtar till fredag! Vet bara inte vad jag ska göra de andra tva dagarna. Trist att ga till Prada ensam ju.


Jag och Manu at tapas idag igen förresten. Och jag var inte nära att missa bussen. Och jag köpte tandkräm och shampoo och plaster. Mina tar tal nämligen inte mina sandaler som jag hade idag. Jag hade plaster med mig, men inte hur manga som helst. Och lär behöva fler, om det forsätter vara sa varmt och bra väder som det är nu. Vad gjorde vi mer? Gick nog mest och snackade och skrattade. Sa tja, jag vill ha fredag. Alla andra dagar när det inte händer nagot är trakiga.


Maten jag gjorde innan bestod av kokat ris och ärtor, blandat med äppelbitar, som Inte var kokade. Blev rätt okej. Sedan till efterrätt tog jag en Magnum White glass. Tyckte jag var värd det.


Nu väntar jag mest pa att Pappa Alv ska komma hem med barnen. Han ringde innan och sa att han skulle hämta dem direkt fran jobbet, sa jag har inte mycket annat för mig nu än att vänta pa dem. Vet inte riktigt vad det blir för bus idag. Nagon som har nagra förslag pa vad man kan göra med 4-5-aringar? Jag själv börjar bli trött pa att leka flygplats, nagot av det bästa Alvato vet. Just det! Nu kom jag ihag en sak till jag skrev i inlägget som försvann. Igar gjorde jag och Alvita loppor, sadana där med nummer i och sa ska man göra nagot bakom varje nummer. Tror faktiskt att hon gillade det, efter att jag förklarat hur man skulle göra med loppan. De var rätt okej igar, ungarna. När de kom hem fran skolan var de glada, men när jag skulle ta pa dem pyjamasen (som de byter om tiil i princip direkt när de kommer hem) blev de sura och ville inte alls göra som jag sa. Men Ester en ganska lang stund hade de i alla fall bytt om. Hoppas de är okej ikväll ocksa. Och speciellt i morgon. För sa ska jag ju hämta dem själv för första gangen. Nervöst. De kommer säkerligen inte alls vilja följa med mig. Sa hall alla tummar ni kan där ute!


Mandagsförmiddag

Idag hade jag först planerat att aka in till Alcalá med Manu för att fixa mitt telefonkort och sa, men sen visade det sig att han skulle vara med en kompis som aker till England nu i dagarna. Han ska vara borta i nagra manader, (kompisen alltsa), sa det far väl anses som en rätt okej ursäkt för att inte träffa mig antar jag.

Istället blir det nog en tripp in till stan med Pappa Alv. Han är hemma just nu, haller pa och skriver en artikel för universitet eller nagot i den stilen, och han far mer arbetsro hemma än pa jobbet. Pa jobbet kommer det studenter och stör honom hela tiden. Men efter lunch (antagligen vid 14-15-tiden alltsa) ska vi nog aka in och se om jag inte kan fa ett telefonnummer. Det skulle vara bra med ett buss-tag-metro-kort ocksa (det gäller för allting i hela Madrid), men Mamma Alv sa att det gäller manadsvis, alltsa endast för september, eller endast för oktober. Inte som hemma där det gäller exempelvis i 30 dagar fran och med dagen man köper det. Sverige är bättre. Haha. Detta innebär i alla fall att jag antagligen bör vänta med att köpa kortet, eftersom jag lär förlora pa att köpa ett för september. Det är ju bara en vecka kvar av den här manaden.

Jag far helt enkelt betala mina buss-, tag- och metroresor "för hand" sa länge. Bara jag ser till att ha pengar i planboken sa gar väl det bra. Pa torsdag ska vi antagligen fixa mitt bankkonto ocksa. Det maste tydligen göras pa morgonen, och pa torsdag är enda dagen Pappa Alv kan följa med.

Usch, känns trakigt att bara sitta här och inte göra nagonting. Kanske ska ga upp en vända pa "berget" och relaxa lite. Och därefter ordna med nagonting i form av lunch. Tror jag ska försöka göra nagot eget idag, och spara pa det som Mamma Alv har gjort. Saknar hemmamaten och allting som vi har hemma i frysen. Ge mig mina quorn-saker! Synd det är lite knepigt att frakta mat. Annars hade det varit smidigt att fylla frysen här med quorn-bullar, quorn-fliéer, quorn-färs osv. Maten är som sagt antaglien det värsta här. Men far se dewt positivt, jag behöver inte oro mig för att ga upp i vikt, trots att jag inte tränar nagonting alls här.

Nu orkar jag inte komma pa mer att skriva för tillfället, aterkommer om det händer nagot intressant, eller om jag rakar fa en idé att skriva om. Tjipp och hej!

Söndagslunch med släkten

Idag at vi lunch hos abuelo y abuela (farfar och farmor). Tío y tía (farbror och faster) con los primos (med kusinerna) var med ocksa. Och jag maste erkänna att det är svart att vara 100% vegetarian här. De har massa ickevegetariska saker i allting som jag helt enkelt far pilla bort. Men med tonfisk i salladen blev det svart. Jag ogillar tonfisk över huvud taget,.och i den här salladen var den helt mosig och hade tagit över hela salladsskalen. Försökte pilla bort den sa gatt det gick, men tyvärr fick jag nog i mig nagra smabitar ända. Det var lättare att pilla bort räkorna, de var större och mer sammanhallna om man säger sa. Men som sagt, jag far vara lite flexibel vad gäller maten. Ett fullständigt liv som vegetarian här är praktiskt taget omöjligt vad det känns nu. Men lovar att göra mitt bästa för att halla mig fran allt vad kött och fisk heter ända.

Jag är trött. Men vill ha nagot att göra. Känns rätt trakigt här. Helgen den 12:e ska familjen iväg, det är tydligen nagot festfirande för nagot helgon, eller vad det var, och da lämnar de mig antagligen här. Vet inte riktigt vad jag ska göra da, och tydligen ska Manu ocksa iväg den helgen. Skolan har visserligen börjat da, sa förhoppningsvis har jag träffat nya människor som kan underhalla mig. Annars kan jag ju ta en tripp till Sverige, Manu tyckte jag kunde aka med Ryan Air för 1 cent. Och ska man bara aka ett par dagar sa. Haha. Men nja, jag vill nog se om jag inte kan stanna kvar här. Men maste ha nagot att göra i sa fall. Trakigt att vara ensam i tre dagar utan nagot som helst att hitta pa.

Jaja, vi far väl se hur det blir. Är ett tag dit i alla fall.

Pa onsdag ska jag förresten hämta barnen i skolan alldeles själv för första gangen. De kommer alldeles säkert vara tjuriga och inte alls vilja göra som jag vill. Det kommer bli pannkaka av alltihop, bara hoppas att smeten gar att fa ihop nagorlunda okej. Blir spannande i alla fall, och da far jag dessutom köra bilen precis som jag vill. Men kanske bäst att göra som Pappa Alv vill ända, sa jag inte rakar köra pa mitt sätt när han väl är med. Jag vill ha tillbaka "min" svenska Saab därhemma, sa jag kan visa honom hur en bil ska köras pa riktigt.

Haller pa och skriver med min rödhariga hobbit vän, Manu alltsa, pa MSN. Han har härmed lovat att följa med mig till IKEA och fixa min mobil (dock inte pa IKEA). Han felt a little bad över att han skulle iväg langhelgen. Sa han maste kompensera med att underhalla mig fram tills dess pa bästa sätt. Alltsa genom att köpa mina alla ton choklad till mig. Later bra, eller hur? Längtar verkligen tills jag har mer att göra än nu. Behöver känna att det händer nagot kul snart igen.

