BCN Airport
Nu sitter jag på flygplatsen i Barcelona, som så många gånger innan. Det här är nog, förutom Kastrup förstås, den flygplats jag spenderat mest tid på.
Det här avskedet var nog det sorgligaste hittills. Aleix har kramat om mig hela veckan helt sporadiskt och impulsivt, som om han förberett sig hela tiden på att jag inte skulle stanna så länge. Han var vaken i morse när jag åkte iväg, så han gav mig en bamsekram då också. Den underbara lilla pojken.
Dora vaknade i morse av att hennes myggbett på armarna kliade för mycket. Så hon fick komma ner till min säng(madrassen på golvet i flickornas rum) en liten stund, slappnade av och kunde sedan fortsätta sova i sin egen säng. Celia var också vaken vid ett tillfälle inatt, jag minns att jag såg att hon om och tittade på mig, men så fort jag rörde på mig sprang hon tillbaka till sängen.
Egentligen har jag en hel del att skriva om, men för en gångs skull har jag inte så oändligt mycket tid innan ombordstigning. Pappan körde mig hit i morse (halv nio) och jag kom hit ungefär en timme och tre kvart innan avgång, vilket är ganska lagom. Jag hoppas bara att flyget inte är försenat idag.
Jag saknar redan Katalonien och vill komma tillbaka hit så snart som möjligt. Jag vet inte hur min höst kommer se ut efter jobbresorna, så vem vet, jag kanske blir katalan på "riktigt" under en tid? Möjligheten finns.
Uppdatering om hur det har gått med finskan kommer ni få när jag kommit hem. Nu måste jag säga hej då till min dator på en stund.
Grytans omdöme
Jag hade egentligen tänkt skriva en massa mer ,men faktum är att klockan är ganska mycket och jag vill sova. Hoppas bara jag lyckas med det i flickornas rum.
Finland till Katalonien
Jag har dessutom förberett middagen för ikväll. Ja, vi ska först och främst äta lunch, men till kvällsmat blir det äntligen currygryta med doft av kardemumma! Jag hittade ingen creme fraiche, så det fick bli vanlig grädde istället. Och köttet blir kikärtor, plus lite quornbitar som blivit över och som jag tänkte familjen skulle få smaka på. Ska bli väldigt spännande att se vad de säger. Barnen kommer säkert inte tycka om det, och pappan är inte förtjust i paprika, så ja, utlåtanden kommer säkert bli blandade.
Alva fyller år idag också, så ska träffa henne i eftermiddag och tänkte samtidigt presentera henne för finskan och vissa den sistnämnda runt i byn. Hoppas hon är trevlig.
Bilder från veckan 1
Familjens återkomst
Men om vi går tillbaka till dagarna som gått. Min uppdatering har försämrats radikalt den senaste tiden.
Vi börjar med torsdag. Jag, Alva och Laia tog bussen kvart över tre in till Barcelona. De två hoppade innan mig för att ta en snabbtur till Alvas lägenhet i Barcelona medan jag fortsatte in till centrum. Meningen var att de skulle till stranden och jag skulle till Casa Batlló för att turista lite, och att vi skulle mötas upp vid nio igen.
På väg in till Casa Batlló stöter jag på en Desigual Outlet. Whioo, whioo, whioo!! (= varningsljud) Jag skulle inte ha gått in där. Uschanimej, över en tusenlapp spenderade jag på den lilla stunden eftersom det är så dyrt, trots att det var en outlet med rea. Det enda jag köpte var ett par jeans (lööööve them!) och en kjol. Ja, så kan det gå om Anna kommer igång.
Jag var tvungen att smsa Alva för att fråga om hon kunde låna ut lite pengar till mig, eftersom inträdet till min turistfälla (inte Desigual alltså) var ganska saftigt också. Efter att jag försökt skaffa mig rabatt genom mitt guide-ID (vilket inte funkade) hade jag 1,53 euro kvar att leva på hela kvällen. Så snälla Alva fick betala min mat och bussbiljett.
