Tiden som gatt
Kanske dags för en liten uppdatering?
Lördagen spenderades i Madrid med hela tjocka släkten. I alla fall pa Pappa Alvs sida. Farmor Alv fyllde ar och det skulle ju saklart firas. Fyra syskon är de, och sammanlagt har de 6 barn i aldrarna 4-15. Alla syskon har partner sa vi var alltsa ganska manga i lägenheten. Vi ar mat av olika slag och farfar kan för sitt liv inte första hur man kan vara vegetarian, det finns bara tva anledningar till varför man är det enligt honom: 1. man gillar helt enkelt inte kött eller 2. ens religion tillater inte det. Allt annat är bara korkade idéer i princip. Och det är hyfsat svart för mig att förklara pa engelska varför jag avstar fran kött, när han redan har sin asikt.
Efter maten gick vi till en park i närheten med de fyra yngsta barnen ("mina" barn plus deras tvillingkusiner som fullkomligt älskar mig, kallar mig Anita hela tiden). Det var kul, för de hittade fyra killar i 21-arsaldern som jonglerade och hade cirkuskonster för sig, som de lekte med. Killarna verkade tycka det var kul, och barnen älskade det.
I bilen pa väg till lägenheten vevade Marina ner sitt fönster och "pratade" med folk pa gatan. Det innebar att hon skrek Hola och saker till dem. Men det fick sitt slut när hon förolämpade en man genom att skrika Gordo (tjockis) till honom. Da sa mamma Alv till henne att sluta, fast det var rätt kul att höra vad hon skrek ända.
Söndagen var en slappedag, gjorde ingenting vad jag minns.
Mandag och idag, skola som vanligt. Igar inget speciellt alls, men idag träffade jag Manu efter skolan (som de flesta andra tisdagarna). Han skulle ge mig mina Father Ted-skivor (som jag längtat!!) plus underhalla mig tills bussen kom. Det hela slutade med att vi hamnade pa en Cerveceria, tog varsin Clara (öl med kolsyraläsk i) och tapas. Jag tittade pa klockan lite da och da, ville ju inte missa bussen. Sa, när det var 10 minute kvar tills bussen skulle ga, gick vi för att betala. Men det tog tid i kassan (hon dök inte upp förrän jag hostade till ordentligt) och tiden gick.
Saklart blev vi tvungna att springa genom hela stan (som om jag aldrig gjort det innan med honom), och tro det eller ej, men vi ser bussen köra iväg utan mig. Den hade stannat vid ett rödljus, men fick precis grönt och jag skulle aldrig hinna dit. Da sprang vi tillbaka samma väg vi kom (behöver jag säga att jag inte sprungit sa mycket pa mycket, mycket länge) för att stoppa bussen vid ett annat eventuellt rödljus. Och när oturen ända var igang kunde den ju lika gärna fortsätta, inte sant?
För andra gangen sag vi bussen rulla iväg för mig, och misslyckandet var ett faktum. Jag hade missat bussen. Den skulle ga fran Alcalá 13.40 och nästa inte förran vid 15.15. Och jag aker och hämtar ungarna strax efter 16. Detta innebar att jag skulle ha ca 20 minuter pa mig hemma att äta, göra läxor och andas. Men, men, inte mycket vi kunde göra at. Vi satte oss pa en trappa och filosoferade över spanska svordomar (ganska milda sadana i och för sig, eftersom jag bara kan barnspanskaän sa länge) och lite annat ditt och datt. Var rätt trevligt i och för sig, och sedan gick vi till Carrefour där jag köpte basilika, Arala-ost och choklad. Denna choklad, det har blivit en mycket dalig vana, maste sluta med den. Men det är ju sa billigt med det här!
Sedan gick vi i god tid till bussen och väntade. Och apropadet har jag glömt säga en mycekt irriterande sak, och Emily, du bör inte läsa det, för du lär bli lika upprörd som jag. Bussarna brukar sta vid hallplatsen minst 20 minuter innan de ska ga, och det är väl en sak. Men att de har igang bussen hela tiden, är för mig helt obegripligt korkat! Da menar jag verkligen att bussen star och puttrar med motorn igang och skiter ut massa onyttigheter i var stackars luft. Sa oerhört idiotiskt! Och det är inte slut där. Busschauffören är ofta inte ens inne i bussen!! Det star alltsa en TOM buss med MOTORN PA och förstör miljön! Upprörande!! Förstar inte hur de tänker, om de nu ens gör det, vilket jag tvivlar pa.
I alla fall, maste ocksa nämna att vi köpte Kinderägg pa Carrefour. Vi är sadana kiddies, jag och Manu, sa det är inte klokt ibland. Men vi fick i alla fall varsin leksak som vi busade med. Det är visserligen ocksa miljöslöseri, med dessa sma plastsaker, men eftersom jag inte ätit Kinderägg pa flera, flera ar, var det dags att göra det. När Manu betalar sa tar jag emot vad som helst. Haha.
