Mitt liv som au pair

Jag är en mindre katastrof i köket ibland. Jag hoppas verkligen att karlen jag en dag gifter mig med är stjärnkock, för annars vet jag inte exakt hur vi ska kunna överleva. Okej, jag är rätt basic, jag kan koka ris, pasta, ägg, likväl som steka dem, jag kan följa recept och har jag bara rätt grejer brukar det gå bra, plus att jag kan improvisera ihop saker ibland, med något annat som förebild. Men. Ibland är jag lite slarvig. Som idag.

Jag ville göra stuvade makaroner till mig till lunch, och jag har gjort det en gång innan här, men nu hade jag frågat pappa hur han brukar göra sina. Och han kokar dem bara med mjölk istället för vatten, så enkelt var det. Naturligtvis vet jag att mjölk lätt bränner fast i grytan, men jag var tvungnen att lämna kokningen för bara en liten stund. Självklart var hela grytan igenbränd i botten när jag kom tillbaka, dock blev makaronerna jättegoda, hur det nu kunde komma sig. Så, i en evighet försökte jag få bort allt det brända i grytan, något som visade sig vara en näst intill omöjlig uppgift. Jag gnodde och hade mig, och sen började jag leta efter någon typ av stålull eller vad det heter, för att göra det hela lite enklare för mig. Och till slut hittade jag en grej som fungerade rätt bra. Dock hann jag inte klart innan jag var tvungen att åka för att hämta barnen. Så nu, när vi kom hem, gnodde jag klart det sista. Och det var tur det, för både Pappa Alv och Mamma Alv kom hem tidigt idag. Puh att jag hann klart i tid! De behöver inte veta vilken kökskatastrof jag kan vara.

Mestadels går det ju rätt bra, trots allt.