Sista helgen med Luc
Okej, idag är jag lite halvt död efter att ha varit i Alcalá igår med Luc och partajat. Jag har huset för mig själv, eftersom Föräldrarna Alv är ute på äventyr och blir borta över natten, och barnen är lämnade hos Farföräldrarna Alv i Madrid. Kan det bli bättre?
Innan i veckan hade vi pratat om att gå ut, eftersom detta är Lucs sista helg här. Fy fasiken vad jag kommer sakna henne. Utan henne kommer jag var ensammast i världen och jag vet ärligt talat inte hur jag ska klara mig. På onsdag om hon kommer till skolan kommer jag gråta ihjäl mig eller något, det har sagts att det alltid är värst för den som lämnas kvar, och jag är rädd att det är sant. Tre månader tillsammans, och nu lämnar hon mig kvar ensam. Jippi.
I alla fall, igår skulle vi alltså ut. Jag kom inte iväg härifrån förrän vid 21.45, eftersom jag var tvungen att äta innan jag stack iväg. Luc skickade ett sms och sa att hennes buss inte kom för att köra henne till tågstationen i Guadalajara, men hon skickade aldrig något sms om att hon kommit med tåget eller inte, så när jag var vid min tågstation och satt och väntade på tåget i bilen, skickade jag och frågade. När jag sitter på tåget svarar hon att hon missade det, så där sitter jag, och blir tvungen att vänta i en halvtimme i kylan på stationen i Alcalá. Det var då en jädrans timing att mamma och pappa skickat min vinterjacka. Utan den hade jag definitivt förfrusit mig helt och hållet.
Vi gick hem till Jen, men hon ville inte ut själv, hon var för trött sa hon, tråkmånsen. Tidigare i veckan ville hon minsann med, men hon ändrar sig alltid. Aki (en av de japanska killarna) bor i hennes lägenhet nu också, och vi har alltid tyckt att han är konstig, verkar helt i sin egen värld, och visst, han är fortfarande inte helt vanlig, men efter att ha pratat med honom en hel del både igårkväll och idag har uppfattningen ändrats en hel del. Han är rätt trevlig, även om han fortfarande kan anses som lite udda.
Halv 1 gick jag, Luc och Aki ut tillsammans, men han skulle hem till några kompisar, och jag och Luc styrde stegen mot La Gabana, ett av diskoteken vi varit på innan ett antal gånger. När vi kom var det knappt något folk, och klockan var alltså nästan 1. Det är verkligen Spanien vi talar om, partajandet börjar senare än hemma, det märks tydligt. Vi stod och babblade i baren med varsin öl, och när vi avslutat dem fiskade bartendern genast upp två nya till oss. Det kallar man service. Att han dessutom såg bra ut var ju inte direkt ett minus.
Vi dansade lite grann, men sen hamnade vi i barhörnan igen. Vi köpte ett par nya drickor, och sen började två spanjorer prata med oss. Först verkade de egentligen inte så intresserade, trots att det var de som tog kontakt. De kunde inte engelska, så det var spanska som gällde. Kanske därför det gick lite trögt i början, man vet inte vad man ska prata om. Men "min" kille, som jag såklart inte uppfattade namnet på, verkade rätt okej i alla fall. Lucs kille var däremot enligt henne tråkig. Trots det, när vi avslutat våra drickor, fick vi varsin ny av de här killarna. En bra kväll ur den synvinkeln alltså.
La Gabana stängde plötsligt, jag vet inte vad klockan var, 4 eller något sånt, och så klart gick vi till Can-can. Diskoteket alla hamnar på till slut. Där dansade vi mest, och "min" kille försökte lära mig salsa och merengue. Han dansade jättebra, och det var lätt att följa honom, men jag skrattade mest för att han var så mycket bättre än jag. Men det var kul, jag skulle vilja lära mig dansa mer riktiga danser som salsa.
Efter ett tag skulle de dock pysa iväg, men han fick mitt nummer, så vi får väl se om han hör av sig. Jag kommer ju vara så ensam nu, så att lära känna lite nytt folk är nog inte helt fel.
Idag var Jen utflugen ur lägenheten när jag och Luc vaknade, eftersom hon skulle åka till Madrid. Så vi spenderade hela förmiddagen med Aki. Han bjöd på kinderchoklad och te, och vi åt Jens bröd. Vi pratade om allt möjligt, och vi stannade ända till 15, tror jag.
Trots en incident tidigare under kvällen som gjorde mig rätt sur och deppig, och sårad med för den delen, blev kvällen alltså bra till slut. Men så fruktansvärt trist att bli kvarlämnad här efter jul utan min Luc. Hur fasen ska jag överleva?
