Bröllopsplaner
Nu har jag blivit inbjuden på bröllop också.
Jag har varit i samhället där barnens skola befinner sig, och där även Mamma Pat bor. Hon fixade nämligen en klipp- och slingtid till mig idag, så nu har jag blivit blond. Jag menar blondare. I Sverige skulle man inte kalla mig blond innan (är ljusbrun om man frågar mig), men här i Spanien har jag ju varit det hela tiden. Och då är det bara hårfärgen det syftast på alltså. Men nu har jag massa blonda effekter i håret, så är väl nästan blond nu antar jag.
Efter frisökbesöket åkte jag hem till Mamma Pat och visade upp mig, och då passade hon även på att komma på idén att jag kunde följa med henne på bröllop på fredag, så att hon slipper gå ensam. En helt otrolig idé, men jag provade faktiskt en av hennes klänningar som var för liten för henne, men som passade mig perfekt. Och jag gillade den också, den var snygg! Så, jag skulle tänka lite på det, och om jag bestämmer mig för att gå, ja, då får jag vara med om ett spanskt bröllop också. Kanske lite coolt att ha varit med på.
Nu ska jag nog äta lite lunch och sen vila lite innan jag måste åka iväg igen.
Tänka sig, äkta spanskt bröllop. Jag?
Jag har varit i samhället där barnens skola befinner sig, och där även Mamma Pat bor. Hon fixade nämligen en klipp- och slingtid till mig idag, så nu har jag blivit blond. Jag menar blondare. I Sverige skulle man inte kalla mig blond innan (är ljusbrun om man frågar mig), men här i Spanien har jag ju varit det hela tiden. Och då är det bara hårfärgen det syftast på alltså. Men nu har jag massa blonda effekter i håret, så är väl nästan blond nu antar jag.
Efter frisökbesöket åkte jag hem till Mamma Pat och visade upp mig, och då passade hon även på att komma på idén att jag kunde följa med henne på bröllop på fredag, så att hon slipper gå ensam. En helt otrolig idé, men jag provade faktiskt en av hennes klänningar som var för liten för henne, men som passade mig perfekt. Och jag gillade den också, den var snygg! Så, jag skulle tänka lite på det, och om jag bestämmer mig för att gå, ja, då får jag vara med om ett spanskt bröllop också. Kanske lite coolt att ha varit med på.
Nu ska jag nog äta lite lunch och sen vila lite innan jag måste åka iväg igen.
Tänka sig, äkta spanskt bröllop. Jag?
En liten svensk värld
Innan idag fick jag mig en smärre chock. Fast en bra sådan, så att säga.
Vi var i bilen, jag och barnen, och jag hjälpte Alvato med bilbältet när jag plötsligt inser vad som spelas på radion. Spansk radio alltså. I'm a big, big girl, in a big, big world, it'snot a big, big thing, if you leave me.. Snacka om att jag blev förvånad när jag förstod att det var svenska Emila som spelades på spansk radio. Hade ingen aning om att hon nått ut så långt. Sen att låten är flera miljoner år gammal (nåja, nästan 10 år i alla fall, den kom ut hösten 1998) gör ju saken ännu mer fantastisk.
Jag har gått och nynnat på den hela eftermiddagen nu, och Alvita har lyckats snappa upp den rätt bra. Ännu en svensk låt jag bidragit med, så att säga. Jag försvenskar dem mer och mer för varje dag som går. Låten som bara dök upp så där tar jag som ett bevis på att det är rätt sak jag gör. Trots att Mamma Alv sa häromdagen att Alvato kan räkna bättre på svenska än på valencianska, fast hon sa det med ett skratt så hon tyckte det bara var kul när Alvato självmant presenterade poängställningen i fotbollen mellan honom själv och Pappa Alv. Jag och Mamma Alv blev förvånade i köket när vi hörde TVÅ-ETT från korridoren. Min lilla gull-Alvato!
Vi var i bilen, jag och barnen, och jag hjälpte Alvato med bilbältet när jag plötsligt inser vad som spelas på radion. Spansk radio alltså. I'm a big, big girl, in a big, big world, it'snot a big, big thing, if you leave me.. Snacka om att jag blev förvånad när jag förstod att det var svenska Emila som spelades på spansk radio. Hade ingen aning om att hon nått ut så långt. Sen att låten är flera miljoner år gammal (nåja, nästan 10 år i alla fall, den kom ut hösten 1998) gör ju saken ännu mer fantastisk.
Jag har gått och nynnat på den hela eftermiddagen nu, och Alvita har lyckats snappa upp den rätt bra. Ännu en svensk låt jag bidragit med, så att säga. Jag försvenskar dem mer och mer för varje dag som går. Låten som bara dök upp så där tar jag som ett bevis på att det är rätt sak jag gör. Trots att Mamma Alv sa häromdagen att Alvato kan räkna bättre på svenska än på valencianska, fast hon sa det med ett skratt så hon tyckte det bara var kul när Alvato självmant presenterade poängställningen i fotbollen mellan honom själv och Pappa Alv. Jag och Mamma Alv blev förvånade i köket när vi hörde TVÅ-ETT från korridoren. Min lilla gull-Alvato!
ILSKA
Jag HATAR att Farföräldrarna har sitt hus (sina hus, menar jag) så nära här.
Jag AVSKYR att de kommer hit som om detta vore deras hus också.
Nu låg jag och sov, städerskan var här, men hon stör mig inte, och plötsligt ringde det på dörren. Jag får panik och skyndar mig upp, och hör att det är Farmor Alv och hennes dotter, det vill säga, barnens faster. De är fortfarande här som om de bor här, och jag har inte gått ner och sagt hej ännu.
För jag blir så IRRITERAD på att de kan komma och gå här som de vill. Jag är den som bor här just nu, även om det inte är mitt hus. De borde inte kunna komma och INKRÄKTA på mitt privatliv så där. Jag känner mig ÖVERKÖRD eftersom jag inte kan få ha min ensamhet i fred.