Klagokväll

Nu är Anna pa klagohumör.

Pappa Alv är lat. Han jobbar mindre än Mamma Alv men gör ända inte speciellt mycket i huset. Inte vad jag har märkt i alla fall. Han har ingen aning om nagonting heller. Han fragade henne häromdagen var han skulle lägga apelsinerna som hon köpt. Han vet inte vad han ska lägga i komposthögen. Vet knappt vilka kläder som är vilket barns. Och sätter inte in disken i diskmaskinen när jag tva minuter tidigare hade fyllt den men lämnat plats för de tva tallrikar som snart skulle vara färdiga att diskas (dvs efter att vi hade ätit upp). Visst, de lämnar all disk i diskhon sa att man far fylla diskmaskinen när diskhon är för full (inte som hemma där vi faktiskt sätter in allting direkt när det har använts, naja, oftast i alla fall, undantaget är när den rena disken inte plockats ur än), men nu hade jag ju faktiskt tömt diskhon men inte startat maskinen, kan man inte kolla om det kanske fanns nagon tanke bakom det? Nepp, det kunde man inte, sa da fick jag sätta in hans tallrik ända.

Dessutom är det det här med mina saker som jag maste fixa. Han säger att det maste ha blivit nagot missförstand när jag skulle fixa ett spanskt telefonnummer, men jag är ganska säker pa att jag sa rätt saker, och att jag förstod vad de sa tillbaka. Och i tva affärer sa de samma sak. I den andra sa hon att jag bara kunde göra det i en annan affär, och där sa de att jag skulle komma tillbaka pa mandag. Visst, det kan ha blivit missförstand, men da kunde han ju ha erbjudit sig att följa med? Men idag sa han att han kunde föjla med pa torsdag i nästa vecka, men jag vill ju försöka fixa allting sa fort som möjligt. Det blir dyrt om jag ska aka fram och tillbaka till Alcalá/Madrid (IKEA bla) hur manga ganger som helst utan att först och främst ha ett busskort. Vet dock inte exakt hur man ordnar med det, han säger att man maste ha ett kort pa sig ocksa. Men jag har sett fotoautomater pa metro-stationerna, sa antar att man kan fixa bade kort och kort (haha) där. Vad är det mer jag ska ha? Spanskt konto, men det kan jag väl vänta med tills pa torsdag antar jag. Är inte jätteakut antar jag, eller tja, beror pa hur man ser det. Tydligen ska det vara helt problemfritt att föra över pengar till skolans konto fran mitt svenska, sa kan ju göra det. Men ha ett spanskt konto för smidighetens skull under resten av aret.

Usch, vad jag känner mig elak. Jag bara klagar pa honom just nu, men allting är väl inte daligt med honom antar jag. Han skrattar ofta at sig själv och sina lustigheter, sa da är det bara att skratta med. Hans pappa är dessutom trevlig. Tidigare ikväll gick jag, Mamma Alv och barnen ut en runda för att lufta ungarna och "leta efter Pappa Alv", som var pa begravning. Vi mötte Pappa Alv i sällskap med massa andra släktingar, bla annat farmor och farfar. Det lustiga var att när vi sällskapade med dem, blev vi jämt antal personer och alla gick tva och tva tillbaka. Jag "hamnade" med farfarn och vi sprakade en del. Han pratar, som jag nämnt tidigare, bra engelska, vilket beror pa att han jobbat mycket där engelskan varit nödvändig. Han har tex varit i USA flera ganger sa han, det har inte ens jag.

Men nu ska jag sluta beklaga mig och rycka upp mig. Det hjälper inte att vara negativ, utan jag far helt enkelt se förbi det. Att vara positiv är bättre.

Lördag

Mitt huvud är inte pa sitt bästa humör just nu. Det skriker och vill bara sova, sova och sova. Har visserligen sovit en stund nyss, men barnens sexariga tvilligkusiner är här och de fyra ungarna skriker och haller pa sa man tror att huvhdet faktiskt helt pa fullt allvar ska ga i bitar. Hus av sten gör inte direkt saken bättre. Alla ljud förstärks och akustiken paminner nästintill om en kyrka. Tacka vet jag svenska vanliga och normala hus.

I förmiddags var barnen sura pa det mesta. Mamman fick halvt dandimpen och sa till mig att bada ungarna för att hon skulle fa lite lugn och ro. Men barnen gillar inte direkt att lata mig bada dem. Flickan var visserligen duktig idag, och det gick ganska problemfritt att fa henne ren och fin. Pojken däremot var motsträvig till tusen. Ville inte alls göra det jag bad honom om. Det belv manga tarar fran hans sida, och efter en himlans massa tjat gick det till slut. Han ar dessutom lite blyg och gillar inte helt att jag far se honom utan kläder. Stackarn. Och han är fem ar. När brukar man bli blyg att visa upp sig? Flickan är det inte alls.

Mamma Alv har varit hos frisören idag, och da var det jag som hade ansvar för barnen, tvillingarna var här redan da, sa hade alla fyra omkring mig. Pappan gömde sig nagonstans pa övervaningen. Barnen ville ga ner till det andra huset, sa jag följde med dem dit. Pa vägen mötte vi la abuela, farmorn. Men hon kunde till skillnad fran sin make ingen engelska. Men hon verkade trevlig ända. Haha.

När vi var vid det andra huset gungade vi ett bra tag. Barnen var lite halvbusiga, men det gick bra ända. Men sedan ville de ga till det tredje huset, sa da följde jag med dem dit istället. Där hittade de en vattenkran som de blötte ner sig med. Alvato blev inte sa blöt, det var mest han som skötte nedskvättningen, men de andra tre tjejerna blev ganska vata. Sa när de till slut gick med pa att ga hem igen blev det klädbyte direkt.

Sen efter det har jag försökt halla mig lite lugn och stilla. Vi at mat (vet ni att hon la salt i salladen?? plus olivolja och vinäger, för henne var det konstigt att inte ha i nagonting alls), och efter det gick jag och vilade mig, och sen har jag suttit här. Visserligen blev jag störd av ungarna när de kom upp hit för att leka. Och pappan kom hit en sväng ocksa. Känner mig som den datornörd jag faktiskt är. Men det är bästa sättet att fly undan en stund. När jag börjat skolan har jag säkerligen en massa att plugga, sa da kommer jag vara sysselsatt med det istället.

Nu vet jag inte riktigt vad jag ska skriva mer. Känner mig slut, och skulle vilja aka nagonstans och göra nagot. Men inte sa lätt när man inte känner nagon man kan umgas med. Är lite halvt festsugen, men samtidigt inte alls. Konstigt attt vara sa där mitt emellan.

Vill aka till IKEA. Kommer inte ihag exakt när Manu skulle komma hem, om det var idag eller inte. Men maste in till Alcalá pa mandag, och skulle vara bra att ha med en spansktalande människa, sa att jag kan fa mitt telefonkort utan problem. Plus att jag vill ha mer choklad. Ska köpa upp hela deras lager sa att jag klarar mig för ett tag. Känns bra att ha det här sa jag kan tröstäta lite om det skulle behövas.

Mamman ropade pa mig nyss, sa var nere och tittade till vad hon ville. Hon haller pa med maten, sa jag tänkte vara duktig och hjälpa henne med den.

Förkyld

Jag kom pa att jag har nog inte skrivit att jag har blivit förkyld nu ocksa. Jag frös en morgon i rummet, sa kan ha varit därför jag blivit snuvig. Kan knappt andas pa morgonarna och kvällarna. Men sen dagen efter sa svettades jag innan jag skulle lägga mig, sa da slog det mig att jag kanske haft feber, och att det var jag som frös av mig själv, och inte att rummet var kallt. För resten av familjen tycker nämligen inte att det varit kallt, och jag ska ju tala med kyla än vad de borde.

