Mitt liv som au pair

Nu sitter jag här igen. Har suttit här ett bra tag. Men har inte varit ensam hela tiden. Innan kom farfar och överraskade mig. Bäst jag satt här uppe pa övervaningen plingade det pa dörren. Och där stod han. Jag har inte träffat honom innan, men han var trevlig och pratade bra engelska. Nagot som förvanade mig. Trodde inte att gamla spanjorer kunde engelska alls, när sa manga yngre inte kan det.

Sedan har städerskan varit hä ocksa. Hon däremot kan inte engelska, men jag har pratat lite grann med henne, pa spanska alltsa. Hon kommer visst fran Rumänien fick jag reda pa. Hon är här fortfarande, hon städar flera timmar. Och kommer hit tre ganger i veckan. Vilken lyx att inte behöva städa sitt eget hus, men jag vet inte om jag skulle vilja att nagon utomstaende "rotade" runt i mitt hus.

Jag börjar bli lite hungrig. Men äter jag lunch nu kommer jag vara döhungrig och halvt ihjälsvulten vid middagen runt 21-22. Visserligen kan jag ju kanske äta nagot innan barnen kommer hem, men vi far se. Risken är i alla fall inte speciellt stor att jag kommer svälla upp som en ballong här. Det skulle i sa fall bero pa att middagen är sa sen.

Funderar pa att ta en tripp upp pa "berget" idag igen. Vill rita. Det var sa skont att sitta dar i vinden och dra lite fula blyertsstreck. Skulle vilja skriva nagot ocksa, men vet inte vad. Har inga uppslag just nu. Ge mig idéer.

Jag drömde förresten om mormor igen. Det är konstigt, jag har inte gjort det pa 8 ar, och nu har jag gjort det tva ganger pa kort tid. Undrar om det betyder nagot.

Nej, nu ska jag nog ta mig nagot att äta i alla fall. Vet inte om städerskan är kvar, men maste ha nagot i magen i alla fall. Annars svälter jag väl snart ihjäl trots allt. Ska se vad jag hittar i kylskapet.

Förresten, maste svara pa Saras kommentar. Barnen äter godis lite da och da, lite när de känner för det. Sa de har inget sa kallat lördagsgodis, utan alla dagar är potentiella godisdagar. De har en "godislada" som de tar fran ibland. Egentligen far de inte göra det som de vill, men det gör de ända. Men Alvita var duktig och fragade mig om hon fick ta en, och da fick hon det. Det ska belönas att hon fragade, plus att det var en stund tills vi skulle äta, sa jag tyckte det var okej. De har ocksa choklad i kylskapet, men den är för högt upp för att de ska na den. Jag har lagt min Maraboukaka där ocksa. För säkerhets skull. Men maste som sagt till IKEA och köpa mer. Ska visa Manu runt och köpa nagra ton choklad. Där kommer jag antagligen känna mig som hemma. NU matdags!