Innan i veckan hade vi pratat om att gå ut, eftersom detta är Lucs sista helg här. Fy fasiken vad jag kommer sakna henne. Utan henne kommer jag var ensammast i världen och jag vet ärligt talat inte hur jag ska klara mig. På onsdag om hon kommer till skolan kommer jag gråta ihjäl mig eller något, det har sagts att det alltid är värst för den som lämnas kvar, och jag är rädd att det är sant. Tre månader tillsammans, och nu lämnar hon mig kvar ensam. Jippi.
I alla fall, igår skulle vi alltså ut. Jag kom inte iväg härifrån förrän vid 21.45, eftersom jag var tvungen att äta innan jag stack iväg. Luc skickade ett sms och sa att hennes buss inte kom för att köra henne till tågstationen i Guadalajara, men hon skickade aldrig något sms om att hon kommit med tåget eller inte, så när jag var vid min tågstation och satt och väntade på tåget i bilen, skickade jag och frågade. När jag sitter på tåget svarar hon att hon missade det, så där sitter jag, och blir tvungen att vänta i en halvtimme i kylan på stationen i Alcalá. Det var då en jädrans timing att mamma och pappa skickat min vinterjacka. Utan den hade jag definitivt förfrusit mig helt och hållet.
Vi gick hem till Jen, men hon ville inte ut själv, hon var för trött sa hon, tråkmånsen. Tidigare i veckan ville hon minsann med, men hon ändrar sig alltid. Aki (en av de japanska killarna) bor i hennes lägenhet nu också, och vi har alltid tyckt att han är konstig, verkar helt i sin egen värld, och visst, han är fortfarande inte helt vanlig, men efter att ha pratat med honom en hel del både igårkväll och idag har uppfattningen ändrats en hel del. Han är rätt trevlig, även om han fortfarande kan anses som lite udda.
Halv 1 gick jag, Luc och Aki ut tillsammans, men han skulle hem till några kompisar, och jag och Luc styrde stegen mot La Gabana, ett av diskoteken vi varit på innan ett antal gånger. När vi kom var det knappt något folk, och klockan var alltså nästan 1. Det är verkligen Spanien vi talar om, partajandet börjar senare än hemma, det märks tydligt. Vi stod och babblade i baren med varsin öl, och när vi avslutat dem fiskade bartendern genast upp två nya till oss. Det kallar man service. Att han dessutom såg bra ut var ju inte direkt ett minus.
Vi dansade lite grann, men sen hamnade vi i barhörnan igen. Vi köpte ett par nya drickor, och sen började två spanjorer prata med oss. Först verkade de egentligen inte så intresserade, trots att det var de som tog kontakt. De kunde inte engelska, så det var spanska som gällde. Kanske därför det gick lite trögt i början, man vet inte vad man ska prata om. Men "min" kille, som jag såklart inte uppfattade namnet på, verkade rätt okej i alla fall. Lucs kille var däremot enligt henne tråkig. Trots det, när vi avslutat våra drickor, fick vi varsin ny av de här killarna. En bra kväll ur den synvinkeln alltså.
La Gabana stängde plötsligt, jag vet inte vad klockan var, 4 eller något sånt, och så klart gick vi till Can-can. Diskoteket alla hamnar på till slut. Där dansade vi mest, och "min" kille försökte lära mig salsa och merengue. Han dansade jättebra, och det var lätt att följa honom, men jag skrattade mest för att han var så mycket bättre än jag. Men det var kul, jag skulle vilja lära mig dansa mer riktiga danser som salsa.
Efter ett tag skulle de dock pysa iväg, men han fick mitt nummer, så vi får väl se om han hör av sig. Jag kommer ju vara så ensam nu, så att lära känna lite nytt folk är nog inte helt fel.
Idag var Jen utflugen ur lägenheten när jag och Luc vaknade, eftersom hon skulle åka till Madrid. Så vi spenderade hela förmiddagen med Aki. Han bjöd på kinderchoklad och te, och vi åt Jens bröd. Vi pratade om allt möjligt, och vi stannade ända till 15, tror jag.
Trots en incident tidigare under kvällen som gjorde mig rätt sur och deppig, och sårad med för den delen, blev kvällen alltså bra till slut. Men så fruktansvärt trist att bli kvarlämnad här efter jul utan min Luc. Hur fasen ska jag överleva?
Kommentarer
Postat av: Emily
När började du dricka öl? Den enda öl man kan kalla god är den tjeckiska, så jag hoppas det är sådan du fått, annars blir jag orolig. :P
Trackback