Näsan rinner i vilket fall. Är röd och snuvig, tacka vet jag Aloe Vera som i alla fall haller nere min lysande nos i en mer rosaaktig ton än den klassiska Rudolf-röda stilen.

Jag tror pappan inte gillar mig till 100%, jag ligger nog pa strax under. Dels kör jag bil konstigt och daligt (okej, han har inte uttryckt sig sa, men ända), och dels har jag alltid nagot att klaga pa (han har inte sagt nagot om det alls, men jag antar att han tycker det i alla fall, känns som det ibland). Mamman däremot är jättelätt att prata med, och hon ville ge mig medicin mot min förkylning. Men jag undviker medicin sa langt det gar. Bättre att vara lite snuvig och lata det ga över av sig själv. Men hon sa att det hjäpler om man har en lök i rummet. Det hade tydligen funkat pa barnen när de var sma. Sa kanske ska ha det, bara för att se liksom.

Alcalá i ensamhet

Jag tror att jag kan ha drabbats av en släng förvirring igar. Jag glömde skriva att inledningen i gardagens blogg var svar pa Emilys kommentar. Sa nu vet alla varför jag började som jag gjorde.

Idag var jag inne i Alcalá igen, men själv den här gangen, Manu är pa Irland och hälsar pa sina vänner där ett par dagar. Alltsa skulle jag klara mig själv idag hade jag tänkt. Det regnade förresten idag! Fick ga med paraply. Sommaren i Spanien är även den pa väg mot höst nu.

Allting gick faktiskt ganska bra idag. Jag har fatt prata spanska hela tiden eftersom ingen kan engelska. Jag skulle försöka fixa ett spanskt telefonnummer, och Manu hade sagt att Telefonica var bäst och billigast, sa tja, jag letade reda pe en sadan affär och framförde mitt ärende, pa spanska. Jag tror att hon förstod vad jag var ute efter, men vad jag förstod sa hon att jag inte kunde köpa det där, sa nehe, jag gick vidare. Letade reda pa en ny affär, fragade efter det där istället, pa spanska sa klart, men inte heller där kunde jag köpa det. Men den här kvinnan var trevligare och sa att jag var tvungen att ga till en annan speciell affär, och hon gav mig en vägbeskrivning. Det tog dock en liten stund innan jag till slut hittade den. Väl där sa de att jag inte kunde fixa det förrän pa mandag, fraga mig inte varför, för det fragade jag inte. Hade inte fattat svaret ända säkert. Haha. Sa jag far alltsa aka in till Alcvalá pa mandag igen. Visserligen har jag inte sa mycket annat bättre för mig, sa det är lika bra att ha nagot inplanerat redan.

Jag köpte även vykort idag. Jag lyckades till och med fraga mannen i den lilla söta affären om han inte hade frimärken, men nepp, det var man tvungen att köpa pa posten. Sa da vimsade jag runt tills jag hittade den ocksa. Väl där fick jag vad jag ville ha. Bra va?

Dessutom köpte jag tre nya pennor, för de jag hade med var sa daliga.

Fast det viktigaste ärendet jag hade var dock att betala startavgiften till skolan. Jag hittade dit utan problem (wow!) och sekreterien kom ihag mig. Jag skulle betala 65 euro, och det trodde jag att jag hade, men när jag stod där visade det sig att jag bara hade 60! Men det gick bra sa länge ända sa hon. Sa, hon fick mina 60 euro, och sen stod jag pa gatan med bara 5 cent kvar i planboken. Bussen hem kostar 1.35 euro, vilket innebar att jag drabbades av halvt panik. Hur fase skulle jag ta mig hem? Skulle jag behöve leta reda pa en mugg och försöka tigga pengar som andra pa gatorna gör? (Manu sa att de gör det för att de vill, de kan fa hjälp med allting om de vill, men de väljer hellre att tigga pa gatan, trögosar) Jag beslutade mig dock för att först och främst testa om mitt kort funkade i bankomaterna här. Jag var inte alls säker pa det nämligen. Har bara Maestro (inte Mastercard) och ett kreditkort som man inte kan ta ut pengar med. Sa funkade inte Maestrot sa fick jag försöka komma pa nagot annat sätt att komma hem pa. Sa klart tog det en stund innan jag hittade en bankomat (varför är det alltid sa att när man letar efter nagot sa finns det ingenstans, men när man inte behöver det kryllar det av det?), och där skulle mitt öde bestämmas. Som tur var funkade det, och jag fick mina 20 euro (som var det minsta jag kunde ta ut). Puh! Det var efter det jag började shoppa loss, dock hela tiden säker pa att jag hade pengar kvar till bussen.

Nu sitter jag och vämtar pa att familjen ska komma hem. De skulle köra direkt fran jobbet, sa jag behövde inte bekymra mig för att passa nagon hämtningstid i skolan.

Förresten, idag gjorde jag min egen lunch för ovanlighetens skull. Jag hittade inget i kylen som jag ville ha, sa jag kokade ihop minipasta (spaghetti pa 2 cm) blandat med makaroner i olika färger. Till det hade jag tomat, sallad och riven ost. Blev rätt gott. Enkelt och smidigt, och jag kunde äta hur mycket jag ville. Plus att jag tog en halv kaka, en "brödbit" med socker pa, och tva Maraboubitar till efterrätt. Lyxigt värre. Haha. Men nu börjar jag bli hungrig igen, kanske ska ta en frukt innan övriga kommer hem.

Madrid för hela slanten

Om jag hade missat bussen igar hade jag fatt ta nasta, som inte gick förrän 18.40. Jag trodde attt pappan skulle komma hem med barnen 17.30-18.00 som vanligt, allts borde jag vara hemma innan dess. Nublev det dock inte sa, alltsa med vilken tid de kom hem. De kom inte förrän vid nästan atta om jag minns rätt. Betydligt senare än jag trodde i alla fall. För att de hade varit hos en klasskompis och lekt.

Idag har jag varit i Madrid igen. Hela langa dagen. Helt ensam. Akte med Pappa Alv in till hans universitet, tog tunnelbanan in till centrum, och gick till The Royal Palace. Lite förvirrat att försöka hitta rätt där, ville ga pa en guidad tur, för enkelhetens skull. Sa köpte biljett för det, men sen skulle jag hitta var det skulle börja. Svarare. Till slut gjorde jag i alla fall det, sa nu har jag sett det palatset. Ett maste mindre.

Jag var ju tvungen att äta nagot i stan ocksa. Hatar att göra det ute själv. Men jag hittade faktiskt en liten "vegetarisk bar" där jag köpte lite mat, gott, men kanske lite dyrt. Sen hittade jag min älsklingsaffär ocksa! Stradivarius!! Blev kär i den pa Teneriffa, och nu har jag hittat den i Madrid ocksa. Helt underbart! Tre hela vaningar med världens bästa kläder. Tre vaningar!! Snacka om att jag var i himlen. Dock köpte jag inget, var väldigt nära pa att göra det, men tänkte efter lite, och det är bättre att spara de kontanter jag har, tills jag har ett spanskt bankkonto. Vilket jag hoppas pa snart. Plus att jag Maste fixa ett spanskt nummer ocksa. Ska kanske aka in till Alcalá och göra det i morgon, sa att jag far det gjort.