Vi träffades igen och vi åkte till Gràcia, som alltså är en stadsdel i Barcelona, där deras Festa Major höll på att firas. De hade smyckat gatorna i olika teman, och det var faktiskt rätt fint emellanåt. Tyvärr är bilderna sådär eftersom det var mörkt och det var svårt att fota. Det var även en hel del konserter mitt på gatorna och torgen, och vi besökte en av dem. Tyvärr fick jag nog av det när folk började hoppa och slänga sig omkring och på varandra, och mitt humör sjönk i botten. Det var bara för mycket folk och för stor risk att något skulle hända. Dessutom hade jag ont i magen igen, vilket inte gjorde saken bättre.
Vi tog nattbussen hem till Alvas längenhet och somnade nog runt fyratiden, så för att vara Spanien och Barcelona var det ändå ganska tidigt. Jag och Laia tog bussen tillbaka till vårt lilla samhälle på morgonen medan Alva valde att stanna kvar en natt till i staden.
Fredagen var ganska lugn. På kvällen skulle jag träffa Laia plus en annan kompis, men på väg dit möter jag Laia tillsammans med en annan tjej, från Irland/Sydafrika. Det visar sig att Laia inte sett till den andra tjejen och att irländskan var här för att besöka Laia. Hon var sommarau pair i Barcelona för två år sedan och hennes familj hade hus eller lägenhet här också, så därför kände hon Laia.
Vi gick till ungdomsgården och satt där och snackade en stund, innan vi gick hem åt varsitt håll. Skönt med en lite lugnare kväll.
Lördagen minns jag inte så mycket av, mer än att jag handtvättade en hel hög med kläder tills jag fick russinfingrar, men kvällen däremot blev en bra avslutning på allt. Jag mötte upp Alva och Aleixa vid 12-tiden på kvällen (natten egentligen), vi gick hem tll mig i ca en timme innan vi gick till diskoteket här i byn. Jag var ju tvungen att gå dit i alla fall EN gång. Det var inte speciellt mycket folk där, men vi hade kul ändå. Vi stötte på Laia, irländskan och en tredje tjej där också och det var vi sex som höll igång partyt.
Det blev en lite lagom sen kväll, jag kom hem vid 4-tiden och åt gazpacho, som ni redan vet. Och ja, jag moppade faktiskt övervånignen! Kändes skönt dagen efter att slippa göra det faktiskt. Men jag kom inte i säng förrän vid fem på grund av det.
Söndagen var en avslappnad dag. Ingenting gjorde jag, förutom att göra huset i ordning inför familjens hemkomst. Jag moppade resten av golven, jag fixade upp i köket och i badrummet så att det skulle vara snyggt och fräscht när de kom hem igen.
Det var kul att träffa dem igen efter så lång tid ensam i huset, men samtidigt saknar jag lugnet och friheten. Nu kan jag inte sova till två eller vänta med att duscha tills jag vet att jag ska gå någonstans. Vilka uppoffringar man får göra när man bor tillsammans med någon annan, eller hur?
Just nu är jag väldigt trött eftersom jag inte kunde sova förrän efter två inatt, och hade ställt klockan på tio. Alldeles för tidigt jämfört med alla andra dagar den här veckan. Men så är det i alla fall. "Vardagen" har kommit tillbaka.
Imorgon kommer deras nya au pair från Finland, så ska bli intressant att se var hon är för filur. Och då ska jag flytta ur mitt rum, in till flickorna och sova där. Problemet är att alla ungarna vill sova tillsammans med mig på madrassen, så vi får väl se hur det löser sig.
Jag ska även försöka få upp lite bilder från veckan som gått, antar att ni är intresserade av det.
