Grekiskt, bulgariskt, brittiskt och så spanskt
Som vanligt startade jag datorn direkt när jag vaknade, dålig vana, jag vet, men det har bara blivit så, och jag vill ju kolla mailen så fort som möjligt. Tre mail var det som väntade på mig idag. Ena var så klart det dagliga med nya familjer. En spansk familj fanns det, men från Mallorca-öarna, och dit vill jag helst inte.
De andra två var från två familjer som gett mig en förfrågan var. Den ena av dessa var från en av de nya sidorna som jag blivit medlem på, spännande att se vad det var för typer. Men det var en grekisk/bulgarisk familj i Bulgarien som främst pratade grekiska. Hm, lite fel ute där för mig. Så det var ett enkelt nej.
Nästa familj var från min favoritsida, och det var en spansk familj med fyra söner i åldern 2-7 år. Det känns som det kan bli ganska jobbigt att hålla reda på fyra pojkar i den åldern. Jag har inte svarat än, men det lutar mot nej. Så mycket ansvar är jag nog inte beredd på än, tror jag.
Jag har förresten inte svarat den brittiska mamman än heller. Får ta och tänka över vad jag ska svara. Nu händer det något i alla fall. Men jag känner mig så kräsen, men jag vill ju komma till en familj som jag verkligen tror att jag kommer trivas hos. Då får man väl vara lite petig, det handlar ju faktiskt om bort mot ett år som man ska tillbringa tillsammans.
De andra två var från två familjer som gett mig en förfrågan var. Den ena av dessa var från en av de nya sidorna som jag blivit medlem på, spännande att se vad det var för typer. Men det var en grekisk/bulgarisk familj i Bulgarien som främst pratade grekiska. Hm, lite fel ute där för mig. Så det var ett enkelt nej.
Nästa familj var från min favoritsida, och det var en spansk familj med fyra söner i åldern 2-7 år. Det känns som det kan bli ganska jobbigt att hålla reda på fyra pojkar i den åldern. Jag har inte svarat än, men det lutar mot nej. Så mycket ansvar är jag nog inte beredd på än, tror jag.
Jag har förresten inte svarat den brittiska mamman än heller. Får ta och tänka över vad jag ska svara. Nu händer det något i alla fall. Men jag känner mig så kräsen, men jag vill ju komma till en familj som jag verkligen tror att jag kommer trivas hos. Då får man väl vara lite petig, det handlar ju faktiskt om bort mot ett år som man ska tillbringa tillsammans.
Kommentarer
Trackback