Var som sagt i Madrid hela dagen, akte direkt fran Madrid till ungarnas skola och sen dess har jag haft fullt upp med dem. Hyfsat bra idag, Alvato blev bara sur när jag inte förstod vad han menade med en bat. Men efter ett tag lugnade han ner sig. Men pappan har varit hemma hela tiden, jag har inte varit helt, helt själv med dem än.

Ah, pa tal om pappan. Han klagar pa hur jag kör. Sa hädanefter ska jag alltsa köra i 80 pa fyran. Okej da. Da gör jag väl det. Vet inte om det faktiskt ÄR skillnad pa svenska och spanska bilar, men ska göra som han säger ända. Ska köra med minst en växel lägre än jag brukar. Hoppas han blir nöjd da.

Barnen har kollat pa "Little Einsteins" pa tv nu. Deras favorit program. Men spanjorer uttalar det sa dumt, sa fösta gangen de sa det fattade jag inte att de snackade om Einstein!! LIte kul. Nu ska jag dock ner och underhalla de lite igen, för det är slut nu. Tjipp och hej!

Stillsam onsdag

Nu sitter jag här igen. Har suttit här ett bra tag. Men har inte varit ensam hela tiden. Innan kom farfar och överraskade mig. Bäst jag satt här uppe pa övervaningen plingade det pa dörren. Och där stod han. Jag har inte träffat honom innan, men han var trevlig och pratade bra engelska. Nagot som förvanade mig. Trodde inte att gamla spanjorer kunde engelska alls, när sa manga yngre inte kan det.

Sedan har städerskan varit hä ocksa. Hon däremot kan inte engelska, men jag har pratat lite grann med henne, pa spanska alltsa. Hon kommer visst fran Rumänien fick jag reda pa. Hon är här fortfarande, hon städar flera timmar. Och kommer hit tre ganger i veckan. Vilken lyx att inte behöva städa sitt eget hus, men jag vet inte om jag skulle vilja att nagon utomstaende "rotade" runt i mitt hus.

Jag börjar bli lite hungrig. Men äter jag lunch nu kommer jag vara döhungrig och halvt ihjälsvulten vid middagen runt 21-22. Visserligen kan jag ju kanske äta nagot innan barnen kommer hem, men vi far se. Risken är i alla fall inte speciellt stor att jag kommer svälla upp som en ballong här. Det skulle i sa fall bero pa att middagen är sa sen.

Funderar pa att ta en tripp upp pa "berget" idag igen. Vill rita. Det var sa skont att sitta dar i vinden och dra lite fula blyertsstreck. Skulle vilja skriva nagot ocksa, men vet inte vad. Har inga uppslag just nu. Ge mig idéer.

Jag drömde förresten om mormor igen. Det är konstigt, jag har inte gjort det pa 8 ar, och nu har jag gjort det tva ganger pa kort tid. Undrar om det betyder nagot.

Nej, nu ska jag nog ta mig nagot att äta i alla fall. Vet inte om städerskan är kvar, men maste ha nagot i magen i alla fall. Annars svälter jag väl snart ihjäl trots allt. Ska se vad jag hittar i kylskapet.

Förresten, maste svara pa Saras kommentar. Barnen äter godis lite da och da, lite när de känner för det. Sa de har inget sa kallat lördagsgodis, utan alla dagar är potentiella godisdagar. De har en "godislada" som de tar fran ibland. Egentligen far de inte göra det som de vill, men det gör de ända. Men Alvita var duktig och fragade mig om hon fick ta en, och da fick hon det. Det ska belönas att hon fragade, plus att det var en stund tills vi skulle äta, sa jag tyckte det var okej. De har ocksa choklad i kylskapet, men den är för högt upp för att de ska na den. Jag har lagt min Maraboukaka där ocksa. För säkerhets skull. Men maste som sagt till IKEA och köpa mer. Ska visa Manu runt och köpa nagra ton choklad. Där kommer jag antagligen känna mig som hemma. NU matdags!

En dag i Alcalá

Nu är jag hemma igen. Var som bekant en sväng i Alcalá.

Bussturen in var rätt lang och lite läskigt, för jag visste inte helt säkert var jag skulle ga av. Men det gick bra som tur var.

I busskuren där jag hoppade av satt i alla fall en väntande Manu. Han var i princip som jag trodde, kanske lite kortare dock. Även om jag visste hur lang han är. Vi hade trevligt i alla fall, och han var nästan lika kul IRL som pa MSN. Han kan en hel massa om historiska fakta, sa jag fick mig nagra historielektioner igen. Försökte lägga sa mycket som möjligt pa minnet, men tvivlar pa att jag kommer ihag hälften.

Han visade mig även vägen till min skola (som tog ett tag innan vi hittade, vi stod med en gigantisk karta i ett hörn och det kom till och med fram en man som fragade om vi behövde hjälp) ett flertal ganger, men jag lovar att jag kommer ga vilse i alla fall. Jag har i alla fall anmält mig till skolan nu, men maste betala 65 euro innan jag är helt anmäld, plus att resten av betalningen (3706 euro) ska betalas innan starten. Maste fundera ut hur det ska ga till. Vill ha ett spanskt konto, och behöver ett spanskt telefonnummer as well. Haha, där slank det in lite engelska ocksa. Jag tänker faktiskt mest pa engelska nu. Om jag kommer pa mig själv med att tänka pa svenska, brukar jag faktiskt tänka om tanken pa engelska. Lite konstigt, jag vet.

Well, well. Jag och Manu gick runt i stan och han visade mig universitetet och lite allt möjligt. Vi var inne pa tva barer och at tapas. Pa första stället lät jag honom beställa helt at mig, sa det blev en öl (haha mamma och pappa, jag var tvungen att skriva det) och nagon tapas som jag inte kom ihag vad den hette. Var nagon sorts salladsgrejs med en krockett och nagon sorts sasaktig sak. Dock inkluderades det tonfisk i den, vilket Manu sa att man inte brukar ha i. Men jag fick helt enkelt pilla bort den. Pa det andra stället drack vi cola istället och jag at en toast med ost och en karamell/tomatsas. Sasen var jättegod!

När vi satt där och smapratade lite tittade jag pa klockan. Fasiken! Den var 15.08 och min buss hem skulle ga 15.15! Det blev en srpangmarch genom stan, och som tur var hade bussen stannat vid ett rödljus sa jag hann med den. Puh!

Det har varit en bra dag än sa länge. Vädret är fortsatt bra och jag mar allmänt bra ocksa. Snart kommer väl barnen hem fran skolan. Pappa Alv hämtar dem pa vägen hem fran jobbet idag, sa jag behövde (kunde) inte följa med. Hoppas att barnen är snälla ikväll för jag är lite trött.

Vill aka till Ikea snart. Antagligen gör jag det i nästa vecka, och antagligen följer Manu med. Jag maste köpa lite choklad och han vill smaka den ocksa. Marabou är nagot man inte far missa här i livet. Nu ska jag i alla fall snart stänga ner, sa jag inte sitter vid datorn när de kommer hem. Tjipp och hej!


Status: Stressad

Jag ar lite halvt ihjalstressad. Ska ta bussen in till Alcalá alldeles strax. Ska traffa Manu dar. Men jag tyckte anda att jag hade tid med en snabbis har.

Igar var en bra dag ocksa. Pa dagen var jag bara hemma. Tog en tripp uppfor berget/kullen och tog lite bilder och sa. Sedan akte jag och Pappa Alv till skolan. Och jag korde! Han tyckte man skulle vaxla ner till fyran hela tiden. Att femman bara var till for langa och raka strackor. Nar han kor brukar bilen brumma illa nar varvmataren allt som ofta star pa over 2. Stackars bil. Jag ska ta battre hand om den. Men for ovrigt gick det bra i alla fall.