Gazpacho mitt i natten
Jag vet att jag inte uppdaterat på ett par dagar, men jag lovar att ni kommer få reda på vad som hänt den senaste tiden ändå. Inte just nu, för nu ska jag sova. Imorgon har jag mycket på schemat, bland annat ska jag moppa hela huset, men å andra sidan slipper jag diska, för det har jag redan gjort. Kanske ska jag ta och moppa nu också? Jag menar, på dagen är det så äckligt varmt att man svettas halvt ihjäl, så kanske är det faktiskt smartare att ta i alla fall övervånigen redan nu. Det är den som är varmast, och sedan kan jag ta mitten och nedervåningen imorgon.
Jag ska borsta tänderna först, och sedan får vi se vad jag beslutar mig för att göra.
Filmkväll och nya planer
Efter filmen tog vi en promenad på byn, men det var inget folk ute, trots att Barca spelade ikväll mot Madrid. Vi svängde in på en av barerna och där satt visserligen delar av det vanliga gänget, men inte så mycket mer folk än så.
Av någon anledning bestämdes det att vi ska till Barcelona imorgon. Det är "stadsfest", alltså Festa Major, i en av stadsdelarna där, och tydligen ska det vara väldigt trevligt. De andra vill till stranden, men det vill inte jag. Stranden kan jag gå till när jag jobbar, och dessutom föredrar jag min terass. Så därför har jag tänkt leka turist imorgon och besöka Casa Batlló, ett av Gaudís hus som jag aldrig varit inne i, men berättar om på min guidade rundtur i Barcelona. Man måste ju passa på när man faktiskt är här privat och inte i jobbet.
Så därför ska jag sova nu. Det är ju faktiskt ganska tidigt jämfört med alla de andra nätterna, men jag hade egentligen föredragit att komma i säng i vettig svensk tid. Men natti natti på er allihopa!
Fi de la Festa Major
Överskriften betyder Slutet på Festa Major.
För min del blev det både en lugn och en galen avslutning. Det började med att jag och Alva tittade på katalanska danser på kyrkotorget. Därefter blev det en snabbfix för att en stund senare möta upp Alva igen, plus en av hennes kompisar, Aleixa. Vi skulle handla lite mat för att äta middag tillsammans och det blev vårullar med ris och morötter. En helt vanlig måltid alltså.
Efter detta glodde vi en stund på TV eftersom klockan var för lite för att gå ut. Men när klockan blivit strax efter elva gick vi ändå iväg, och tog ett varv på tivolit, men det var inte direkt något liv där. Därefter gick vi mot parken där festen väntade, trodde vi.
Det var heldött där. Visst, det var lite folk där, men inget som pågick. Vi trodde att det skulle vara en konsert där igår med, men det visade sig att de inte drog igång förrän vid ettiden. Det var ett gäng katalanska killar som spelade spansk rumba, och det var faktikt väldigt trevligt. Jag vet inte exakt hur länge de höll på, men efter dem var det dags för ett gäng tjejer som sjöng massa engelska covers. De var helt okej, men höll på aaaaalldeles för länge. Klockan var över fyra när de till slut lät DJ'n ta över, vilken vi alla väntat på. Och han var kung! Helt galen var han och dansade på mixerbordet och deltog minst lika mycket som alla andra.
Jag hade ont i magen i början av kvällen och funderade på om det berodde på att jag druckit (mindre gott) kranvatten till middagen. Jag hade ont i magen förra veckan också, på min födelsedag, och då hade jag gjort samma sak. Men sedan gick det över som tur var, men jag vågade inte festa allt för hårt resten av kvällen. Så därför blev det ganska lugnt, men däremot dansade vi som galningar. Det gällde ju att få ut all den sista energin!
Det känns lite tomt nu när allt är över för den här gången. Men ikväll ska jag, Alva, Laia, Ferran och Lluisa kolla på film hemma hos Laia efter middag (vi ska träffas kl 22!), så ska bli kul att göra något trots att Festa Major är slut.
Ännu en galen natt
Igår var ännu en trevlig kväll. Och det kommer fortsätta ikväll. Helt galet med så många dagar av firande!