Pratade lite snabbt med Pappa Norrman idag ocksa. Fast han pratade ocksa den där konstiga norskan. Men i vilket fall fick jag ju prata svenska, vilket aldrig är fel.
Jag och Luc har bestämt att vi SKA ut pa lördag, vad som än händer. Bada tva vill verkligen göra nagot, och den här gangen SKA det bli av. Jen ska med ocksa, plus en annan Anna, plus kanske Pet och kanske nagra av hans kompisar här ocksa.
I klassen har vi för övrigt nya medlemmar och tva har försvunnit. Japanen Kai, 65-aringen, slutade i fredags, plus en holländare, 42 eller 48, han som delade rum med Jen. Istället fick vi ju en ny japan förra mandagen, tror jag nämnde honom, Aki, 21 ar. Den här mandagen fick vi ännu en japan, en tjej, som heter nästan exakt samma sak som Aki, det skiljer bara tva bokstäver, och vet inte riktigt hur jag ska skilja dem at här. Tror jag döper tjejen till Ako. Aki är alltsa killen och Ako tjejen. Det här kommer bli rörigt. Plus att hon är ocksa 21. Kan det bli mer invecklat än sa?
Maste ju naturligtvis skriva nagot om barnen. De har forstatt sköta sig relativt bra. De kan vara rätt söta emellanat faktiskt. Särskilt Alvita är klängig när hon känner för det. Igar när vi skulle äta v(bara jag hemma, ingen av föräldrarna Alv) ar hon sa trött sa hon bara grät och ville inte äta. Trots det klängde hon runt min hals och skrek mamá. Och mitt i allt skrikande tyckte jag hon var sa söt för att hon ville klänga pa mig, trots att hon inte ville göra som jag sa.
Sa, det här far räcka, blev nog en del. Har varit sa lat och framförallt upptagen den senaste tiden sa jag har inte orkat eller haft tid till att skriva nagot. Nu ska jag se om mitt stackars huvud orkar plugga verbformer i olika tidsformer, om man nu kan säga sa. Min svenska dalar väl för tillfället, far bättra mig när jag kommer hem pa besök vid jul. Maste boka biljett snart! Men har aldrig tid till att titta pa det heller. Far väl försöka ta mig tid nagon dag.
Lördagen spenderades i Madrid med hela tjocka släkten. I alla fall pa Pappa Alvs sida. Farmor Alv fyllde ar och det skulle ju saklart firas. Fyra syskon är de, och sammanlagt har de 6 barn i aldrarna 4-15. Alla syskon har partner sa vi var alltsa ganska manga i lägenheten. Vi ar mat av olika slag och farfar kan för sitt liv inte första hur man kan vara vegetarian, det finns bara tva anledningar till varför man är det enligt honom: 1. man gillar helt enkelt inte kött eller 2. ens religion tillater inte det. Allt annat är bara korkade idéer i princip. Och det är hyfsat svart för mig att förklara pa engelska varför jag avstar fran kött, när han redan har sin asikt.
Efter maten gick vi till en park i närheten med de fyra yngsta barnen ("mina" barn plus deras tvillingkusiner som fullkomligt älskar mig, kallar mig Anita hela tiden). Det var kul, för de hittade fyra killar i 21-arsaldern som jonglerade och hade cirkuskonster för sig, som de lekte med. Killarna verkade tycka det var kul, och barnen älskade det.
I bilen pa väg till lägenheten vevade Marina ner sitt fönster och "pratade" med folk pa gatan. Det innebar att hon skrek Hola och saker till dem. Men det fick sitt slut när hon förolämpade en man genom att skrika Gordo (tjockis) till honom. Da sa mamma Alv till henne att sluta, fast det var rätt kul att höra vad hon skrek ända.
Söndagen var en slappedag, gjorde ingenting vad jag minns.
Mandag och idag, skola som vanligt. Igar inget speciellt alls, men idag träffade jag Manu efter skolan (som de flesta andra tisdagarna). Han skulle ge mig mina Father Ted-skivor (som jag längtat!!) plus underhalla mig tills bussen kom. Det hela slutade med att vi hamnade pa en Cerveceria, tog varsin Clara (öl med kolsyraläsk i) och tapas. Jag tittade pa klockan lite da och da, ville ju inte missa bussen. Sa, när det var 10 minute kvar tills bussen skulle ga, gick vi för att betala. Men det tog tid i kassan (hon dök inte upp förrän jag hostade till ordentligt) och tiden gick.
Saklart blev vi tvungna att springa genom hela stan (som om jag aldrig gjort det innan med honom), och tro det eller ej, men vi ser bussen köra iväg utan mig. Den hade stannat vid ett rödljus, men fick precis grönt och jag skulle aldrig hinna dit. Da sprang vi tillbaka samma väg vi kom (behöver jag säga att jag inte sprungit sa mycket pa mycket, mycket länge) för att stoppa bussen vid ett annat eventuellt rödljus. Och när oturen ända var igang kunde den ju lika gärna fortsätta, inte sant?