Kan jag säga till dem det? Knappast. Men jag är så FÖRBANNAD på dem. Det är faktiskt inte deras hus, så lämna mig ifred! Gå tillbaka till ert och håll er där för bövelen!
Gamla minnen
Här sitter jag och kollar på gamla minnen på youtube. Minnen i form av låtar från Melodifestivalen bland annat. Jag kommer visserligen inte ihåg att det var där år 2000 som Hanna sjöng Anropar försvunnen, och inte heller att Martin fick sin hit (Du är så) Yeah Yeah Wow Wow där året innan. Har även tittat på sånt jag omöjligt Kan minnas, eftersom det var innan jag föddes. Som Dansa I Neon med Lena Philipsson 1987. Och så vidare.
Rätt som det var kom jag dock till minnet nummer ett. Visserligen kommer jag inte ihåg när låten var populär eftersom jag bara var 3 år, men några år senare hittade jag ett kasettband i bilen (då var det fortfarande ovanligt med cd-spelar nämligen) och den här låten blev en storfavorit. Den betyder även en hel del i min och Saris vänskap. Det är liksom vår låt, så här kommer en liten hälsning till Sara:
Fotboll i Spanien
Usch! Jag är så trött och svettig nu så det är inte klokt. Alvato är outtröttlig och det är inte jag. Vi har nämligen spelat massa fotobll i 30 graders värme och jag förstår inte hur han kan böna och be efter mer. Man smälter ju bort!
Fast i och för sig badade barnen i poolen, men jag gjorde det inte. Jag får doppa mig en annan dag, för det såg väldigt skönt ut. Nackdelen är att det finns fullt med getingar omkring, så att dra av sig kläderna och på med en bikini med öppen hud för dem att sticka i, känns ju inte direkt lockande. Och sen klor i vattnet med. Jag föredrar nog havet eller sjön. Med förutsättningar att det är hyfsat rent i vattnet och att det inte finns några äckliga maneter. Förstås.
Jag har inte varit hemma här på nästan hela dagen. Vi åt lunch i Farföräldrarna Alvs ena hus, och sedan dess har vi varit där tills nyss. Jag är helt slut och är fruktansvärt glad över att det inte är någon skola i morgon för mig. Även om jag gärna hade åkt och hälsat på igen. Men tar det kanske på tisdag istället, för måste köpa något i Alcalá, även om jag glömt bort vad det var nu. Choklad säkert, haha. Men nu, lite vila innan middagen och fotbollen. Spanien har inte vunnit mot Italien på 88 år, så vi får väl se hur det går om en stund.
Fast i och för sig badade barnen i poolen, men jag gjorde det inte. Jag får doppa mig en annan dag, för det såg väldigt skönt ut. Nackdelen är att det finns fullt med getingar omkring, så att dra av sig kläderna och på med en bikini med öppen hud för dem att sticka i, känns ju inte direkt lockande. Och sen klor i vattnet med. Jag föredrar nog havet eller sjön. Med förutsättningar att det är hyfsat rent i vattnet och att det inte finns några äckliga maneter. Förstås.
Jag har inte varit hemma här på nästan hela dagen. Vi åt lunch i Farföräldrarna Alvs ena hus, och sedan dess har vi varit där tills nyss. Jag är helt slut och är fruktansvärt glad över att det inte är någon skola i morgon för mig. Även om jag gärna hade åkt och hälsat på igen. Men tar det kanske på tisdag istället, för måste köpa något i Alcalá, även om jag glömt bort vad det var nu. Choklad säkert, haha. Men nu, lite vila innan middagen och fotbollen. Spanien har inte vunnit mot Italien på 88 år, så vi får väl se hur det går om en stund.
Konstigheter, lägenheter och au pair nyheter
Ibland gör man lite konstiga eller roliga saker i sömnen utan att tänka så mycket på det.
Förrförra natten svettades jag och vände och vred på mig i sängen på grund av värmen som kommit nu. Av någon outgrundlig tanke kom jag på, halv-, eller tre fjärdedels-, sovande, att jag kunde fläkta mig med min solfjäder. Så jag tog fram den nästan automatiskt ur nattduksbordslådan och svalkade mig. Det fungerade bra, och jag somnade om igen. Men inte förrän jag lagt solfjädern på nattduksbordet. I vanliga fall brukar jag somna med exempelvis mobilen eller mp3:n i sängen, men inte solfjädern inte. Om någon hade sett mig där, mitt i natten i mörkret, fläktande mig så där, hade de nog trott att jag drömt eller något, och det hade nog sett lite roligt ut. Men det fungerade ju!
För övrigt ligger min kamera nu mera i en burk med ris. Den har nämligen blivit fuktig och vill inte fungera, så Mamma Alv föreslog att vi kunde lägga den på tork i en rislåda. Det hade nämligen fungerat med hennes systers mobil när den trillat i poolen. Efter tre dagar i rishavet hade den varit som ny, så man kan ju hoppas att min kamera gör samma sak.
Igår var det skolavslutning på Alvato. Men det var minsann inga söta sommarklänningar och "Du ska inte tro det blir sommar" eller "Den blomstertid". Nej, här var det seriöst så det smällde om det. 6-åringarna som nu slutade Educación Infantil (alltså fick Alvita inte delta i festligheterna mer än som åskådare) hade sina bästa skoluniformer, långbyxor för pojkarna, kjol för flickorna och allihopa hade vita skjortor. Däruppå hade de röda band på brösten med skolans emblem, och de hade även fått en sådan där svart fyrkantig mössa med en tofs hängande på. Tyvärr fungerade alltså inte min kamera, men jag använde Mamma Alvs istället, så jag ska se om jag lyckas få alla korten till min dator också.
Efter diplomutdelning och sång i form av "Auld Lang Syne" åkte vi hem, och lite senare kom Familjen Pat och hälsade på. Det var trevligt och naturligtvis åt vi paella. Det gör vi alltid när vi har besök, och jag föredrar paella med kyckling, för då kan jag lätt som en plätt vara utan köttet. Värre är det när Mamma Alv gör, som igår, med skaldjur och bläckfiskdelar i. De är så små och kan lätt tas för ris, så det blir en hel del pillande för mig när jag äter den typen av paella.