Jag och Alva gick i alla fall till ungdomsgården igår kväll för att kolla vad som var på gång där. Det var mycket folk där, och middagen visade sig vara medhavd, så det var ju tur att jag ätit innan. Jag träffade på killarna från gänget vilket var en överraskning, de brukar annars inte hänga där.
Under tiden, eller snarare efter att alla ätit gjorde de en ihopparningsgrej. Det gick ut på att en kille eller en tjej fick sätta sig i en stol utan att se något, och därefter fick folk ställa sig i ett led bakom denna person. "Lekledaren" ställde sedan massa frågor och folket skulle ställa sig på höger respektive vänster beroende på vad de svarade. Frågorna var i stilen "boxer eller tanga" osv. Ganska flummigt alltså. Det skulle i alla fall sluta med att bara en person var kvar i ledet, och det var alltså den perfeta partnern för personen som satt i stolen. Jag kan ju säga att jag INTE deltog, utan bara betraktade hela spektaklet på håll.
Efter detta väntade en bil med högtalare på släp utanför. Medan musiken dånade körde den runt så sakteliga genom hela byn och alla dansade och sjöng med (jag kunde dock inte sjunga eftersom låtarna var katalanska och jag inte kände till dem). Det var flera stackars människor som tittade ut genom fönstrena och väl undrade vad tusan det var som pågick. Det fanns även de som började dansa med oss, så när vi väl kom fram till parken var vi säkert dubbelt så många som vi var från början.
DJ'sarna i parken var betydligt bättre igår än kvällen innan. Det spelades låtar som jag kunde sjunga med i, dvs engelska låtar som är lätta att dansa till. Jag och Alva hade superkul tillsammans, vilket i och för sig inte är ovanligt. Jag vet inte exakt vad klockan var när jag kom hem i natt (i morse), men det borde ha varit runt sextiden.
Ikväll är det sista dagen på Festa Major, vilket innebär den stora avslutningen. Så det är bara att vila upp sig inför en sista galen natt.
Måndag kväll
Just nu i skrivande stund sitter jag och äter middag, klockan 10 över 9. Eller ja, jag har precis avslutat ätandet, men jag äter så sent som möjligt eftersom jag är katalan nu och då äter man inte middag förrän tidigast klockan 8, gärna efter 9.
Vi ska ikväll gå till ungdomsgården, för där har de tydligen en middag också. Men jag kände att det var bäst att äta här hemma, för tänk om det inte finns något jag kan äta, då går jag hungrig resten av kvällen. Därefter kommer vi antagligen kika på den där "Ball de la Festa Major" för att se vad det är.
Och nu måste jag göra mig i ordning, för om 48 minuter ska jag träffa Alva. Skynda, skynda!
Söndagens bilder
Och här är några bilder från tivolit. Jag gick nämligen dit en sväng igårkväll på egen hand för att ta några bilder. Sedan på kvällen fick jag höra att Ferrans andra lillasyster (inte Llucia alltså) brutit näsan på tivolit och varit tvungen att åka in till sjukhuset i Barcelona. Känner jag mig smart som inte åker tivoliattraktioner, eller vadå?
Söndagens firande
Det blev inte alls lika sent igår som förra kvällen och det var inte alls lika mycket folk och samma stämning.
För det första såg jag samhällets jättar vid 19.30 tillsammans med Alva. Det är något typsikt katalanskt, och precis som med guldgeten gick vi i en "parad" genom hela samhället och jättarna dansade för oss. Varför vet jag faktiskt inte. Därefter gick jag i alla fall hem och åt middag.
Vi (jag, Alva och Laia) började den senare kvällen vid 22 med att se en kortfilmsvisning på kyrkotorget. Åtta små filmer som folk härifrån gjort. Vann gjorde mina barns kusin, jätteroligt eftersom jag röstade på henne. Därefter gick vill till festparken men det var ganska dött där. Vi fick vänta i en halv evighet på att konserten skulle börja, och ärligt talat var det inte så mycket att hänga i granen. Det var två grupper som spelade efter varandra, men ingen var direkt bra. Den sista sångaren var däremot ett litet energiknippe som hade sitt eget speciella scenspråk. Ganska annorlunda med andra ord.