För andra gangen sag vi bussen rulla iväg för mig, och misslyckandet var ett faktum. Jag hade missat bussen. Den skulle ga fran Alcalá 13.40 och nästa inte förran vid 15.15. Och jag aker och hämtar ungarna strax efter 16. Detta innebar att jag skulle ha ca 20 minuter pa mig hemma att äta, göra läxor och andas. Men, men, inte mycket vi kunde göra at. Vi satte oss pa en trappa och filosoferade över spanska svordomar (ganska milda sadana i och för sig, eftersom jag bara kan barnspanskaän sa länge) och lite annat ditt och datt. Var rätt trevligt i och för sig, och sedan gick vi till Carrefour där jag köpte basilika, Arala-ost och choklad. Denna choklad, det har blivit en mycket dalig vana, maste sluta med den. Men det är ju sa billigt med det här!
Sedan gick vi i god tid till bussen och väntade. Och apropadet har jag glömt säga en mycekt irriterande sak, och Emily, du bör inte läsa det, för du lär bli lika upprörd som jag. Bussarna brukar sta vid hallplatsen minst 20 minuter innan de ska ga, och det är väl en sak. Men att de har igang bussen hela tiden, är för mig helt obegripligt korkat! Da menar jag verkligen att bussen star och puttrar med motorn igang och skiter ut massa onyttigheter i var stackars luft. Sa oerhört idiotiskt! Och det är inte slut där. Busschauffören är ofta inte ens inne i bussen!! Det star alltsa en TOM buss med MOTORN PA och förstör miljön! Upprörande!! Förstar inte hur de tänker, om de nu ens gör det, vilket jag tvivlar pa.
I alla fall, maste ocksa nämna att vi köpte Kinderägg pa Carrefour. Vi är sadana kiddies, jag och Manu, sa det är inte klokt ibland. Men vi fick i alla fall varsin leksak som vi busade med. Det är visserligen ocksa miljöslöseri, med dessa sma plastsaker, men eftersom jag inte ätit Kinderägg pa flera, flera ar, var det dags att göra det. När Manu betalar sa tar jag emot vad som helst. Haha.
Pratade lite snabbt med Pappa Norrman idag ocksa. Fast han pratade ocksa den där konstiga norskan. Men i vilket fall fick jag ju prata svenska, vilket aldrig är fel.
Jag och Luc har bestämt att vi SKA ut pa lördag, vad som än händer. Bada tva vill verkligen göra nagot, och den här gangen SKA det bli av. Jen ska med ocksa, plus en annan Anna, plus kanske Pet och kanske nagra av hans kompisar här ocksa.
I klassen har vi för övrigt nya medlemmar och tva har försvunnit. Japanen Kai, 65-aringen, slutade i fredags, plus en holländare, 42 eller 48, han som delade rum med Jen. Istället fick vi ju en ny japan förra mandagen, tror jag nämnde honom, Aki, 21 ar. Den här mandagen fick vi ännu en japan, en tjej, som heter nästan exakt samma sak som Aki, det skiljer bara tva bokstäver, och vet inte riktigt hur jag ska skilja dem at här. Tror jag döper tjejen till Ako. Aki är alltsa killen och Ako tjejen. Det här kommer bli rörigt. Plus att hon är ocksa 21. Kan det bli mer invecklat än sa?
Maste ju naturligtvis skriva nagot om barnen. De har forstatt sköta sig relativt bra. De kan vara rätt söta emellanat faktiskt. Särskilt Alvita är klängig när hon känner för det. Igar när vi skulle äta v(bara jag hemma, ingen av föräldrarna Alv) ar hon sa trött sa hon bara grät och ville inte äta. Trots det klängde hon runt min hals och skrek mamá. Och mitt i allt skrikande tyckte jag hon var sa söt för att hon ville klänga pa mig, trots att hon inte ville göra som jag sa.
Sa, det här far räcka, blev nog en del. Har varit sa lat och framförallt upptagen den senaste tiden sa jag har inte orkat eller haft tid till att skriva nagot. Nu ska jag se om mitt stackars huvud orkar plugga verbformer i olika tidsformer, om man nu kan säga sa. Min svenska dalar väl för tillfället, far bättra mig när jag kommer hem pa besök vid jul. Maste boka biljett snart! Men har aldrig tid till att titta pa det heller. Far väl försöka ta mig tid nagon dag.
Kommentarer
Postat av: Emily
Ohh det där med bussarna var ju bara idiotiskt!!! Är rätt utslagen i huvudet nu, annars hade jag blivit arg på riktigt. Du får skriva en insändare eller något!!!
Trackback