Vi letade även au pairer till Mamma Pat, men eftersom jag faktiskt har så stor koll på allting, hjälpte inte Mamma Alv till jättemycket. Det hon gjorde var att skriva ett mail på spanska, det var nog det viktigaste hon gjorde, haha. Idag har Pappa Alv skapat sitt konto på Internet så nu börjar deras sökande också (Mamma Alv väckte mig klockan 9 för att fråga mig om jag hade kvar deras information som de hade förra året, och det hade jag, så var tvungen att gå upp och fixa det). Kommer bli trist att lämna dem, men samtidigt skönt. Det är så blandade känslor så man vet inte hur man ska reagera. Men de kommer ju och hälsar på i Sverige, så det blir förhoppningsvis inte ett alltför tårfyllt avsked här i Spanien.
Jag har kollat runt på lägenheter i Sydney nu också. Har tittat på små fina möblerade studior eller enrumslägenheter, och det finns en hel del faktiskt. Priset är väl inte helt billigt, men med tanke på att det är möblerat är det ju som en hotellvistelse och då får man väl räkna med att det kostar lite extra. Men, men, vi får väl se. Jag har även en jobbalert som säger till när det kommer nya jobb. Problemet är att de flesta bara har telefonnummer för att kontakta dem. Så, vi får väl se vad som händer.
Förrförra natten svettades jag och vände och vred på mig i sängen på grund av värmen som kommit nu. Av någon outgrundlig tanke kom jag på, halv-, eller tre fjärdedels-, sovande, att jag kunde fläkta mig med min solfjäder. Så jag tog fram den nästan automatiskt ur nattduksbordslådan och svalkade mig. Det fungerade bra, och jag somnade om igen. Men inte förrän jag lagt solfjädern på nattduksbordet. I vanliga fall brukar jag somna med exempelvis mobilen eller mp3:n i sängen, men inte solfjädern inte. Om någon hade sett mig där, mitt i natten i mörkret, fläktande mig så där, hade de nog trott att jag drömt eller något, och det hade nog sett lite roligt ut. Men det fungerade ju!
För övrigt ligger min kamera nu mera i en burk med ris. Den har nämligen blivit fuktig och vill inte fungera, så Mamma Alv föreslog att vi kunde lägga den på tork i en rislåda. Det hade nämligen fungerat med hennes systers mobil när den trillat i poolen. Efter tre dagar i rishavet hade den varit som ny, så man kan ju hoppas att min kamera gör samma sak.
Igår var det skolavslutning på Alvato. Men det var minsann inga söta sommarklänningar och "Du ska inte tro det blir sommar" eller "Den blomstertid". Nej, här var det seriöst så det smällde om det. 6-åringarna som nu slutade Educación Infantil (alltså fick Alvita inte delta i festligheterna mer än som åskådare) hade sina bästa skoluniformer, långbyxor för pojkarna, kjol för flickorna och allihopa hade vita skjortor. Däruppå hade de röda band på brösten med skolans emblem, och de hade även fått en sådan där svart fyrkantig mössa med en tofs hängande på. Tyvärr fungerade alltså inte min kamera, men jag använde Mamma Alvs istället, så jag ska se om jag lyckas få alla korten till min dator också.
Efter diplomutdelning och sång i form av "Auld Lang Syne" åkte vi hem, och lite senare kom Familjen Pat och hälsade på. Det var trevligt och naturligtvis åt vi paella. Det gör vi alltid när vi har besök, och jag föredrar paella med kyckling, för då kan jag lätt som en plätt vara utan köttet. Värre är det när Mamma Alv gör, som igår, med skaldjur och bläckfiskdelar i. De är så små och kan lätt tas för ris, så det blir en hel del pillande för mig när jag äter den typen av paella.
Vi letade även au pairer till Mamma Pat, men eftersom jag faktiskt har så stor koll på allting, hjälpte inte Mamma Alv till jättemycket. Det hon gjorde var att skriva ett mail på spanska, det var nog det viktigaste hon gjorde, haha. Idag har Pappa Alv skapat sitt konto på Internet så nu börjar deras sökande också (Mamma Alv väckte mig klockan 9 för att fråga mig om jag hade kvar deras information som de hade förra året, och det hade jag, så var tvungen att gå upp och fixa det). Kommer bli trist att lämna dem, men samtidigt skönt. Det är så blandade känslor så man vet inte hur man ska reagera. Men de kommer ju och hälsar på i Sverige, så det blir förhoppningsvis inte ett alltför tårfyllt avsked här i Spanien.
Jag har kollat runt på lägenheter i Sydney nu också. Har tittat på små fina möblerade studior eller enrumslägenheter, och det finns en hel del faktiskt. Priset är väl inte helt billigt, men med tanke på att det är möblerat är det ju som en hotellvistelse och då får man väl räkna med att det kostar lite extra. Men, men, vi får väl se. Jag har även en jobbalert som säger till när det kommer nya jobb. Problemet är att de flesta bara har telefonnummer för att kontakta dem. Så, vi får väl se vad som händer.
Jötebåj å ijentlien
Ja ha presis pratat mä Mamma Alv om hu man skriver od på svenska. Man skriver som bekant inte som man uttala oden, å ja vet inte längre hu vi kom in på de, men ja kom på att ja skulle skriva ett inlägg å fösöka skriva så som ja hadde sakt de. Däför ä de lite konstit hä nu, mest utan R, å ijentlien skulle ja vilja ta bått r:n i te exempel skriva, eftesom ja knappt uttala dom helle. De e lite svåt att fösöka skriva på pratspråk eftesom man vet hu oden ska skrivas och jö de atomatist.
Ja jode ett abete (man kanske (det ordet går nog inte att skriva bra på pratspråk, sje-ljudet har ju hur många stavningar som helst) kan skippa r:et i arbete och precis och ändå få det att låta bra) om dialekte i jymnasiet å, vem va de nu, nån föfattare hadde skrivit böcke på talspråk, så vaffö skulle inte ja kunna jöra de mä? Ijentlien bode man ta till vara på de som ban skriver nä de ä små, fö att bevara dialekterna. Te exempel de som ja skrev nä ja va 6-7 år. Man bode läsa ijenom de noga å se va man kan lära sej. Ja är nämlien säke på att de inte ä samma dialekt som ja ha nu.