Efter detta tog det ännu en evighet innan DJ'sarna kom igång. Därför han man liksom tappa energin, om man nu hade någon innan vill säga. Jag hoppas på bättre resultat ikväll när det är DJ'sarna (vilket roligt ord det blev förresten) från de lokala diskoteken ska få visa vad de går för. Dessutom ska det vara något som heter "Ball de Festa Major" ikväll, vilket betyder Festa Major-dans. Vad exakt det innebär vet jag inte, men det har säkert Alva koll på åt mig.
Good luck, have fun!
Först plankade vi alltså in oss på "musikalen" - det var ingen musikal enligt mig, de sjöng inte ens! I mina ögon var det en dansuppvisning som de mimade till, inget annat. Dessutom var det fristående nummer och inte en historia som berättades. Men klart, musikal låter mycket proffsigare. Trots den lilla besvikelsen var det ändå trevligt. De dansade väldigt bra och låtarna var för det mesta bra, de hade engelska låtar så jag hade inte behövt oroa mig för att inte förstå.
När allt var slut vid halv ett begav vi (Laia, Alva, killen från igår som vi nu kan döpa till Ferran, och hans syster som vi kan döpa till Lluisa) oss till parken som ligger nedanför mitt hus för ett "tivoli". Det fanns ett par stånd med prylar man kunde köpa, kläder, smycken, det gamla vanliga, och så fanns det några attraktioner, radiobilar, en karusell som var stängd för kvällen och en lite "läskigare" bläckfisksak som de fyra plus en annan kille åkte. Jag däremot stod på marken och hejade på. Jag litar inte på runtgående tivolin och dessutom läste jag nyligen att det skett en hemsk olycka på just ett spanskt sådant där flera dött och skadats.
Efter detta begav vi oss till parken igen för själva festen. Det var mycket folk, men eftersom allt var utomhus blev det aldrig trångt och man kunde lätt ta sig fram mellan människorna. Stämningen var hög, jag träffade nog alla jag känner i hela samhället plus massa fler och allt var kanon. Jag somnade inte förrän halv åtta i morse.
Ikväll vankas det liknande upptåg med en riktig konsert (men vi får väl se hur bra den blir) i parken.
Kvällens planer
Det slutade så här: Jag och Alva ska försöka ta oss in på musikalen utan att betala. Hon sa att det kostade 15 euro, och eftersom jag ändå inte kommer förstå vad som sägs så kan det kvitta om jag ser en timme mindre. Nu hoppas jag bara att det funkar (hon säger att det inte är något problem), och om det inte gör det ska vi dricka cider på det enda stället som jag vet serverar god sådan. Annars är det bara öl och vin som gäller, och det är jag inte sugen på ikväll.
Hur kvällen blev kommer ni få reda på imorgon. Nu ska jag bege mig ut i min midsommarklänning och göra alla katalaner förvirrade, för här kommer svenskan!
Här var'e luggat
Jag visste inte hur jag ville ha håret och ingenting funkade med luggen. Så vad gör Anna? Jo, tar fram saxen och snipp snapp så har jag hellugg igen.
Det är inte första gången jag impulsklipper mig själv, och antagligen inte den sista heller för den delen. Att jag dessutom blir nöjd med resultatet gör det ju inte sämre. Problemet är att jag egentligen inte vill ha lugg när det är så här varmt. Man blir så svettig då! Men det får jag väl lösa imorgon, just nu är det inte så varmt, bara 25-26 grader någonting.
Laia sa att musikalen kostar 13 euro, men vad tusan, lite måste jag väl kunna spendera på Festa Major? Strunt samma om den är dålig, 13 euro kan det säkert vara värt, även om jag inte förstår hälften av vad de sjunger. Bra språkövning blir det ju i alla fall. Och det verkar som jag får gå på den ensam om jag vill se den, men det ska jag väl klara av också.
