Bäcken tog mig

Som bekant ska man aldrig säga hej innan man kommit över den berömda bäcken. För det straffar sig.

Jag startade en omgång ordspelande för att sedan få besök av Aleix som inte kunde sova. Först för att han hade ont i magen, och sedan för att han ville säga godnatt till sina föräldrar.

Han till och med grät en skvätt, den lilla sötisen, men jag sa att jag inte vet när de kommer hem, vilket jag inte vet, och han sa att han absolut inte kan sova om han inte får säga godnatt till dem när han lagt sig, vilket jag däremot vet att barn kan.

Så jag bad min motspelare om 10 minuters paus och spenderade dem inne hos Aleix istället. Pratade om ditten och datten, tills jag sa att nu fick han försöka vila, jag skulle komma tillbaka om fem minuter och kolla till honom och även säga till föräldrarna att säga godnatt till honom när de kommer tillbaka. Mitt lilla trix, först trötta ut honom lite extra och sedan lägga till de där två sista sakerna, funkade. Nu sover han som en liten gris.

Och jag förlorade min betapetmatch. När jag kom tillbaka hade min tid börjat gå igen och jag kom aldrig riktigt in i ordtänket igen. Så, jag vann en match och förlorade en annan. Men det kan jag stå ut med.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0