Sen pa kvallen hade jag kuddkrig med barnen. Snacka om att stackars jag blev svettig. Men det var kul i alla fall. Plus att maten var kanongod for forsta gangen. Friterad potatis med friterad squash. Squashen var gjort pa natt speciellt satt med en yta av mjol och typ sockerdricka. Jattegott var det i alla fall.

Men nu maste jag pysa. Vill inte direkt missa bussen. Haha.

En bra helg

De är jobbigt att komma ihag vad jag skrivit och vad jag inte skrivit, särskilt som jag har skrivit en del till vissa personer, en del i min dagbok, och en del pa bloggen. Har ingen aning om vad jag skrivit var. Haha.

De tva senaste dagarna har varit bra. Barnen gillar mig, och magen har blivit bättre, plus att igar var kvällsmaten riktigt god för första gangen.

I lördags fick jag i uppdrag att klä pa barnen. De var inte alls med pa noterna, och det tog ett himlans tag innan de följde med mig upp till deras rum. Men efter det har det bara blivit bättre. När jag satt här vid datorn i lördags (det rakade bli fyra timmar) var familjen ute i det andra huset här intill. Vad jag förstatt tillhör det farmor/farfar fast de inte bor där, utan i ett hus jämte det. Barnen badade och lekte, och när jag till slut gick ner dit var Pappa Alvs yngre bror där med fru och döttrar, tvillingar pa sex ar. De var jättegulliga, och alla fyra barnen lekte hur bra som helst tillsammans. Tvillingarna titta storögt pa mig och älskade att säga ¡Hola Anna! till mig. Alvita och Alvato verkade stolta över mig, och det tar jag som ett bevis pa att de faktiskt gillar mig.

Jag försökte prata spanska med broderns fru när Mamma Alv gick ifran en stund (bröderna var inne och kollade pa basket (basket, fotboll och formel 1 är de största sporterna här i landet). Det gick väl sadär. Hon kunde ingen engelska alls, sa tja, som sagt, det gick sadär, men försökte i alla fall.

Barnen älskar dessutom min plattang av nagon anledning. Alvita visste till och med vad den var till för. Gullungen (när hon är pa gullhumör i alla fall)!

Igar var en bra dag ocksa. Pa dagen lekte jag med barnen en hel del. Vi byggde en hangar av en sorts duplo till deras flygplan (som de älskar att leka med) och flög runt med planen. Sedan lekte vi med bilbanan pa övervaningen (har jag sagt att det är tre vaningar med sammanlagt fem badrum?). Allting gick som pa räls (även om det var en bilbanan och ingen järnväg). Alvato lekte mest med bilbanan, medan Alvita sprang runt lite och hoppade i mitt knä och busade med mitt har. Som sagt, när de är pa bra humör är de hur gulliga som helst. Alvita tog min hand och drog med mig dit hon ville att jag skulle ga tex.

Jag försöker mixa spanska och engelska för att fa barnen att göra det samma. Och jag maste säga att hittills har det faktiskt gatt ganska bra. Jag tror det är en fördel att kunna i alla fall lite spanska, för att kunna första vad barnen menar, och sedan kunna säga det pa engelska till dem. Även om jag inte kan sa mycket, och jag ofta inte hänger med pa vad de säger sa gar det rätt bra.

Föräldrarna pratar mer och mer spanska med mig, men fortfarande huvudsakligen engelska. Rätt skönt att de är sa bra pa det som de är.

Igar efter lunchen vi at vid 14-15-tiden skulle vi aka till Alcalá. Vi akte väl runt 17, och var bara i den gamla delen av stan. Det var en mysig stad och Calle Mayor, storgatan, är tydligen den längsta gatan i Europa med pelare pa sidorna. Nagot sant i alla fall. Pappa Alv berättade mycket historiska fakta för mig, eftersom stan är ganska gammal, och jag försökte lägga sa mycket som möjligt pa minnet. Allting i Alcalá har i princip nagon anknytning till Cervantes. Det är Spaniens motsvarighet till Shakespeare och han som skrivit Don Quijote (om det nu stavas sa). Stan var mysig och tog nagra bilder därifran. Men eftersom jag inte har min egen dator kanjag inte föra över dem hit än. Sa bara att halla ut.

Efter att vi kom hem fran Alcalá träffade jag en hel drös med släktingar/vänner, har ingen större koll pa vilka alla var. Haha. Det blev husvandring, för tydligen hade större delen av människorna inte sett huset, som är relativit nybyggt. Bara ett ar gammalt. Jag lekte med barnen under tiden, för jag orkade inte ga där och se ut som ett fan bara för att jag inte förstar vad de babblar om.

Idag blir det nog inte mycket gjort här. Funderar pa att ta en tripp upp pa "berget" som huset ligger pa. Hela byn ligger i en liten dal, ensamt och jättmysigt. Bussarna skulle bara ha gatt lite oftare in till Alcalá sa hade det varit perfecto. Vi var där uppe igar men da hade jag inga laddade batterier till kameran, men det har jag nu. Sa ska ta bilder tänkte jag. Sedan följer jag med och hämtar barnen i skolan, och ska antagligen köra i "min" bil för att se hur det gar. Haha.

Jag tänkte även ta upp lite andra saker jag tänkt pa:

Spanjorern hälsar som bekant med kindpussar. En till vänster och en till höger är det som gäller. Börjar bli van vid det nu, och maste säga att det är mycket roligare än att bara skaka hand.

De har inga soptunnor mer än i köket. Sa jag maste ta ner allting dit, till exempel mina bomullspads när jag tar bort sminket. Jobbigt att inte kunna slänga de direkt ju. Haha.

Alvita brukar kalla sin bror för Hermano, vilket betyder just bror, istället för hans namn. Han däremot kallar henne vid namn. Lite roligt.

Vädret är fortsatt bra. Det är lite mulet idag, men vamt och behagligt. Inte äckligt varmt eller sa, för att använda det typiska svenska ordet, sa är det Lagom.

Min pappas namn är svart att förklara pa spanska. Och eftersom min svenska dialekt inte innefattar tydliga R sa blev det ännu svarare. Men de (föräldrarna) lyckades uttala det nagorlunda bra ända. Men bättre gick det med mammas namn.

I morgon ska jag träffa spanjoren fran Guadalajara, som är en annan stad, ett par mil fran Alcalá. Manu kan vi kalla honom. Kommer inte ihag om jag har nämnt honom tidigare. Vi "träffades" pa mailfriends.com förra sommaren, och skrev lite da. Nu i juni när jag letade familj kom jag ihag honom och kollade om han fortfarande fanns kvar där, vilket han gjorde. Jag visste inte var han bodde, utan det fick jag reda pa när jag bestämt att jag skulle aka precis hit. Lite kul att vi bor sa nära varandra i stora Spanien. Sa i morgon har vi i alla fall bestämt träff. Jag har kollat upp bussar och allt sant, med hjälp av Mamma Alv. Sa det ska nog ga bra.

Nu ska jag snart äta lunch. Barnen är i skolan, mamman jobbar och pappan jobbar hemifran idag. Han kom nyss och fragade om jag ville äta med honom vid halv tre, sa det är klart att jag ska göra det. Vill ju inte vara helt osocial.

Och mamma, jag lovar att inte äta nagra mer sandhäxor. Ska halla mig borta fran dem!

Ännu mer om läget

Usch, jag kom pa att det finns en hel massa saker som jag kan ta upp ocksa. Men är sa trött i bollen sa jag vet inte vad jag ska skriva, och kommer inte ihag vad jag har skrivit tidigare heller.