Just nu är jag hungrig, men om jag äter nu lär jag ju bli hungrig snart igen. Gud vilka problem de spanska tiderna ställer till med. Musikalen börjar inte förrän 22 och sedan vet jag inte hur länge den håller på men därefter är det party party i parken.
Men en "ny" lugg har jag i alla fall.
Utvilad
Jag springer runt barfota, vilket egentligen inte är så smart eftersom det är väldigt smutsigt på golvet i hela huset. Det är problemet med att ha stengolv och gå inomhus med skor. Tacka vet jag hemma. Och inga inneskor har jag med mig heller, får väl ta och leta reda på ett par av Mamma Vilas istället.
Strax ska jag upp på terassen igen och få lite sol på mig, men jag sitter i halvskugga, så trots att klockan egentligen är den farligaste på dagen för att sola så klarar jag mig nog rätt bra. Dessutom är jag så rastlös så jag springer in var tionde minut och löser lite sudoko eller vad som helst annat.
Idag vet jag inte exakt vad det är som står på schemat, men har för mig att det är en musikal i parken senare ikväll. Sedan får vi se vad det hela utvecklar sig till.
The Golden Goat Herself
Här kommer nu fyra bilder på den gyllene guldgeten. Är hon inte vacker?
Och lägg märke till att det är grymt mycket folk. Hela samhället deltog!
Getens återkomst
Festligheterna har fortsatt idag i sann guldgetanda.
Jag mötte upp en annan av mina och Mayas kompisar som vi kan döpa till Alva (varken Laia eller Alva tillhör alltså gruppen av katalaner som jag vanligtvis hänger med) vid sju i eftermiddags (ja, jag säger faktiskt eftermiddag eftersom det kändes som det och knappt kan kallas kväll när kvällen fortsätter fram till efter elva-tolv här i Spanien) tillsammans med en av hennes kompisar, en kille som jag inte kommer ihåg vad han hette och därför inte kommer på något bra smeknamn för honom.
Vi tittade i alla fall på när den gyllene geten fick ett ärevarv genom samhället. Jag tog flera bilder och ska försöka visa er hur det såg ut, om jag fick några bra bilder vill säga. Jag hade satt på mig högklackat dagen till ära, vilket var både bra och dåligt. Dåligt eftersom det är kullerstensgator och vääääldigt mycket upp och ner här i samhället, vilket gjorde att jag fick rätt ont i tramdynorna efter ett tag, men å andra sidan såg jag så mycket bättre än alla korta katalaner, och det får nästan väga över smärtan.
När geten till slut kommit fram och Laia räddats undan oh gift sig med sin älskade var klockan ganska mycket, halv tio om jag minns rätt. Då var det dags för medeltidsmiddag men den deltog jag inte i eftersom man skulle ha köpt biljetter för 20 euro i förväg. Då ingick en middag och man fick även en utklädnad i passande stil, vilket i och för sig hade varit trevligt, men 200 spänn är lite halvdyrt för något som kanske inte är så snyggt och jag hörde att middagen inte var något att höja till skyarna heller.
Däremot träffade jag hela det gamla vanliga katalanska gänget, och alla de skulle äta middag där, vilket hade varit ännu en anledning till att delta, men, men, vad gör man? Det var kul att träffa dem, och det var flera som blev ganska överraskade över att se mig här igen. Roligt!
Jag gick trots allt hem igen för att äta min egen middag bestående av stekt potatis, en vegetarisk korv i en brödskiva med tomatsås, och lite överbliven sallad från tidigare idag. Jag hade nämligen besök av min ukrainska kompis Sveta idag. Hon var här i tre timmar vilket var trevligt, men det tar på krafterna att umgås med henne eftersom hon fortfarande pratar en ganska rörig katalanska och det är svårt att förstå vad hon vill ha sagt. Dessutom har hon hamnat i en svår situation som jag önskar jag kunde hjälpa henne med, men tyvärr finns det nog inte så mycket jag kan göra, mer än att ge några timmar av min tid till att umgås med henne.
