Mitt liv som au pair

Nu har vi ätit middag. Barnen åt puré och kyckling som på beställning. Vi vuxna åt bara puré, fast mycket möjligt att Pappa Alv går och norpar åt sig en kycklingbit han också.

Jag hade egentligen planerat att göra något eget, vilket jag också gjorde, men det tog för lång tid i ugnen så jag tog puré istället. Vad jag rörde ihop var en sorts helvegetarisk mossaka. Det vill säga: Krossade tomater med mjöl som förtjockningsmedel, stekta paprikor i tre olika färger, ärtor, ostsås och auberginskivor. Jag har alltså inte smakat på den än, utan det får bli till lunch imorgon, så då var det problemet avklarat. Mossaka och pizza i morgon, låter som en bra dag i matväg. Dock vet jag inte vad resten av familjen här ska göra i morgon. Farfar Alv var här innan idag och busade runt. Jag hörde att han frågade sin son vad de skulle göra i helgen, om de skulle stanna här eller om de ville åka till Madrid. Men jag vet inte vad han svarade, så det får jag väl ta reda på själv. Annars lär det bli så i morgon "Om 10 minuter åker vi till Madrid." "Jasså? (Kunde du inte sagt det igår, jag kanske hade velat veta det också?)" Eller något i den stilen.

Usch, vad jag låter klagande på honom, men det kanske beror på att en man som han skulle jag själv nog inte kunna vara gift med. Jag vill minsann ha en karl som har köksvett och kan hjälpa till där allt som oftast. Och som kan städa och dona utan att frugan (jag alltså) behöver bekymra sig för att dammråttorna håller världskrig. Och som bjuder ut mig på middagar och bio och allt det där också så klart. Men det får vi väl ta när den tiden är inne.