Mitt liv som au pair

Det blev visst inget Sevilla-inlägg idag. Men jag kan avslöja att jag pratade med Cádiz-mamman idag, och hon sa att det var helt okej om jag kom lite senare i augusti, och att barnen redan var förväntansfulla över att jag skulle komma med dem. Det lovar ju gott, och jag har nästan helt bestämt mig för att jag måste åka dit.

Hon är jättetrevlig och sa som jag redan visste att maten inte kommer bli problem, de äter mycket grönsaker och flickan är diabetiker så de måste redan tänka extra på vad hon ska äta, så en till specialare gör inte så mycket. Det min uppgift i familjen går ut på är att bara vara med barnen på stranden och poolen, och om föräldrarna någon gång vill gå ut och äta, att jag är med barnen så att någon är i huset när de sover.

Gör de utflykter, vilket de gör, så är jag inräknad där, och hon sa till och med att de betalar transport från Madrid om jag måste flyga dit, men att om jag kommer till Sevilla, Gibraltar eller Jerez, så hämtar de mig där.

Det är helt enkelt en chans jag bara inte kan missa, och som sagt, om barnen redan tycker att det ska bli kul kan det ju inte bli bättre. Jag ska sova i samma rum som flickan (kanske enda nackdelen att inte ha ett eget rum) och de hade redan fixat i ordning och lite så, för de var där nyligen. Att lönen dessutom är super gör ju inte saken sämre direkt.

Kollade till och med på flyg ikväll, så nu är det bara att bestämma hur länge jag ska stanna kvar här. Det är kanske det som blir svårast att ta beslut om.