Mitt liv som au pair

Jag kom pa att jag har nog inte skrivit att jag har blivit förkyld nu ocksa. Jag frös en morgon i rummet, sa kan ha varit därför jag blivit snuvig. Kan knappt andas pa morgonarna och kvällarna. Men sen dagen efter sa svettades jag innan jag skulle lägga mig, sa da slog det mig att jag kanske haft feber, och att det var jag som frös av mig själv, och inte att rummet var kallt. För resten av familjen tycker nämligen inte att det varit kallt, och jag ska ju tala med kyla än vad de borde.

Näsan rinner i vilket fall. Är röd och snuvig, tacka vet jag Aloe Vera som i alla fall haller nere min lysande nos i en mer rosaaktig ton än den klassiska Rudolf-röda stilen.

Jag tror pappan inte gillar mig till 100%, jag ligger nog pa strax under. Dels kör jag bil konstigt och daligt (okej, han har inte uttryckt sig sa, men ända), och dels har jag alltid nagot att klaga pa (han har inte sagt nagot om det alls, men jag antar att han tycker det i alla fall, känns som det ibland). Mamman däremot är jättelätt att prata med, och hon ville ge mig medicin mot min förkylning. Men jag undviker medicin sa langt det gar. Bättre att vara lite snuvig och lata det ga över av sig själv. Men hon sa att det hjäpler om man har en lök i rummet. Det hade tydligen funkat pa barnen när de var sma. Sa kanske ska ha det, bara för att se liksom.