Nåväl, jag har funderat fram och tillbaka på huruvida jag ska ut ikväll med gänget. Det är säkert full rulle på dem, och det hade varit superskoj, men å andra sidan är jag ganska trött och skulle vilja sova i min säng en normal natt nu. Festandet kommer ju fortsätta med fler sena nätter att välja på, och därför blir nog mitt slutliga bestlut att stanna hemma ikväll. Dessutom måste jag ju kolla om det fastnade några bilder på kameran så ni kan få se den omtalade geten!
La Cabra D'Or
Jag började kvällen (vid halv sex) med att träffa Mymy och hennes pojkvän. Verkligen kul att få se henne igen, och det är bestämt att vi ska försöka träffas den 3 oktober för då är både hon och jag i Barcelona (även om jag jobbar så har jag två timmars fritid för att äta lunch). Jag längtar redan dit.
Därefter gick jag till kyrkotorget och tittade på den lilla miniteatern om guldgeten. Just de här två dagarna firar man nämligen en fest som heter "La festa de la cabra d'or" - Guldgetsfesten eller Den gyllene getens fest. Det hela gick ut på att man tillsammans skulle gå till berget för att leta efter sagda get. Jag och min kompis, vi kan kalla henne Laia, gick dock hem till henne och jag fick träffa hennes trevliga föräldrar. Vi åt middag där (pa tomaquet - katalanskt "bröd med tomat", sallad, grönsakspuré och omelett) och sedan packade vi ihop sovsäckar, liggunderlag och tält för att bege oss mot berget.
Det var ganska mycket folk när vi väl kom dit, för på vägen gick vi vilse. Jag hade ju ingen aning om hur vi skulle gå, men det slutade med att vi var tvungna att gå över tre åkrar för att komma fram. Och då hade det redan blivit mörkt, men tack vare en nästan full måne tog vi oss fram ganska smidigt ändå. Om man nu kan kalla åkerpromenader smidiga.
Vi blev efter ett tag indelade i fem grupper som skulle leta efter fem riddare mitt ute i skogen på berget. Det var mörkt och jag tyckte det hela var rätt knasigt. Det var lätt att skada sig av bara farten och jag som inte kände till området var rädd för att tappa bort mig och gå vilse. Kul liksom. Efter säkert en timme eller ännu mer hittade vi vår riddare som tog oss tillbaka till lägret.
När alla fem riddare hade hittats var vi allihopa tvungna att leta efter ytterligare en person som gömt sig uppe i ett träd och han gav oss den sista ledtråden. Och till sist, efter att alla sprungit i ett led hållandes varandra i handen, hittade vi den förbaskade geten. Som var fylld med vin, såklart.
Hela grejen var för mig ganska annorlunda, och jag hängde inte riktigt med och lyckades inte leva mig in i stämningen och kände mig lite malplacerad eftersom Laia ibland sprang ifrån mig och jag fick klara mig på egen hand. Men det var ändå kul att ha varit med om.
Efter getleken började festandet på riktigt. Jag mådde inte riktigt bra i magen och gick och la mig för att vila i tältet, och lyckades faktiskt somna trots allt oväsen runt omkring. Det jag tycker är lustigt är att alla festar tillsammans, barn som ungdomar som vuxna. Man skulle kanske kunna jämföra det med midsommar, men lite värre.
Idag åt vi frukost på berget, de fixade dit varm choklad (supertjock, och de kallar den för Xocolata desfeta = smält choklad) och coca, en sorts sockrat bröd som man doppar i chokladen. Det är väldigt typiskt för Katalonien och jag har varit med om det flera gånger innan. Sedan fick jag och Laia skjuts ner till byn igen som tur var, och nu sitter jag här.
