Deathly Hallows
Jag har alldeles glömt bort att berätta att jag läst den sista boken om min älskade Harry Potter. Den släpptes i lördags (på engelska alltså, den kommer inte på svenska förrän den 21:e november), jag köpte den på lördagskvällen, precis innan jag såg film nummer 5 om samma trollkarl. Hela söndagen läste jag, hade planerat att läsa ut den då, men tyvärr han jag inte det. Måndagen bestod först av jobb, men direkt när jag kommit hem öppnade jag min kära bok, och några timmar senare var den utläst. Sån är jag, slutar inte läsa förrän jag läst ut den helt. Speciellt när det handlar om Harry Potter. Jag ska dock inte avslöja några detaljer, jag misstänker nämligen att det inte är jättemånga som hunnit läsa den än, och vill inte förstöra allt för mycket. Men oj, den var bra! Och äntligen fick man reda på hur allting hängde ihop och hur det slutade. Jag ska läsa om alla böcker igen (inte för att jag inte gjort det innan, vilket jag ju har, så klart ;) ) och leta efter ledtrådar som man inte sett innan, utan som man bara tänker på när man läser sjuan. Ska bli mycket intressant, men måste bara få tiden att räcka till det. Blir nog inte förrän efter mina ytterligare två jobbveckor.
Filmen då. Kanske ska lämna en kommentar om den också. Den är det nog fler som sett, men som vanligt så missar de en massa som finns med i boken. Dock var det ett tag sen jag läste femman, men trots det kom jag ihåg det mesta. Till skillnad från de andra två i familjen som läser HP (pappa vägrar ge J.K Rowlings mästerverk en chans), som inte har något bra HP-minne. Uruselt, skulle man kunna säga. Jag kommer tex igår vem som är Halvblodsprinsen (nr 6) och vad ett Horrokrux (tror det hette så på svenska) (nr 6) är. Jag kommer ihåg vem Tonks är (nr 5) och vad hennes riktiga namn är. Jag kommer ihåg en hel massa saker som inte de kommer ihåg. Illa. För dem alltså. Och för mig, för jag blir så frustrerad och förvånad för att de inte lägger dessa viktiga detaljer på minnet. Men men, det är väl bara för mig att stå ut.
För övrigt då? Idag klarade vi jobbet på våra åtta timmar, till och med på ordinarie arbetstid, 7.00-16.00, även om det var lite halvt på håret. I morgon ska vi förhoppningsvis klara det igen, för då är det fredag, och då vill man inte jobba övertid.
Annars finns det nog inte så mycket mer att tillägga. Mer än att jag LÄNGTAR till Spanien. Nu börjar jag visserligen bli lite nervös, eftersom jag både igår och idag skrev med en kille som bor bara några mil ifrån där jag ska bo. Jag har redan sagt att han får visa mig runt och presentera mig för sina kompisar, så jag inte är helt ensam i mitt nya land. Nervöst, men spännande. Ett äventyr som väntar på mig! Och jag vill påbörja det nu!
Filmen då. Kanske ska lämna en kommentar om den också. Den är det nog fler som sett, men som vanligt så missar de en massa som finns med i boken. Dock var det ett tag sen jag läste femman, men trots det kom jag ihåg det mesta. Till skillnad från de andra två i familjen som läser HP (pappa vägrar ge J.K Rowlings mästerverk en chans), som inte har något bra HP-minne. Uruselt, skulle man kunna säga. Jag kommer tex igår vem som är Halvblodsprinsen (nr 6) och vad ett Horrokrux (tror det hette så på svenska) (nr 6) är. Jag kommer ihåg vem Tonks är (nr 5) och vad hennes riktiga namn är. Jag kommer ihåg en hel massa saker som inte de kommer ihåg. Illa. För dem alltså. Och för mig, för jag blir så frustrerad och förvånad för att de inte lägger dessa viktiga detaljer på minnet. Men men, det är väl bara för mig att stå ut.
För övrigt då? Idag klarade vi jobbet på våra åtta timmar, till och med på ordinarie arbetstid, 7.00-16.00, även om det var lite halvt på håret. I morgon ska vi förhoppningsvis klara det igen, för då är det fredag, och då vill man inte jobba övertid.
Annars finns det nog inte så mycket mer att tillägga. Mer än att jag LÄNGTAR till Spanien. Nu börjar jag visserligen bli lite nervös, eftersom jag både igår och idag skrev med en kille som bor bara några mil ifrån där jag ska bo. Jag har redan sagt att han får visa mig runt och presentera mig för sina kompisar, så jag inte är helt ensam i mitt nya land. Nervöst, men spännande. Ett äventyr som väntar på mig! Och jag vill påbörja det nu!
Kommentarer
Trackback
