Jag finns kvar!
Till alla nya (och gamla) läsare: Fortsätt kommentera!
Jag kollar alltid bloggen lite då och då, så alla ni som är intresserade av att veta mer om min tid som au pair, eller au pair-jobbet i stort, lämna ett avtryck här i bloggen så mailar jag tillbaka så fort jag sett det. Jag hjälper gärna till och ger tips och råd till alla som vill ha det.
Det är mycket möjligt att bloggen en dag återuppstår, precis som den tidigare gjort, om jag skulle behöva åka tillbaka till Madrid, eller till något helt annat ställe. Så glöm inte bort mig, man vet aldrig när jag dyker upp igen!
Jag kollar alltid bloggen lite då och då, så alla ni som är intresserade av att veta mer om min tid som au pair, eller au pair-jobbet i stort, lämna ett avtryck här i bloggen så mailar jag tillbaka så fort jag sett det. Jag hjälper gärna till och ger tips och råd till alla som vill ha det.
Det är mycket möjligt att bloggen en dag återuppstår, precis som den tidigare gjort, om jag skulle behöva åka tillbaka till Madrid, eller till något helt annat ställe. Så glöm inte bort mig, man vet aldrig när jag dyker upp igen!
Sen återblick
Ja, det blev visst ingen uppdatering som utlovat. Jag ber så hemskt mycket om ursäkt!
Nu har det ju gått så lång tid så jag minns knappt vad jag hade tänkt skriva för något, men med förra inlägget som utgångspunkt så var det visst inte så mycket som fattades i det hela.
Jag klippte mig som sagt var i byn där barnens skola ligger. Det är min absoluta favorithårsalong. Billigt och bra! 45 euro betalade jag för en snygg klippning och en helt underbar slingning. Jag slingade mig där förra gången jag var i Spanien och blev så nöjd att jag länge gått och tänkt på att nästa gång jag åker till Spanien ska jag göra det igen. Och så blev det också!
Det blev tyvärr inget riktigt avsked till Mamma Pat och hennes bedårande ungar. Hon var tvungen att åka till Madrid och hennes barn hade inte gått till skolan på grund av "all den snö" som fallit under natten. Det var ju inte mycket till snö egentligen, och den hade smält bort till klockan 14. Inte mycket att stanna hemma för egentligen, men så är det det fungerar i Spanien. (Jag kan också tillägga att Mamma Pat bor 300 meter från skolan och lät barnen mest stanna hemma för att "det inte skulle komma alls många barn till skolan ändå".
Efteråt har jag pratat lite grann med Mamma Alv eftersom Alvato fyllde år i februari och jag ringde och grattade honom. De sa att det hade gått bra med den nya danska (!) au pairen (de har ju bara haft svenskor tidigare för den som missat det), så allt verkar vara frid och fröjd i Familjen Alvs hus.
Jag saknar dem ändå, för den 1,5 veckan som jag var där i januari var kanon. Barnen hade blivit superstora och vi hade kul tillsammans. Den korta tiden jag var där. Jag hoppas verkligen på ett snart återseende igen!
Nu har det ju gått så lång tid så jag minns knappt vad jag hade tänkt skriva för något, men med förra inlägget som utgångspunkt så var det visst inte så mycket som fattades i det hela.
Jag klippte mig som sagt var i byn där barnens skola ligger. Det är min absoluta favorithårsalong. Billigt och bra! 45 euro betalade jag för en snygg klippning och en helt underbar slingning. Jag slingade mig där förra gången jag var i Spanien och blev så nöjd att jag länge gått och tänkt på att nästa gång jag åker till Spanien ska jag göra det igen. Och så blev det också!
Det blev tyvärr inget riktigt avsked till Mamma Pat och hennes bedårande ungar. Hon var tvungen att åka till Madrid och hennes barn hade inte gått till skolan på grund av "all den snö" som fallit under natten. Det var ju inte mycket till snö egentligen, och den hade smält bort till klockan 14. Inte mycket att stanna hemma för egentligen, men så är det det fungerar i Spanien. (Jag kan också tillägga att Mamma Pat bor 300 meter från skolan och lät barnen mest stanna hemma för att "det inte skulle komma alls många barn till skolan ändå".
Efteråt har jag pratat lite grann med Mamma Alv eftersom Alvato fyllde år i februari och jag ringde och grattade honom. De sa att det hade gått bra med den nya danska (!) au pairen (de har ju bara haft svenskor tidigare för den som missat det), så allt verkar vara frid och fröjd i Familjen Alvs hus.
Jag saknar dem ändå, för den 1,5 veckan som jag var där i januari var kanon. Barnen hade blivit superstora och vi hade kul tillsammans. Den korta tiden jag var där. Jag hoppas verkligen på ett snart återseende igen!
