Mitt liv som au pair

Tillbaka i tiden vi åker, till i tisdags närmare bestämt. Och så här såg min resa till Kataloniens huvudstad, Barcelona, ut.

Först gick jag upp till busshållplatsen. Inga problem. Sedan kom bussen och jag fick betala min biljett. 7,40 kostade det, inte 5 som det stått på Internt. 2,40 euro dyrare än jag räknat med, men inte mycket att göra åt.

Själva resan in tog alltså ca 1,5 timme och jag blev så åksjuk så jag bestämde mig för att sova en stund, trots att jag egentligen inte vågade. Men vägen var så krokig att jag inte kunde låta bli.

Väl på plats på Passeig de Sant Joan letade jag mig in till själva centrum, inte speciellt svårt för en erfaren Barcelonabesökare som jag, jag lyckades till och med på vägen hitta Mangooutleten som jag hittade i vintras när jag var där med Mammica och hennes exjobbarkompis. Fast jag hittade ingenting att köpa där.

Därefter gick jag raka vägen till Placa Catalunya och min första affär där blev Bershka. När jag väl kom ut därifrån var jag 12,99 euro fattigare. Faktum är att jag borde ha varit 12,98 euro fattigare, men jag fick bara 1 cent tlllbaka på växeln. Snåljåp.



Nästa stopp blev Stradivarius. Min älsklingsaffär. Där blev det shopping å det vilda. 73,40 minus i plånboken.



Sedan var det dags för en tripp ner till Les Rambles (Las Ramblas på spanska). Där svängde jag in på La Boqueria, en stor saluhall där jag köpte en färsk fruktdrykt för att ha något att dricka till min medhavda lunch bestående av två bocadillos, mackor, med ost och tomat.

Felip hade tipsat mig om en julmarknad på torget vid den gotiska katedralen, så det blev mitt nästa anhalt. Där köpte jag något av det fulaste som finns, men som är typiskt katalanskt. Vad det är kan jag tyvärr inte avslöja eftersom det ska bli en surprise för familjen där hemma.



Klockan började bli mycket så jag tog mig tillbaka upp till Catalunya och vidare mot Urquinaona och metron. Swisch så var jag vid Ciutadella och så började mitt letande efter bion. Inte så svårt, men det var kö till biljetterna så jag var lite orolig för att komma försent, men det gjorde jag inte som tur var. 7,50 betalade jag för min Harry Potter på engelska (med spansk undertext).

Det var inte speciellt mycket folk i salongen, så jag kunde bre ut mig ordentligt och sträcka på benen. Skönt. Det enda som fattades var popcorn som jag inte brukar köpa, men som jag var sugen på just då. Tyvärr var det det där med tiden som förstörde den planen.

Efter bion sprang jag direkt till metron. Klockan var 18.30 och bussen hem gick 19.00. Jag var säker på att jag inte skulle hinna till Sant Joan på den korta tiden, så därför tog jag metron till en annan hållplats där bussen också stannar. Efter att ha frågat en busschaufför om direktiv hann jag precis till rätt hållplats. Jag väntade bara trettio sekunder, sen kom bussen och då visade klockan 19.10. Det var verkligen på håret. Men hem kom jag.

Så summan av den kardemumman var att det var en bra dag i storstan, och jag vill åka in fler gånger på egen hand för att bara strosa runt och turista lite extra. Synd bara att det tar så lång tid med bussen, det är nackdelen.