Ensamma hemma med näsblod
Ja, Pappa Felip stack iväg på basketträning - mitt i natten! Eller ja, den började 21.30, och det får faktiskt anses som mitt i natten i det här fallet.
Mamma Maria är fortfarande på jobbet.
Så då blev det bara jag, Aleix, Celia och lilla Dora kvar i huset. Alla barnen har gått och lagt sig. Aleix är visserligen fortfarande vaken och sitter/ligger och läser i sängen, men det räknas som att ha gått och lagt sig.
Tills för tio minuter sedan var allt lugnt, sedan kom plötsligt Celia in i mitt rum med massa papper i ansiktet. Hon hade drabbats av näsblod. Hon hade tagit sig in i badrummet utan att färga ner varken sängkläder eller golv, förutom i badrummet. Duktig flicka! Så jag slängde ner henne på golvet (läs: la henne ner på mattan med en handduk som kudde) med mer papper och till slut så fick vi stopp på eländet. Vilken duktig liten au pair jag är. Och vilken duktig liten Celia också.
Jag vågar nog inte gå och lägga mig förrän någon annan är hemma i huset. Det är liksom säkrast. I alla fall en stund till.
Hm, man ska inte ligga om man har näsblödning, då ökar ju trycket i blodkärlen. Hellre sitta lätt framåtlutad, med knip om näsan.