Ja är helt klat för att man ska bevara dialekterna. Man bode ha dialektklasser i skolan fö att de inte ska fösvinna. Fö visst ä de mycke roliare att läsa en text på dialekt än på stel å tråki svenska? Ja mena, hu roliare ä de inte att läsa Jötebåj iställe fö Göteborg. Nä, slå ett slag fö Jötebåj å ijentlien!
Midsommaren som inte fanns
Jag vill också ha midsommar!!
Maten, stämningen, glädjen, allting som bara tillhör midsommar. Det är jag utan i år. Det känns kasst och skittråkigt.
Istället ska jag snart åka och hämta barnen i skolan, trots att Mamma Alv förhoppningsvis kommer också eftersom det är barnkalas.
Men inget midsommarfirande för mig inte.
Jag vill ha midsommar!!
Maten, stämningen, glädjen, allting som bara tillhör midsommar. Det är jag utan i år. Det känns kasst och skittråkigt.
Istället ska jag snart åka och hämta barnen i skolan, trots att Mamma Alv förhoppningsvis kommer också eftersom det är barnkalas.
Men inget midsommarfirande för mig inte.
Jag vill ha midsommar!!
Fredag
Den här veckan blev inte alls som jag hade önskat. Pappa Alv är hemma idag också, så jag känner mig inte jättesugen på att lägga mig och sola på någon terrass här halvnaken. Även om solbrännan skulle behöva bättras på. Jag upptäckte dock att även smalbenen blivit lite brända, så det är bara baksidan av benen som måste få sig lite färg också.
I förrgår var jag och barnen hemma hos Mamma Pat och lekte efter skolan. Barnen badade till och med i poolen. Jag hade planerat att åka hem till Mamma Pat ett par gånger unde den tiden jag ska ha barnen på förmiddagarna, men hon berättade för mig att hon hade bokat biljetter till Ecuador redan nästa vecka. Hon tyckte det var jättetråkigt, men hon har inte träffat sina föräldrar på två år, så det är dags att åka dit. Tyvärr fanns det inga billiga biljetter till efter att jag åkt, men hon letar fortfarande. Det skulle vara jättetrist om jag inte kan umgås med dem alls. Det kommer bli jobbiga veckor i så fall.
Idag är det födelsedag i Alvatos klass, men jag har ingen aning om var stället ligger på. Mamma Alv sa att hon förhoppningsvis kan komma iväg från jobbet i tid, men att jag måste åka och hämta barnen ändå, för att vara där när de släpps ut.
Jag är rätt seg och slö och skulle helst bara vilja ligga i solen och steka. Jag längtar efter friheten att göra precis vad jag känner för, utan att behöva ta allt för mycket hänsyn till min omgivning.
I förrgår var jag och barnen hemma hos Mamma Pat och lekte efter skolan. Barnen badade till och med i poolen. Jag hade planerat att åka hem till Mamma Pat ett par gånger unde den tiden jag ska ha barnen på förmiddagarna, men hon berättade för mig att hon hade bokat biljetter till Ecuador redan nästa vecka. Hon tyckte det var jättetråkigt, men hon har inte träffat sina föräldrar på två år, så det är dags att åka dit. Tyvärr fanns det inga billiga biljetter till efter att jag åkt, men hon letar fortfarande. Det skulle vara jättetrist om jag inte kan umgås med dem alls. Det kommer bli jobbiga veckor i så fall.
Idag är det födelsedag i Alvatos klass, men jag har ingen aning om var stället ligger på. Mamma Alv sa att hon förhoppningsvis kan komma iväg från jobbet i tid, men att jag måste åka och hämta barnen ändå, för att vara där när de släpps ut.
Jag är rätt seg och slö och skulle helst bara vilja ligga i solen och steka. Jag längtar efter friheten att göra precis vad jag känner för, utan att behöva ta allt för mycket hänsyn till min omgivning.
Kort dag
Helt otroligt. Jag sov till klockan ett idag, utan att egentligen varit uppe så värst länge. Strax efter tolv tror jag att det blev. Jag och Mamma Alv satt och letade biljetter till dem, och nu har vi äntligen köpt det, så nu är det bestämt att de ska komma till Sverige också.
Men tillbaka till idag. Jag vaknade redan vid 9 och kände röklukt. Det kändes som cigarrök, så min tanke var att Farfar Alv hade kommit hit, men jag somnade om i alla fall efter ett toabesök. När jag sen slog upp ögonen igen och tittade på mobilen fick jag panik när den var strax över ett. Herregud vad jag sovit alldeles för länge.
Det blev snabba tag, sminkning, lite kläder och sen ner och göra mat. Gjorde två quornfiléer, kokte potatis och ärtor och improviserade ihop någon konstig sås med persilja i. Smakade helt okej faktiskt. Jag var inte så hungrig som jag trodde, så sparade hälften så har jag mat till i morgon också.
Nu har jag ont i huvudet av allt sovande och stressande. Om mindre än en timme ska jag ju hämta barnen. Har inte haft tid med något annat än att sova och laga mat idag, så skulle behöva vila skallen lite. Inte sova, för jag tror inte att det hjälper. Men varva ner på något sätt. Känner mig på högvarv och några kilon lugnare skulle inte vara helt fel faktiskt.
Dessutom är visst Pappa Alv hemma idag. Jag hörde medan jag sov (antar att jag vaknade flera gånger, för jag drömde mycket även om jag inte kommer ihåg någonting nu) att någon antagligen var här, för hörde dörrklockan och allt möjligt. Och nu när jag äntligen gick upp så var han hemma här med. Men nåja, jag har ett inlägg jag skrev på igår, men det orkar jag inte publicera nu. Får bli i kväll eller något. Nu, hjärnvila.