Jag fick mitt bagage till slut. Dagen efter ankomsten, nagon gang pa eftermiddagen. Sa det var skont. Väskan var hel, men smutsig och sag inte speciellt ny och fin ut längre, men det gör inte sa mycket, huvudsaken var att jag fick tillbaka den.

Jag mar som sagt bättre i magen nu. Var säkert den där belgiska sandwitchens fel. Plus att jag ju inte var stormförtjust i vad jag fick här. Men vänjer mig sa sakteliga. At till och med tva oliver idag!! Utan nagot speciellt till, inte i sallad eller pa pizza eller nagot sant. Hatar oliver, men tvingar mig själv att lura mig själv att de är goda.

Barnen har Tripp Trapp-stolar, en röd och en orange. Paminner mig om min egen barndom. Haha.

Alvita (som jag kan kan kalla dottern) grater hur lätt som helst över allting. Alvato (sonen alltsa) gör det inte lika lätt, men bada är envisa och svara att fa att göra som man vill direkt. De krälar runt lite överallt vid maltiderna och star pa stolarna, och allt möjligt. Hade jag varit in charge sa hade jag inte tillatit det, sa vi far väl se hur det blir när jag har dem ensam.

De kan dock vara rätt söta när de sätter den sidan till. Marina har suttit i mitt knä och jag har busat med dem bada tva. Det är bara jobbigt när de blir sura sa enkelt. Hoppas bara att det blir bättre när jag kan mer spanska. Även om jag faktiskt redan friskat upp den en hel del. Som när jag köpte linsvätskan. Och barnen pratar nästan bara spanska. Alvato har faktiskt sagt nagra meningar pa engelska helt frivilligt, men Alvita fragar gärna sina föräldrar om översättningar. Hon sa dock "this", "more" och "here" när vi lekte med bilbanan. Och jag vet att hon förstar med än vad hon säger att hon gör. Om jag pratar med dem och mamman är i samma rum, säger Alvita ofta "Qué dices", vilkte betyder "Vad säger hon".

Jag har inte gett dem mina presenter än, bara Orreforsskalen till föräldrarna, och de tyckte om den verkade det som. Jag väntar med barnens saker till ett bra tillfälle. De har fatt smaka min Marabou choklad, men tror att föräldrarna tyckte det var för mycket mjölk i. Halla, det är mjölkchoklad!! :D

Sa, nu har jag skrivit massa mer. Har inget bättre för mig egentligen, men är tröttsamt att skriva ända. Tar sin lilla tid med datorn, plus att jag gärna vill göra korrekta bokstäver. Det gar snababre att skita i ä och ö, men det är jobbigare att läsa om jag bara använder a och o hela tiden. Skriver väl snart igen, om jag kommer pa nagot mer intressant.

Kan ju svara pa inlägget fran Sandra ocksa. Jag befinner mig ungefär 4 mil utanför Madrid i en minimal by. 15 minuter härifran finns en stad (som jag dock inte varit i ännu) som heter Alcalá de Henares. Ungefär där nagonstans bor jag för tillfället. Och kommer förhoppningsvis göra det ett tag framöver, vilket inte innebär att jag inte saknar er där hemma! Det gör jag sa klart! Men jag vill ju inte direkt ge upp och lämna Spanien för tidigt.

Och svar pa Hannas och Emilys kommentarer, tja, det är väl lite inbäddat i inläggen här. Busiga, gratiga, rätt bortskämda i min mening, men kan även vara rätt gulliga när de väl vill. Och nej, jag var faktiskt inte speciellt nervös, jag var sa trött efter att ha väntat pa flygplatsen i mer än en timme för att fa reda pa nagot om bagaget, sa all nervositet hade försvunnit för länge sen. Det är dock alltid lite "nervöst" när nagot nytt ska hända. Exempelvis idag, min första lördag och jag visste inte alls hur den skulle komma att se ut. Ellerhur det kommer bli med tvätta kläder och sa, jag ska sköta mina egna, men vet inte om det innebär sängkläderna ocksa. Och tja, ni förstar förhoppningsvis vad jag menar.

Sa, det far räcka för nu. Tjingeling!

Spain is here

Jag har inte velat fraga familjen om att fa lana deras dator för mycket. Vill inte visa dem vilken datornörd jag egentligen är. Haha. ISa när Pappa Alv fragade om jag ville använda den, sa jag sa klart ja. dag är det lördag, vilket innebär att hela familjen är hemma, och det är ledigt för mig. Jag vet visserligen inte vad jag ska göra med min ledighet, sa jag har varit med familjen och försökt leka med barnen.

De har en himlans massa leksaker överallt, och den bästa är en elektrisk bilbana. Igar var jag med och hamtade barnen fran skolan för andra gangen (igar var en lang dag, kommer till det sen) och utanför skolan jämte soptunnorna hittade de delar till samma bilbana de har hemma. Sa, familjen tog hem allting, tvättade det och använder det. Det visar pa hur "sparsam" den här familjen är. De slänger i princip ingen mat, utan vill barnen inte ha det, äter föräldrarna det själva direkt, eller sparar till dagen efter. De har bara en soptunna, i köket, där de visserligen sorterar plast, papper och "skräp", men det behöver inte vara rent eller sa som hemma. Men det är ju i alla fall bra att sortera över huvud taget.

Ska ta lite snabbt om igar nu. Först akte jag med Pappa Alv till skolan för att lämna barnen, och sen akte jag med honom till hans jobb pa universitetet i Madrid. Därifran tog jag tunnelbanan (Metro) alldeles själv in till Madrid centrum. Lite läskigt för en lantlolla (hahaha) som jag att aka Metron helt själv i en helt ny stad, och dessutom behöva byta mitt i smeten ocksa! Men det gick bra i alla fall. Inne i Madrid var mitt huvudsyfte att hitta en optiker och köpa linsvätska, vilket tog en bra stund. Till slut hittade jag dock en, och fick min linsvätska (efter att ha pratat spanska med försäljaren!!) som kostade 12 euro. Mot 80 kronor i Sverige. Men jaja, jag maste ju ha det sa da far jag väl betala för det ocksa.

Sedan gick jag runt lite i stan, var lite halvt stressad för jag ville inte missa tunnelbanan tillbaka till Pappa Alvs jobb. Men det gick bra pa tillbakavägen ocksa. Värre var det när vi skulle hitta till en verkstad. Bilen hade nämligen uppfört sig lite konstigt pa vägen in till Madrid, och nu skulle vi aka och kolla upp det. Efter en hel massa felkörningar hit och dit, ringde Pappa Alv efter Mamma Alv, för hon jobbade i närheten och hon fick guida oss. Det blev en tripp till en verkstad, som vi akte ifran, vet inte riktigt varför, men vi akte vidare till en annan (efter ännu mer virrande, 5 miljorner invanare gör en rätt stor stad) där vi till slut fick hjälp. Vi var visserligen där en evighet och jag var skittrött och ville helst hem och sova.

Barnen var kvar i skolan, en mamma till en klasskompis till dem passade dem visst, eftersom de slutat skolan redan. När vi till slut kom till skolan var ungarna ute och lekte och det ville de fortsätta med i en evighet. Jag träffade en del föräldrar plus en lärare, sa de flesta vet vem jag är, även om jag inte gör det samma. Haha. Men, men. Jag lär väl känna de efter hand, för det är vanligt att barnen stannar kvar och leker.

Dagen igar var alltsa lang för stackars mig, men jag överlevde i alla fall. Maten bestod av rester fran dagen innan, och jag överlevde den ocksa. Börjar väl vänja mig sa smatt nu antar jag.

