Mitt liv som au pair

Jag har kommit fram till att jag bara kan böja och stava rätt på nio verb. Resten som jag kan uttala men inte stava till (skrev i istället för e på några och missade en apostrof på något) uppgår till sju stycken. Sedan finns det ett antal till som jag bara kan i jag-form. Men jag lovar att jag ska kunna alla innan provet, även om jag är helt säker på att det är överambitiöst.

jo sóc
tu ets
ell/ella és
nosaltres som
vosaltres sou
ells/elles són

jo estic
tu estàs
ell/ella està
nosaltres estem
vosaltres esteu
ells/elles estem

osv osv...

Jag har i alla fall börjat mitt pluggeri, och imorgon ska jag försöka att inte sova till halv elva och försöka plugga lite mer.

Stunden på biblioteket gick bra idag. När jag och Dora gick dit mötte vi två stycken människor som hon kände. Den ena var en av hennes kompisars mamma och den andra var tydligen hennes danslärare, och hon var tvungen att förklara för dem vem jag var.

-Hon heter Anna.
-Jasså.
-Hon pratar spanska.
-Jaha.
-Och engelska.
-Katalanska då?
-Nej.
-Jo, jag pratar lite.
-Ja, hon har kommit hit för att lära sig katalanska.
-Vad trevligt.

Ungefr så kan det låta. Hon älskar i alla fall att presentera mig för folk, medan jag bara känner mig dum medan hon gör det. Fast det är lite gulligt också.