Men tillbaka till idag. Jag vaknade redan vid 9 och kände röklukt. Det kändes som cigarrök, så min tanke var att Farfar Alv hade kommit hit, men jag somnade om i alla fall efter ett toabesök. När jag sen slog upp ögonen igen och tittade på mobilen fick jag panik när den var strax över ett. Herregud vad jag sovit alldeles för länge.
Det blev snabba tag, sminkning, lite kläder och sen ner och göra mat. Gjorde två quornfiléer, kokte potatis och ärtor och improviserade ihop någon konstig sås med persilja i. Smakade helt okej faktiskt. Jag var inte så hungrig som jag trodde, så sparade hälften så har jag mat till i morgon också.
Nu har jag ont i huvudet av allt sovande och stressande. Om mindre än en timme ska jag ju hämta barnen. Har inte haft tid med något annat än att sova och laga mat idag, så skulle behöva vila skallen lite. Inte sova, för jag tror inte att det hjälper. Men varva ner på något sätt. Känner mig på högvarv och några kilon lugnare skulle inte vara helt fel faktiskt.
Dessutom är visst Pappa Alv hemma idag. Jag hörde medan jag sov (antar att jag vaknade flera gånger, för jag drömde mycket även om jag inte kommer ihåg någonting nu) att någon antagligen var här, för hörde dörrklockan och allt möjligt. Och nu när jag äntligen gick upp så var han hemma här med. Men nåja, jag har ett inlägg jag skrev på igår, men det orkar jag inte publicera nu. Får bli i kväll eller något. Nu, hjärnvila.
Back to normal
Idag gjorde jag något kanske lite småkorkat. Jag satt/låg ute på en solstol (vi har ÄNTLIGEN fått lite riktig värme nu, det var banne mig på tiden) och läste en bok. Jag hade minishorts och linne på mig, med axelbanden nerdragna, ville inte riskera att få eventuella vita ränder på axlarna. Men jag trodde inte att solen skulle ta sig så bra så jag tänkte inte mer på det.
När jag kom in igen, efter jag vet inte hur lång tid, kanske en timme eller så, upptäckte jag att det enda som blivit ändrat färg var mina lår. Smalbenen är vita som vanligt, men låren har fått färg. Och där shortsen suttit är det också ljust fortfarande, naturligtvis. Dessutom är det bara översidan som fått färg, så det ser rätt dumt ut om man tittar närmare. Imorgon får det nog allt bli ändring på det.
Fast jag har tänkt åka in till Alcalá i morgon och hälsa på i skolan, samt köpa lite korsstygn. Jag har snart läst ut min bok och har bara två böcker kvar här nu. Jag är lite osäker på om man får ta med sig en korsstygnsnål på flyget (man får ju inte ens ha med sig nagelfil), så en bok är bättre tidsfördriv i luften och därför vill jag gärna spara på pappret och satsa på mitt syeri istället.
Idag var det födelsedagskalas efter skolan som jag fick ta hand om. Igen. Det är andra gången jag följt med barnen själv på sådant, utan Föräldrarna Alv. Förra gången var det mer speciellt, det var i en riktig lokal och alla föräldrar var ju där naturligtvis. Det var en pappa där som frågade "Du är inte mamma till någon va?", han tyckte jag såg för ung ut för det, haha. Inte så konstigt. Hade jag varit mamma till någon av dem hade jag ju fått bli gravid som tretton- fjortonåring, och även om det blir vanligare så är det ju inte det man förväntar sig.
Idag var det lärarens dotter som fyllde år, så det firades på skollekplatsen och jag satt och pratade med Pappa Norrman hela tiden. Det är intressant och jag övar min norska hela tiden. Även om jag förstår det mesta och han försvenskar sig en del, så finns det ändå ord jag hela tiden lär mig. Förra veckan togs skillnaden mellan "Säga till" och "Säga ifrån" upp. I Norge säger man "Säga ifrån" med samma innebörd som det svenska "Säga till", medan i Sverige har "Säga ifrån" en lite mer aggresiv innebörd. Mycket intressant med sådana skillnader.
Nu ska jag övergå till min snart utlästa bok, för Mamma Alv är hemma och barnen är satta i läxarbete, så jag håller mig till mitt hade jag tänkt. Vill läsa ut boken så jag vet hur den slutar. Den är så himlans bra! "Falskt minne" av Dean Koontz, en av mina favoritförfattare. Kan starkt rekomedera honom, vet inte hur många böcker jag läst som han skrivit. Jättemånga i alla fall. Så, nu blir det det en stund!
När jag kom in igen, efter jag vet inte hur lång tid, kanske en timme eller så, upptäckte jag att det enda som blivit ändrat färg var mina lår. Smalbenen är vita som vanligt, men låren har fått färg. Och där shortsen suttit är det också ljust fortfarande, naturligtvis. Dessutom är det bara översidan som fått färg, så det ser rätt dumt ut om man tittar närmare. Imorgon får det nog allt bli ändring på det.
Fast jag har tänkt åka in till Alcalá i morgon och hälsa på i skolan, samt köpa lite korsstygn. Jag har snart läst ut min bok och har bara två böcker kvar här nu. Jag är lite osäker på om man får ta med sig en korsstygnsnål på flyget (man får ju inte ens ha med sig nagelfil), så en bok är bättre tidsfördriv i luften och därför vill jag gärna spara på pappret och satsa på mitt syeri istället.
Idag var det födelsedagskalas efter skolan som jag fick ta hand om. Igen. Det är andra gången jag följt med barnen själv på sådant, utan Föräldrarna Alv. Förra gången var det mer speciellt, det var i en riktig lokal och alla föräldrar var ju där naturligtvis. Det var en pappa där som frågade "Du är inte mamma till någon va?", han tyckte jag såg för ung ut för det, haha. Inte så konstigt. Hade jag varit mamma till någon av dem hade jag ju fått bli gravid som tretton- fjortonåring, och även om det blir vanligare så är det ju inte det man förväntar sig.