Idag var meningen att vi skulle ha gatt pa en Gloria Estefan konsert i Madrid, men jag tror inte att det blir av. Lite synd.

Nu vet jag inte riktigt vad jag ska skriva mer. Tar rätt lang tid att skriva, för jag använder deras vanliga dator nu, och den är skitslö. Resten av familjen är ute och leker, och här sitter jag. Faktiskt rätt skönt. Hade bara velat ha min egen dator. Men förhoppningsvis far jag väl det snart. Nu är jag för trött för att orka komma pa mer att skriva. Fraga om det är nagot ni tycker jag missat.

Min utflykt

Nu är jag tillbaka igen. Min by är inte speciellt stor och intressant om man säger sa. Jag tror att jag var i hela byn, i alla fall nästan, pa under en timme. Jag orkade visserligen inte ga uppför alla backar (det här är nagon sorts bergsby i mina ögon), och den allra jobbigaste backen var saklart den upp till huset igen. Som jag flasade! Min kondition är verkligen inte vad den borde.

Jag sag en del människor ute och jag hälsade pa tva. Hemma hade man nog inte ägnat varande speciellt manga blickar, men jag tar för givet att spanjorerna är trevligare än svenskarna.

Det som slog mig när jag var ute och gick var (förutom att det var skitvarmt att ga runt i jeans och trekvartströja!!) att alla hus har grindar och staket. Om man vill komma in som besökare hos nagon maste man prata i en sadan där liten telefongrej vid grinden för att bli insläppt. Det kan man inte direkt pasta (haha en del ord blir roliga utan ringen pa a:et) att jag är van vid. Sedan var alla hus olika varandra, inte som hemma pa gatan direkt, och de flesta sag väldigt välskötta och fina ut. Känns som det är en hyfsat rik by, men jag har ju inte sa mycket att jämföra med fran resten av Spanien. Vissa gator var däremot mindre vackra. Det var lite grus här och var istället för asfalt och det lag hundbajs lite här och var (visserligen inte jättemycket, men ända sa att jag la märke till det). Det kan ju bero pa att det sprang hundar löst, jag sag i alla fall tva som gjorde det. Och en jättesöt kattunge ocksa.

Jag mar för övrigt fortfarande lite kasst i magen, men har i alla fall ätit frukost nu. Tog en stenhard baguett bit och knaprade pa, plus en sorst kakbröd som mormor i familjen gjort. Mamman sa att de at det som frukost, sa jag tog en bit av den. Och den var faktiskt smarrig. Det första jag verkligen gillat. Jag tittade lite pa Lejonkungen pa spanska samtidigt, och tror att jag ska ga ner och fortsätta med det. Fast jag är rätt trött, sa kanske ska sova lite först. Pappan skulle eventuellt komma hem vid lunch, men jag vet inte riktigt när det är i sa fall. Annars skulle kan komma vid fyra, och sa skulle vi aka och hämta barnen i skolan.

Tror faktiskt att jag lägger mig och vilar en stund nu. Kanske mar bättre i magen efter det ocksa. Kan ju hoppas i alla fall.

Dessutom vill jag ha tillbaka mitt bagage!! Tror jag ringer och kollar hur det har gatt med det snart. Eller efter att jag har sovit en stund tror jag.


Jag är här

Skriver bara lite snabbt här nu. Har lanat familjens laptop eftersom min egen dog dagen innan jag skulle aka.

Jag mar illa, vilket inte känns jättebra. Kan ha varit en sandwitch jag köpte i Bryssel. Maten jag fick igar gjorde inte saken bättre. Mosad potatis (inte potatismos) med mosade bönor och vinäger, och till det nagot pajliknande med tomatkrossgrejs och champinjoner till det. Plus läsk. Barnen kralade pa golvet och var allmänt busiga och livliga. Och när hela det gigantiska huset bestar av sten och kakel ekar det rätt bra här inne. De pratade spanska hela tiden, sa jag hade lite svart att hänga med om man säger sa. Visserligen pratade förldrarna mest engelska med mig, även om det slank in nagra spanska fraser ocksa.

Mitt bagage är dessutom pa vift. Jättekul!! Träffade visserligen en tjej ifran Canada tack var det, men inte speciellt roligt att inte ha nagot mer än handbagaget med mig för tillfället. Hoppas, hoppas att jag far tillbaka min väska idag.

Nu ska jag ga en runda i samhället här i det fina vädret. Ca 27 grader just nu tror jag det stod. Jag kommer vara ensam här hela dagen, sa vet inte riktigt vad jag ska göra, sa ska som sagt ner och checka läget i byn.

Hoppas att allt blir bra här nere, och att mitt illamaende gar över snart!

Avfärd

Nu ska jag strax åka till flygplatsen. Allt är så klart kaos, hoppas bara jag inte glömmer för mycket. Min laptop stannar hemma eftersom den igår inte ville starta. Familjen har dator, så jag skriver så fort jag har tid och tillfälle. Önska mig lycka till!!

Poppis här och där

En trevlig kväll igår. Känns som det var länge sedan jag fick så mycket uppmärksamhet. Tror det var en hyfsat lyckad avslutningstillställning innan jag drar härifrån. Synd bara att Laholm var husvakt. Men det var nog inte jag som förlorade mest på det. Haha. Att vara poppis är inte alltid det lättaste, men jag måste säga att jag klarade av det rätt bra faktiskt. Hahaha.

Idag ska jag försöka fixa klart mitt rum. Måste åka in till stan i morgon igen. Måste ringa tvätten för att få mitt arbetsintyg. Måste en massa saker vid närmare eftertanke. Lika bra att börja med en gång!

Förresten!! Jag har ju helt glömt bort att jag fick ett samtal från Spanien igår!! Men inte från min familj, utan en annan. Jag hade precis varit inom Sara och fått hennes busskort, och var på väg mot min busshållplats när telefonen ringde. +34 någonting stod det. Jag kopplade inte riktigt vart det gick, så jag svarade bara Hallå. En man börjar prata med mig på spanska, och jag blir helt ställd. Jag var stressad (sen till bussen) och det blåste ute, vilket gjorde att min koncentrationsförmåga inte var den bästa, och speciellt inte på spanska. Han kunde nämligen inte mycket engelska (om något över huvud taget). Vad jag fattade var hans familj från Tarragona (undrar om det var den familjen som ringde förra gången) men jag hängde inte med så mycket på vad han sa. Jag lyckades till slut säga att jag redan har en familj och tror att han förstod det. Men usch, så hemskt att bara bli inslängd i en konversation så där. Det hade varit en sak om jag inte varit stressad och utomhus, det hade varit betydligt enklare om jag varit hemma på mitt rum utan några störande moment i bakgrunden.

I alla fall, kul, kul, cykelhjul att försöka prata lite spanska. Mer kommer det bli när jag väl befinner mig där. Spännande. Men är rätt nervös nu, och har insett att jag faktiskt kommer sakna min familj och mina vänner. Kommer vara väldigt svårt att somna på tisdag, det är ett som är säkert.

Muskelont

Power Kamp = Kämpa Andlöst Muskler Power

Jo, tack. Man fick kämpa sig andlös, och det krävdes både muskler och power. Jag och Sara testade på denna nyhet igår. Men oj, jag var inte beredd på att det skulle vara så tufft som det faktiskt var. 14 stationer. Först 30 sekunder på varje med 15 sekunders vila emellan, som uppvärmning! Sedan två varv med 1 minut på varje och 30 sekunders vila. Det kanske inte låter så farligt, men träningsvärken idag säger något annat. Benen och nederdelen av kroppen är det inga problem med, men överdelen är det värre med. Bröstmusklerna och skuldrorna är i det närmsta förlamade. All "styrka" som jag haft innan i överkroppen har tydligen försvunnit helt och hållet. Det blir bara till att börja göra armhävningar innan läggdags igen. Ett tag var jag jätteduktig med det, men en hel sommar utan någon som helst träning säger sitt nu.

