Mitt liv som au pair

Jag kan börja med att berätta om min natt. Känsliga läsare varnas.

Jag vaknade helt plötsligt vid 02.12 med fruktansvärt ont i huvudet (jag hade ont redan när jag gick och la mig men tog ingen tablett eftersom jag trodde det skulle gå över med lite sömn). Som om huvudvärken inte vore nog mådde jag illa också. Det var hemskt med bankandet i huvudet och rörelserna i magen samtidigt.

Jag gick i alla fall till toan och förberedde mig på det värsta, men jag kunde av någon anledning inte spy. Jag kände ett stort behov av det och satt inne i badrummet, jag vet inte hur länge, men utan vidare resultat. Så efter att ha suttit på det kalla golvet gick jag tillbaka till mitt rum, men kunde inte somna. Jag låg med ljuset tänt, tog bort min lilla matta vid sängen, hängde upp en plastpåse i närheten, men kunde inte på någon ro.

Jag gick tillbaka till badrummet, försökte få upp middagen, men det gick inte. Satte mig på golvet på en handduk, och satt där ett bra tag. Hela tiden kände jag mig ensammast i världen, precis som jag tror att alla gör när man är sjuk och dålig och inte har någon mamma eller pappa i närheten som kan ta hand om en.

Jag minns inte i vilket skede, men någon gång bestämde jag mig för att ta en tablett för att se om det hjälpte. Men jag var rädd att jag skulle spy upp den igen, men tog den risken.

Efter många kräkningsförsök fick jag hicka också. Jag var helt säker på att jag skulle väcka Farförälrarna Alv (de är här eftersom Föräldrarna Alv är i London för tillfället) men det kom ingen och knackade på dörren. Rätt som det var blev i alla fall allting för mycket och jag lyckades uppnå mitt mål. Därefter la jag mig på handduken och sov där ett tag. Jag vågade inte gå tillbaka till rummet ifall det skulle behövas mer.

Rätt som det var vaknade jag i alla fall, och då gick jag tillbaka till mitt rum och lyckades somna. Jag tror klockan var runt 4, men jag är inte alls säker. Jag var halvdöd och inte vid fullt medvetande, jag kände mig hela tiden osäker på om allting bara var en dröm eftersom jag var så sömning och dåsig.

Jag trodde att jag drömde att jag hade ont i huvudet och att jag mådde illa. Men jag är rätt säker på att det jag upplevde var verkligt. En hemskt natt i alla fall, och det konstiga var att ingen märkte någonting, och då tyckte jag ändå att jag förde ganska mycket ljud. Men aja, nu mår jag bättre i alla fall, och vet inte varför jag fick det här lilla anfallet, men hoppas att det inte var något allvarligare än att jag kanske ätit något konstigt.