Idag var det lärarens dotter som fyllde år, så det firades på skollekplatsen och jag satt och pratade med Pappa Norrman hela tiden. Det är intressant och jag övar min norska hela tiden. Även om jag förstår det mesta och han försvenskar sig en del, så finns det ändå ord jag hela tiden lär mig. Förra veckan togs skillnaden mellan "Säga till" och "Säga ifrån" upp. I Norge säger man "Säga ifrån" med samma innebörd som det svenska "Säga till", medan i Sverige har "Säga ifrån" en lite mer aggresiv innebörd. Mycket intressant med sådana skillnader.
Nu ska jag övergå till min snart utlästa bok, för Mamma Alv är hemma och barnen är satta i läxarbete, så jag håller mig till mitt hade jag tänkt. Vill läsa ut boken så jag vet hur den slutar. Den är så himlans bra! "Falskt minne" av Dean Koontz, en av mina favoritförfattare. Kan starkt rekomedera honom, vet inte hur många böcker jag läst som han skrivit. Jättemånga i alla fall. Så, nu blir det det en stund!
Sjukdag
Jag har mest legat i sängen hela dagen idag. Båda Föräldrarna Alv har varit hemma och Mamma Alv åkte och hämtade barnen i skolan. Hon passade även på att få barnen klippta i håret, så när Alvato kom hem hade han gelé i håret och naturligtvis var det näst intill förbjudet att röra håret. Så typiskt killar med gojs i håret, haha.
Det var som sagt judouppvisning tidigare idag. Jag satt och skakade av feber och köld, men det var det värt. Vår lilla Alvato kammade hem storkovan. Hans lag fick en guldmedalj, han själv fick en silvermedalj individuellt och dessutom fick han det finaste priset av allt: en statuett som deklarerade att han var den bäste judokan det här året. Statuetten grundades inte bara på judokunnandet, utan även kamratskap och utveckling, så hela hans fanklubb (jag, Föräldrarna Alv och Farföräldrarna Alv) kändes oss fruktansvärt stolta.
Jag har även tagit mig tid till att läsa lite i mina böcker jag har här. Jag har aldrig känt att jag haft tid till det tidigare, med skola och läxor och sånt, men idag har jag läst en hel del. Jag skickade hem en massa olästa böcker med mamma när de var här, och har bara kvar pocketböcker. Man måste ju tänka på vikten! (I väskan alltså, haha.)
Nu ska jag nog krypa ner snart i sängen och fortsätta läsa lite innan jag somnar för natten. Även om febern (som gjorde att jag frös som en isbit innan, kunde inte ligga still i sängen av alla skaknigar) gjort att jag som sagt mest sovit och vilat hela dagen.
Förresten, mina bankkort har krånglat så igår skickade jag ett mail till min bank och idag ringde de mig när jag var i bilen på väg hem från judon. Kändes väldigt konstigt att svara "Hej, det är Anna!" istället för "Diga" eller "Dime". Men nu är problemen nästan lösta. Det största problemet i alla fall, det andra kan jag ta när jag kommer hem. Mindre än en månad kvar!
Det var som sagt judouppvisning tidigare idag. Jag satt och skakade av feber och köld, men det var det värt. Vår lilla Alvato kammade hem storkovan. Hans lag fick en guldmedalj, han själv fick en silvermedalj individuellt och dessutom fick han det finaste priset av allt: en statuett som deklarerade att han var den bäste judokan det här året. Statuetten grundades inte bara på judokunnandet, utan även kamratskap och utveckling, så hela hans fanklubb (jag, Föräldrarna Alv och Farföräldrarna Alv) kändes oss fruktansvärt stolta.
Jag har även tagit mig tid till att läsa lite i mina böcker jag har här. Jag har aldrig känt att jag haft tid till det tidigare, med skola och läxor och sånt, men idag har jag läst en hel del. Jag skickade hem en massa olästa böcker med mamma när de var här, och har bara kvar pocketböcker. Man måste ju tänka på vikten! (I väskan alltså, haha.)
Nu ska jag nog krypa ner snart i sängen och fortsätta läsa lite innan jag somnar för natten. Även om febern (som gjorde att jag frös som en isbit innan, kunde inte ligga still i sängen av alla skaknigar) gjort att jag som sagt mest sovit och vilat hela dagen.
Förresten, mina bankkort har krånglat så igår skickade jag ett mail till min bank och idag ringde de mig när jag var i bilen på väg hem från judon. Kändes väldigt konstigt att svara "Hej, det är Anna!" istället för "Diga" eller "Dime". Men nu är problemen nästan lösta. Det största problemet i alla fall, det andra kan jag ta när jag kommer hem. Mindre än en månad kvar!
Sjukdom på gång
Jag har sovit jättedåligt inatt, vaknat flera gånger och vridit på mig i sängen mest hela tiden. Min hals gör ont sedan igår, antagligen ett tecken på en förkylning som väntar. Skitkul alltså. Jag är dessutom rädd att jag har feber just nu, kroppen ömmar och jag är seg (även om det sistnämnda kan bero på den dåliga sömnen och att det fortfarande är tidigt enligt mig).
Trots allt detta ska vi allihopa iväg till barnens skola om en halvtimme för att se diplomutdelning i Alvatos judo. Egentligen känner jag mest för att bara krypa ner och sova igen, men diplomutdelningen får första prioritet ändå.
Mamma Alv ska visst stanna hemma hela dagen idag, och Pappa Alv vet jag inte. Det är mycket möjigt att han gör likadant, så där sprack min ensamma vecka ganska rejält. Vi får väl se hur det blir resterande dagar. Nu ska jag ner och äta frukost i alla fall.
Trots allt detta ska vi allihopa iväg till barnens skola om en halvtimme för att se diplomutdelning i Alvatos judo. Egentligen känner jag mest för att bara krypa ner och sova igen, men diplomutdelningen får första prioritet ändå.
Mamma Alv ska visst stanna hemma hela dagen idag, och Pappa Alv vet jag inte. Det är mycket möjigt att han gör likadant, så där sprack min ensamma vecka ganska rejält. Vi får väl se hur det blir resterande dagar. Nu ska jag ner och äta frukost i alla fall.
