Mitt liv som au pair

Jag har precis tittat klart på "Nyckeln till frihet", en så underbar film. Och tro det eller ej, men jag tror faktiskt de där medikamenten fungerade, för jag har inte alls lika ont i örat längre. Visserligen är det inte på långa vägar bra, men betydligt bättre än i morse!

Och här kommer då en helt vanlig vecka i Anna au pairs liv:

Måndag till fredag vaknar jag oftast vid 6.30 för att göra mig i ordning. En timme senare åker jag och Mamma Alv iväg i hennes bil till en tågstation ca 15 minuter härifrån, och därifrån tar jag tåget in till Alcalá där jag går i skolan. Det är Pappa Alv som tar barnen till deras skola på morgonen, och han som sköter allt med dem, eftersom de inte börjar förrän 9.30, och min egen skola börjar 9. Varje dag får jag vänta i skolan i ca 45 minuter innan lektionen börjar, men det har jag blivit van vid nu.

Min skola (där jag pluggar spanska alltså) slutar 12.40, och min buss tillbaka till min by går 13.40. Jag kommer hem några minuter efter 14, och då äter jag mat. Antingen gör jag maten själv, eller så värmer jag något som Mamma Alv gjort, det är hon som står för matlagningen här i huset, även om jag hjälper till också.

Vid 16.10 måste jag ta bilen och rulla iväg till barnens skola, ungefär 20 minuter härifrån. De slutar 16.45 och oftast stannar vi kvar och leker vid skolan. Det finns två bra lekplatser där och är det bra väder stannar vi till runt 18-18.30, beror på. Ibland åker vi hem tidigare, och ibland åker vi hem till Mamma Pat (mamman till en av barnens bästa kompisar som bor nära skolan). Jag hjälper Mamma Pat med att leta au pair, vilket inte går så där jättebra, utbudet känns inte så stort just nu, högsäsongen är väl på sensommaren när barnens skolor börjar.

När vi kommer hem igen leker vi, kollar på film eller så spelar de bara dator. Vilket jag inte tycker är jättebra, men det är smidigt om jag är för trött för att busa runt med dem. Dock älskar de att spela fotboll i korridoren här i huset, och det är jättebra motion för mig också, eftersom jag inte har tid för någonting i den stilen. Är det onsdag är det baddag, så då får jag försöka att så smidigt som möjligt få dem rena och fina. Ibland går det hur enkelt och bra som helst, medan andra dagar vill man bara kasta dem i sjön eller något.

Jag brukar försöka fixa så att de får mat vid 20-tiden, i Spanien äter man oftast middag runt 21-22, men jag har flyttat fram det lite för barnen. Ibland äter jag själv med dem också, det beror på lite. De brukar i regel äta bättre om någon äter samtidigt som dem själva. Maten är oftast förutbestämd av Mamma Alv, så i regel är det bara för mig att värma upp den, även om det händer att jag får förbereda lite mer än så.

Föräldrarna Alv brukar komma hem någon gång mellan 20-21, men vissa dagar är Pappa Alv hemma hela tiden. De dagarna är både sköna och lite jobbiga, sköna eftersom jag kan lämna över dem till honom lite smidigt, men jobbiga eftersom de kan spela ut oss mot varandra, och jag har inte ansvaret själv längre.

Fredagar är lite speciella. Mamma Alv försöker oftast sluta tidigare från jobbet då, så hon kan hämta barnen själv. Likaså Pappa Alv, även om han de senaste fredagarna varit hemma, och jag fått åka själv trots allt. Men hämtar Mamma Alv dem behöver jag inte bekymra mig över det, och får några extra timmars ensamhet här hemma. Om jag inte är ute och busar på andra håll vill säga.

När Föräldrarna Alv är hemma behöver jag oftast inte underhålla barnen speciellt mycket. Jag behöver inte heller natta dem om kvällarna, eftersom föräldrarna gärna gör det själva.

Helgerna då. De kan se ganska olika ut, eller tja, oftast är jag ganska uttråkad. Eftersom jag bor ganska "off" och måste ta bilen in till stan eller till tågstationen är jag ganska strandsatt här. Dessutom har jag inte jättemånga jag kan umgås med, eftersom min klass är pytteliten, 4-5 personer vanligtvis, och det är väldigt svårt att träffa nya människor när man har så lite fri tid som jag (och nej, jag skrev inte fel, jag ville skriva ett mellanrum mellan fri och tid). Oftast är jag mest bara här hemma och leker med min dator, eller busar med barnen emellanåt.

I höstas var jag ute några gånger med min bästa tjejkompis jag hade här, Luc, en jättego tjej från Tyskland som jag saknar jättemycket nu. Det var henne jag allt som oftast spenderade den där timmen mellan skolan och bussen hem på eftermiddagarna. Förre helgen spenderade jag hela tiden med Manu, min spanska kompis som ska flytta till Australien snart. Jättetråkigt det också. Att han ska flytta alltså, helgen var kanon.

En del helger har vi varit i Madrid hela högen. Oftast för att någon släkting fyller år, så jag är rätt van vid familjetillställningar här nu. Andra helger har jag varit här helt ensam, om familjen åkt till Valencia och jag valt att stanna kvar till exempel. De helgerna är lyxhelger, även om det blir tråkigt ganska fort. Men de är fortfarande värda att ta till vara på, hela huset för sig själv och man kan göra vad man vill.

Det var nog det mesta jag kan komma på just nu. Det har så klart funnits undantag, någon kväll fick jag ha barnen ända fram till efter 23 någon gång, för att Föräldrarna Alv var på någon tillställning. Men undantagen i den här familjen är inte så många.

Jag skulle nog klassa min situation som ganska behaglig. Jag jobbar inte överdrivet mycket alls, familjen har en städerska som gör allt det grova, så jag behöver inte göra någonting, mer än att tvätta mina egna kläder, för dem låter jag inte henne komma i närheten av. Då gömmer hon dem bara i Mamma Alvs (eller Pappa Alvs också för den delen, det har hänt!) garderob. Det enda problemet är att jag inte bor så centralt och kan inte gå ut på stan när helst jag känner för det. Därför känner jag mig ibland ganska ensam här, och jag hoppas hela tiden på att det ska komma en ny Luc som kan underhålla mig mer regelbundet.

Det blev ett ganska långt inlägg det här, men tyckte det var bäst att passa på nu medan jag har tid till det. Och frågor är varmt välkomna!