Lite senare idag är fortsättningen på historien, för geten ska hjälpa en kille att "rädda" en tjej (som spelas av Laia) från att bli bortgift med en annan. Eller något sådant. Så det blir nog sent idag också, men trots att vi sov i tält inatt lyckades jag sova riktigt bra. Vet inte riktigt hur det gick till, men jag är inte ens speciellt stel någonstans i kroppen. Och ögonen klarade sig bra trots att jag sov med linser. Det enda som behövs nu är egentligen en dusch, men jag tror jag ska lägga mig en stund på terassen och vila innan det.
Nu är det i gång
Om en timme ska jag träffa Maya, sedan ska jag titta på ett skådespel på kyrkotorget där en kompis medverkar, och sedan ska hon och jag äta middag tillsammans och sedan verkar det som att vi ska campa inatt! Uppe på något berg någonstans. Hur galet som helst!
Och nu måste jag duscha efter att ha legat i solen lite fram och tillbaka. Så underbart skönt!
Hej Katalonien!
Varför skriver jag just idag? Inte beror det på att det råkar vara min födelsedag just idag, nej, det beror helt enkelt på att jag är tillbaka i min senaste familjs, Familjen Vila, hus!!
Men om vi tar det från början. Jag har ju jobbat som bussreseledare hela sommaren, fem resor totalt har jag hunnit med (och varje resa är 9 dagar lång, det blir ganska många busstimmar eftersom det tar 30-36 timmar att ta sig ner, och sedan ska man ju hem också) och det har varit en bra jobbsommar. Inga större problem som inte gick att lösa och bra folk har jag haft med mig också.
Familjen Vila var och hälsade på mig under en av resorna ner till Costa Brava, vilket var superskoj! Jag fick visa dem runt och barnen var överlyckliga för att se mig igen.
Sista resan gjorde jag i slutet av juli och sedan dess har jag varit ledig och det är jag fram till början av september. Redan någon gång i början av sommaren bestämde jag mig för att åka tillbaka hit och hälsa på nu i augusti. Och det fanns framför allt en faktor sm gjorde att jag valde att komma just nu, det är nämligen Festa Major (ungefär stadfest) här i byn, just den här helgen. Problemet är bara att familjen inte är hemma. Ja, det är sant.
Jag kom hit igårkväll (1,5 timme försenad eftersom planet kom in så sent till Köpenhamn) och då möttes jag av tre små glada ungar som slängde sig om mig och pussade på mig som galningar. De är så otroligt söta! Efter det hängde de efter mig resten av kvällen och det var underbart roligt.
Idag däremot är jag helt ensam i huset. Familjen har åkt iväg på ett "läger" och ska vara borta i 10 dagar, de kommer inte hem förrän natten mellan 21-22 augusti. Så fram tills dess har jag huset helt för mig själv. Känns jättekonstigt faktiskt. Konstigare än jag hade trott att det skulle göra.
Barnen hade gjort varsin "skattjakt" till mig (utom Dora, minstingen som stolt berättade att hon är fem år gammal men snart sex (hon fyller år i slutet av september), hon hade bara ritat en teckning till mig) i födelsedagspresent, så efter att de åkt iväg i morse fick jag springa runt i huset och leta efter papperslappar. Faktiskt rätt kul måste jag säga. Och som pris fick jag varsin teckning av Aleix och Celia också.
Så, det här är nog en av de konstigaste födelsedagarna jag haft hittills. 2009 fyllde jag 21 mitt i Australiens öken och fick en chokladbanantårta av en av de tyska tjejerna jag jobbade med, men i år känns det rätt ensamt hittills. Visserligen så ska jag träffa Maya, schweiziskan ni vet, ikväll. Hon åkte hit på överraskningsintiativ, men inte för min skull, utan för hennes pojkväns. Men henne kommer jag få träffa. Ska bli jätteroligt! Och så får jag ju förhoppningsvis träffa alla glada katalaner så småningom också. Det är ju Festa Mayor i flera dagar och jag ska försöka vara med på så mycket som möjligt!