SÖKES: Au pair
Familjen Alv
Barn: Pojke, 6, flicka, 5
Bor: I ett litet samhälle 15 km från Alcalá de Henares och 4 mil från Madrid.
Uppgifter: Hämta barnen efter deras skola som slutar 16.45 (tar ca 20 minuter med bil som familjen lånar ut) och vara med dem tills föräldrarna kommer hem vid 20-21-tiden. Under den tiden ge dem ett litet mellanmål i form av exempelvis en frukt och leka med dem. Även påbörja (och eventuellt göra klart) middagen till barnen, dock har mamman i de flesta fallen förberett maten och det är bara att värma upp den. Vissa dagar är det dusch också.
Språk: Föräldrarna pratar både spanska och engelska, och barnen lär sig det i skolan. Uppgiften för au pairen är att fortsätta engelskaträningen med barnen i huset och de är redan duktiga på att både förstå och prata. Även vissa ord på svenska.
Städning: Ingen, mer än att tömma diskmaskinen om det behövs, och hålla ordning på lite leksaker om de ligger och dräller, samt dina kläder och sängkläder.
Starttid: September - Oktober
Studier: Möjligt att studera spanska under dagarna i Alcalá de Henares - Du betalar
Familjen Pat
Barn: Pojke, 6, flicka, 2
Bor: I ett samhälle 18 km från Alcalá de Henares och 3 mil från Madrid.
Uppgifter: Hjälpa till främst med flickan under dagen, ge henne mat, leka med henne, ta henne ut på promenad, även om det alltid är någon hemma (mamman, hennes syskondotter, pappan eller någon annan). På eftermiddagen när pojken slutar skolan leka med honom. Det hela är dock att ses mer som ett uppdelat arbete mellan au parien och mamman för att underhålla båda barnen på bästa sätt.
Språk: Föräldrarna pratar bara spanska, men pojken lär sig engelska i skolan. Uppgiften för au pairen är att fortsätta engelskaträningen i huset.
Städning: Ingen, mer än att tömma diskmaskinen om det behövs, och hålla ordning på lite leksaker om de ligger och dräller, samt dina kläder och sängkläder.
Starttid: Så fort som möjligt - Oktober
Studier: Möjligt att studera spanska under dagarna i Alcalá de Henares - Du betalar
Övrigt
Har man några frågor går det naturligtvis jättebra att skriva dem till mig, gärna med mailadress så att jag kan svara privat.
Ett plus är om man kommer från ett mindre samhälle, eftersom det i båda fallen (främst hos Familjen Alv) handlar om ett minisamhälle där det inte händer mycket och det är lite halvkrångligt att ta sig in till stan, även om de har bil som de lånar ut. Men som sagt, det är bra om man redan är van vid landsbygden.
Barn: Pojke, 6, flicka, 5
Bor: I ett litet samhälle 15 km från Alcalá de Henares och 4 mil från Madrid.
Uppgifter: Hämta barnen efter deras skola som slutar 16.45 (tar ca 20 minuter med bil som familjen lånar ut) och vara med dem tills föräldrarna kommer hem vid 20-21-tiden. Under den tiden ge dem ett litet mellanmål i form av exempelvis en frukt och leka med dem. Även påbörja (och eventuellt göra klart) middagen till barnen, dock har mamman i de flesta fallen förberett maten och det är bara att värma upp den. Vissa dagar är det dusch också.
Språk: Föräldrarna pratar både spanska och engelska, och barnen lär sig det i skolan. Uppgiften för au pairen är att fortsätta engelskaträningen med barnen i huset och de är redan duktiga på att både förstå och prata. Även vissa ord på svenska.
Städning: Ingen, mer än att tömma diskmaskinen om det behövs, och hålla ordning på lite leksaker om de ligger och dräller, samt dina kläder och sängkläder.
Starttid: September - Oktober
Studier: Möjligt att studera spanska under dagarna i Alcalá de Henares - Du betalar
Familjen Pat
Barn: Pojke, 6, flicka, 2
Bor: I ett samhälle 18 km från Alcalá de Henares och 3 mil från Madrid.
Uppgifter: Hjälpa till främst med flickan under dagen, ge henne mat, leka med henne, ta henne ut på promenad, även om det alltid är någon hemma (mamman, hennes syskondotter, pappan eller någon annan). På eftermiddagen när pojken slutar skolan leka med honom. Det hela är dock att ses mer som ett uppdelat arbete mellan au parien och mamman för att underhålla båda barnen på bästa sätt.
Språk: Föräldrarna pratar bara spanska, men pojken lär sig engelska i skolan. Uppgiften för au pairen är att fortsätta engelskaträningen i huset.
Städning: Ingen, mer än att tömma diskmaskinen om det behövs, och hålla ordning på lite leksaker om de ligger och dräller, samt dina kläder och sängkläder.
Starttid: Så fort som möjligt - Oktober
Studier: Möjligt att studera spanska under dagarna i Alcalá de Henares - Du betalar
Övrigt
Har man några frågor går det naturligtvis jättebra att skriva dem till mig, gärna med mailadress så att jag kan svara privat.
Ett plus är om man kommer från ett mindre samhälle, eftersom det i båda fallen (främst hos Familjen Alv) handlar om ett minisamhälle där det inte händer mycket och det är lite halvkrångligt att ta sig in till stan, även om de har bil som de lånar ut. Men som sagt, det är bra om man redan är van vid landsbygden.
Länge sen jag skrev
Kanske dags för ett livstecken nu? Det har gått över två veckor sedan jag skrev något här nu, så är väl på tiden att det klottras ner någonting.
I fredags åkte min familj från Sverige hem efter att ha varit här en vecka. Vi bodde i en lägenhet i Madrid alla fyra och såg massa saker där och åkte till Salamanca en dag. Där träffade jag även Aki (japanska killen som gick i min klass tidigare men bytte till Salamanca). Det var en skön vecka och min familj fick även se barnens skolfestival och träffa Farföräldrarna Alv som de hört så mycket om. Och nu är det inte lång tid innan jag också tar ett flyg till Sverige!