Plus att jag tycker den vanliga MaxiMedel-gympan är roligare än det här. Så på måndag blir det ett sånt pass igen. Det sista innan jag drar iväg söderut. Jag skulle vilja hitta något volleybollag i Spanien, men är så otränad för tillfället, så det räcker med något division 3-4 lag eller något sånt, haha. Nu har jag visserligen inte så stor koll på hur stort volleyboll är, så vet inte hur deras divisioner fungerar. Men jag behöver verkligen komma i lite bättre kondition nu.

Idag får jag förresten min väska, om mamma inte glömmer att hämta den. Så sen kan jag börja packa så smått.

Idag är dessutom den sista fredagen i Sverige! I morgon blir det antagligen utgång, den sista innan jag åker. Nu börjar det närma sig, och nervositeten stiger när dagarna blir färre. Nu ska jag återgå till min rumsrensning.

Sista onsdagen

Idag var jag i stan med EmsyPemsy. Först en tur till två leksaksaffärer för att leta vikingar, men inga napp. De var nog ute längre till sjöss idag. Vet inte riktigt var jag ska hitta det. Får nog åka in fler gånger till stan innan jag åker.

Sedan åt vi makaroner och quornbullar, men så klart glömde jag kvar de som blev över, plus mina krocketter som jag haft hos henne sedan midsommar. Kanske dags att jag hämtar hem min mat. Haha.

Pratade massa strunt också, så som det lätt blir, och inte fick jag tillbaka min dansmatta heller. Det innebär alltså att jag är mer eller mindre tvungen att åka in igen.

Plus att jag idag köpte en ny mascara och en hårinpackningsgrej på mitt älskade Body Shop, och tre till fimer (!) på Eko. Usch, jag slösar verkligen pengar på filmer nu för tiden. Kan det vara ett tecken på att jag börjar bli lite nanig och inte vill lämna tryggheten här hemma? Snart är hela min sista onsdag slut här i Sverige. Nästa onsdag åker jag ju till varmare breddgrader. Hoppas Spanien blir underbart.

För övrigt håller jag på och försöker rensa i mitt rum. Går inte speciellt bra, men vad kunde man vänta sig av mig? Jag borde ha lärt känna mig själv vid det här laget tycker man, men nej då, jag har femhundra saker kvar att göra. Så bara att jobba på.


En vecka till avgång

Om exakt en vecka närmar jag antagligen mig Landvetter vid den här tiden. Fjärilarna i magen kommer antagligen flyga runt som galningar och än värre kommer det att bli. När jag sagt hej då till familjen för att gå igenom säkerhetskontrollen är jag helt ensam på flygplatsen. Lämnad åt mitt öde. När jag sedan satt mig till rätta på planet mot Bryssel kommer jag undra vad det är jag har gett mig in på. Nästan två timmar efter att planet har lyft landar det i Belgien, där jag kommer vara förvirrad till max och undra vart jag ska ta vägen. En timme har jag på flygplatsen. Under den tiden ska jag antagligen försöka äta något samtidigt som jag letar reda på nästa plan, hur det nu ska gå till. När jag väl gjort det (jag utgår nämligen från att jag gör det, och inte blir fast på flygplatsen, huga, hemska tanke) och sitter på andra planet för dagen mot Spaniens huvudstad, ja då kommer känslan i magen bestå av en salig röra av lättnad (puh, jag hittade rätt plan), oro (hoppas mitt bagage inte kommer bort på vägen) och nervositet (snart träffar jag min nya spanska familj).

Behöver jag dessutom tillägga att jag har en miljon saker till som jag ska fixa, innan den här speciella dagen om en vecka? Har en massa inplanerat. Idag ska jag åka in till stan och träffa EmsyPemsy och leta vikingar. Ska försöka hitta något till mina små ungar, måste ju fjäska lite för dem. Sedan är frågan vad jag ska ge till föräldrarna också. Det klassiska, svenskt glas, känns lite tråkigt och dessutom krångligt att frakta. Jag ska ha med mig min laptop, så där får inte plats speciellt mycket mer i handbagaget. Men jaja, det löser sig väl.

Jag har i alla fall i teorin fixat en väska nu. Jag tröttnade på dem i stan, jag ringde igår, men då var killen inte där, så mamma åkte in till en affär i sin arbetsstad, och beställde en från Varberg. Det blev en illgrön till slut, de hade inte den rosa heller, men den gröna var rätt häftig den också. Jag får den på fredag, så nu kan jag andas ut när det gäller det i alla fall.

Antagligen blir det utgång på lördag. Måste ju låta alla fira att de äntligen blir av med mig, eller hur? Egentligen är jag inte så sugen på partaj, det känns lite halvstressigt att hinna med det också. Men samtidigt känns det som det är ett måste, nästan lika viktigt som att ha en resväska.

Nu ska jag göra mig i ordning för att möta stan, ska ta bussen in, miljövänliga Anna är i farten. Hoppas bara att jag har tillräckligt med pengar på busskortet, de höjer ju priserna titt som tätt. Tror inte att de egentligen vill att folk ska slita på deras fina (?) bussar. Det ska bara vara folk med pengar som ska åka buss, trots att det är de som tar bilen istället. Nej, sänk busspriserna! Eller vad säger du EmsyPemsy? Vi fick väl MVG på vår argumentation på svenskan angående detta alltid aktuella ämne? Tjipp och hej!

Veckan som gått

Det har nu gått lite för många dagar sen jag skrev förra inlägget, men jag har varit alldeles för upptagen. Jag har nämligen gjort en hemsida åt min turkiske vän i Turkiet. Hans mormor framför allt har gjort en hel hög med olika skor och strumpor, som de skulle vilja försöka sälja på Internet. Jag tog på mig jobbet att göra hemsidan åt dem, vilket har varit mycket roligt. Jag har absolut ingen erfarenhet av hemsideskapande, så den är fruktansvärt simpel, men den duger bra. Vill man kan man kolla upp den på http://goto.glocalnet.net/tamam (tamam betyder okej på turkiska, och pappa tyckte det var smidigt att ha det som adress). Men jag vill bara säga det igen, den är väldigt enkel och jag är helt grön på området, så förvänta er inga stordåd direkt.

Vad mer har hänt? I torsdags var jag i stan med Vicky, lite halvstressigt, och jag har fortfarande inte köpt någon resväska!! Katastrofen är snart ett faktum. Men det löser sig, hoppas jag. Jag köpte lite underkläder och Vicky köpte ett linne, så helt bortkastad var inte stunden i stan i alla fall, plus att vi båda hade trevligt sällskap så klart. Haha.

Fredagen spenderades med Sara, myskväll med två filmer, pop corn och prat. Mysnivån var hög. :)

Idag var jag i Ullared och shoppade bort alldeles för mycket pengar. Massa mer underkläder, fem filmer, och lite annat smått och gott inför Spanien. Träffade min lilla Therese också. Var verkligen för länge sen vi träffades, så var skönt att vi kunde ses en stund innan jag sticker iväg till värmen i söder.

Sedan kan det tilläggas, hur fasiken tänker Europa? Eurovision Dance Contest blev ingen hit för Sverige, trots att de var favoriter av de andra paren. Synd att det gick så dåligt när de var så duktiga.

RSS 2.0