Mitt liv som au pair

Idag var en speciell dag på jobbet. Brandkåren fick rycka ut och vi missade en massa arbetstid.

När klockan var ca kvart över två skulle jag och Sanna fixa nya vagnar till oss. Vi skulle skjutsa in dem i tvättningen ute i sorteringen, och precis när vi puttat in den sista av dem två börjar det tjuta i öronen på oss. Vi ser på varandra och undrar vad vi nu ställt till med. En kille som varit i närheten av oss får fart och springer iväg, och där står vi som fån och undrar vad som händer. Sen får även vi lite fart i benen, eftersom vi hör i högtalarna att tvätteriet ska utrymmas och att det är i sorteringen som larmet har gått. Inte en kotte är kvar ute på den rena sidan och vi springer skrattande ut. Vi fattar inte riktigt vad det är som har hänt, men vad det än var så började det precis när vi höll på med våra vagnar, vilket gjorde det hela rätt komiskt, eftersom det kändes som det var vi som busat till det.

När vi kommer ut står de flesta redan vid flaggstången som är samlingsplatsen vid utrymning, och där står vi och funderar vad som försiggår. Nu är det alltså brand det handlar om, att det börjat brinna någonstans i sorteringen. Först skulle man kunna tänka sig att det hela var en övning, sådana har man ju ibland, för att alla ska veta vad man ska göra när det verkligen gäller, men efter att ha stått/suttit ute i det relativt nyklippta gräset som fastnade i strumporna, förstod vi att så inte var fallet. Erika, chefen, ropade upp oss alla för att försäkra sig om att ingen var kvar inne i byggnaden och det visade sig att alla var ute i det fria. Det var för övrigt perfekt timing för att något sådant här skulle hända, det har ju regnat i princip varenda dag från midsommar räknat, men idag har det varit uppehåll och sommaren har kunnat anas, så att vara ute en stund kändes inte helt fel.

Efter en stund kom en brandbil i flygande fläng och en stund senare kom en till, såg ut som en vattenbehållare, så antar att det var det. Efter en bra stund ute i solen fick vi till slut gå in i matsalen, men absolut ingen annan stans. Skulle vi vilja gå på toa var det toaletterna vid kontoren som gällde. Så, där satt hela tvätteriets arbetsstyrka i matsalen och väntade. Vi fick höra att det var någon av tvättmaskinerna (tror jag) som utlöst två rökdetektorer efter att det kommit rök ur den. Den blev genomsökt men det hittades ingen direkt orsak till varför detta skett, men vi fick vänta i matsalen tills brandpersonalen sa att det var okej att börja arbeta igen. Vi fick vårat ja klockan tre, så vi missade en hel del arbetstid (visserligen skulle vi haft 10 minuters rast under denna tiden, men den blev alltså utökad ofrivilligt, vilket vi inte hade så mycket emot). 

Så, efter denna tre kvarts väntetid var det dags för jobb igen. De "vanliga" arbetarna, hade bara en timmes arbetstid kvar, men vi stackars packare var nu tvingade till övertid igen. Jag och Sanna blev kvar efter 16, men vi klarade oss på en extra timme, vilket kändes rätt skönt.

En speciell dag som sagt, och precis när vi fått komma in i byggnaden igen skulle ju jag och Sanna hämta våra vagnar i tvätten (som vi inte ens hunnit sätta igång innan brandlarmet satte igång) och det var lite spännande att se om vi ännu en gång skulle utlösa tjutandet (det kändes som det var vi, även om det inte var det, haha), men denna gången gick processen smärtfritt.

Jag längtar för övrigt till Spanien. Jag börjar bli lite nervös nu, det känns att det närmar sig, och idag kom jag på att jag fyller år nästa vecka. Jag vill slippa jobbet och bara se framåt. Bort från allting här och resa mot nya äventyr.