Spenat

Spenatpannkakorna var goda. Eller pannkakan ska jag kanske säga, för det räckte med en gigantisk, plus ett flertal pizzabitar.

I det här huset har jag ätit så mycket spenat så det finns inte. Jag har ätit mer spenat under de här sex veckorna (tror jag, har inte räknat efter) än under mina 22 år i den här världen. Innan har jag aldrig varit förtjust i det, och det är jag inte nu heller egentligen, men jag kan i alla fall äta det utan att få kväljningar. Framsteg.

Till efterrätt åt vi pannkakor med chokladkräm/sås. Så ska en pannkaka smaka!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0