Veckan innan dess, tja, nu kommer jag inte ihåg så mycket. Antar att det mesta var som vanligt. Eller förresten, jag hade min sista lektion den fredagen. Dagen till ära hade vi ostprovning på konversationslektionen och jag hade med mig, förutom min obligatoriska ost, vin och chips som tilltugg. Uppskattades av alla. Dessutom hade jag med mig en massa kakor till hela skolan, eftersom det var min sista dag. Hade tagit en massa bilder under veckan, och fler blev det sista dagen. Så nu ska jag förhoppnignsvis inte glömma bort min tid där alt för snabbt, och för att de inte ska glömma bort mig hade jag köpt ett kort till skolan också, och två små till Mig och E, mina bästa lärare. E hade jag till och med under ALLA 8 månader. Det är högst ovanligt eftersom vi byter lärare varje månad, men henne lyckades jag få i minst en lektion.
Den här helgen har vi fått sällskapa med Farföräldrarna Alv igen, Alvita hade nämligen dansuppvisning i skolan, och resten av helgen har familjen även bestått av tvillingkusinerna på nästan 7 år och deras pappa. Och igår gjorde jag pizza till hela högen av människor eftersom Mamma Alv var på skolåterträff i Valencia.
Fotbollen sågs naturligtvis här också. Lite trist att vara ensam svensk här bland alla spanjorer, men så länge vi höll 1-1 kunde jag i alla fall vara lugn. Men som vi alla vet, i slutminuten föll Sverige och i soffan reste sig allihopa och skrek och jag ville bara sjunka ner i min fåtölj. Men, men, de har faktiskt inte retat mig speciellt mycket, det var ju bara på tur och domslut som Spanien vann.
Idag har vi planerat för Familjen Alvs resa till Sverige i slutet av juli. En massa som måste tittas på noga. Flyg, tåg, bil och allt möjligt. Det är inte lätt minsann, men det går framåt i alla fall.
Jag kan ju avslöja att nu är det faktiskt mindre än en månad och så är jag på svensk mark igen. Vilket exakt datum tror jag att håller tyst om ett tag till.
Nästa vecka är jag i alla fall ledig på förmiddagarna eftersom jag inte har några lektioner. Jag ska dock ha barnen som vanligt på eftermiddagen tror jag, trots att Mamma Alv börjar jobba halvtid och ska sluta vid 15. Men antagligen kommer hon inte hem förrän efter 16 i vilket fall som helst, så därför ser det mesta ut nätan som vanligt, bara det att när jag kommer hem med barnen från skolan är hon antagligen redan hemma också.
Så, det får räcka som uppdatering. Jag ska se om jag lyckas skriva mer frekvent här nu framöver. Det har verkligen varit en dålig bloggperiod nu, hoppas att det ändras.
I fredags åkte min familj från Sverige hem efter att ha varit här en vecka. Vi bodde i en lägenhet i Madrid alla fyra och såg massa saker där och åkte till Salamanca en dag. Där träffade jag även Aki (japanska killen som gick i min klass tidigare men bytte till Salamanca). Det var en skön vecka och min familj fick även se barnens skolfestival och träffa Farföräldrarna Alv som de hört så mycket om. Och nu är det inte lång tid innan jag också tar ett flyg till Sverige!
Veckan innan dess, tja, nu kommer jag inte ihåg så mycket. Antar att det mesta var som vanligt. Eller förresten, jag hade min sista lektion den fredagen. Dagen till ära hade vi ostprovning på konversationslektionen och jag hade med mig, förutom min obligatoriska ost, vin och chips som tilltugg. Uppskattades av alla. Dessutom hade jag med mig en massa kakor till hela skolan, eftersom det var min sista dag. Hade tagit en massa bilder under veckan, och fler blev det sista dagen. Så nu ska jag förhoppnignsvis inte glömma bort min tid där alt för snabbt, och för att de inte ska glömma bort mig hade jag köpt ett kort till skolan också, och två små till Mig och E, mina bästa lärare. E hade jag till och med under ALLA 8 månader. Det är högst ovanligt eftersom vi byter lärare varje månad, men henne lyckades jag få i minst en lektion.
Den här helgen har vi fått sällskapa med Farföräldrarna Alv igen, Alvita hade nämligen dansuppvisning i skolan, och resten av helgen har familjen även bestått av tvillingkusinerna på nästan 7 år och deras pappa. Och igår gjorde jag pizza till hela högen av människor eftersom Mamma Alv var på skolåterträff i Valencia.
Fotbollen sågs naturligtvis här också. Lite trist att vara ensam svensk här bland alla spanjorer, men så länge vi höll 1-1 kunde jag i alla fall vara lugn. Men som vi alla vet, i slutminuten föll Sverige och i soffan reste sig allihopa och skrek och jag ville bara sjunka ner i min fåtölj. Men, men, de har faktiskt inte retat mig speciellt mycket, det var ju bara på tur och domslut som Spanien vann.
Idag har vi planerat för Familjen Alvs resa till Sverige i slutet av juli. En massa som måste tittas på noga. Flyg, tåg, bil och allt möjligt. Det är inte lätt minsann, men det går framåt i alla fall.
Jag kan ju avslöja att nu är det faktiskt mindre än en månad och så är jag på svensk mark igen. Vilket exakt datum tror jag att håller tyst om ett tag till.
Nästa vecka är jag i alla fall ledig på förmiddagarna eftersom jag inte har några lektioner. Jag ska dock ha barnen som vanligt på eftermiddagen tror jag, trots att Mamma Alv börjar jobba halvtid och ska sluta vid 15. Men antagligen kommer hon inte hem förrän efter 16 i vilket fall som helst, så därför ser det mesta ut nätan som vanligt, bara det att när jag kommer hem med barnen från skolan är hon antagligen redan hemma också.
Så, det får räcka som uppdatering. Jag ska se om jag lyckas skriva mer frekvent här nu framöver. Det har verkligen varit en dålig bloggperiod nu, hoppas att det ändras.
