Mitt liv som au pair

Jag var den enda på hela skolgården som endast hade t-shirt på mig (och jeans). Alla andra hade antingen tjocka långärmade eller tunna jackor på sig. Inte en sekund hade jag klarat mig om jag hade haft det i den här värmen. Jag svettas i jeansen och grämer mig över att inte ha något tunnare att ta på mig. Shortsen känns lite väl mycket så här i början, men till helgen blir det nog barbent.


Celia: Varför har du bara t-shirt på dig?
Anna: För att för mig är det som sommar idag och jag är jättevarm.
Aleix: Vad sa ni?
Anna: Att jag bara har t-shirt på mig för att jag är så varm.
Aleix: Ja, det är för att du är en viking.

Heliga mackaroner! Jag kollade precis väderprognosen för kommande vecka, och enligt den mest positiva sidan ser det ut så här:

Måndag: Sol/molnigt 22°
Tisdag: Sol 23°
Onsdag: Sol 22°
Torsdag: Sol 23°
Fredag: Sol 28°
Lördag Sol 28°
Söndag: Sol 27°

Jag som inte har med några ordentliga sommarkläder!!

Jag fick precis en kommentar till inlägget "Fyra år utomlands" av Mammica som jag faktiskt tar och svarar på nu:

Kommentar: Och ändå inte flyttat hemifrån... Förra vintern/våren var du väl hemma mer än 90 dagar i sträck?

Svar: Nej, Mammica, det var jag inte. Jag kom hem från Australien 1 december, åkte till Madrid 18-27 januari och Barcelona (med dig!) 4-8 mars. Det innebär att jag inte var hemma i Sverige några långa perioder utan flög iväg lite då och då. 66 dagar blev det mellan Barcelona och Costa Brava. Det var den längsta sammanhängande hemmavistelsen.

Så nu vet du (och alla ni andra) det!

Idag blir det visst fyra inlägg. Så som ni märker är mina gamla bloggtakter tillbaka igen. Känns skönt, men samtidigt så vet jag inte hur nästa vecka kommer bli, i och med att jag måste försöka plugga så mycket som det bara går. Den 12:e smäller det!

Jag pratade nyss med en av katalanskorna, inte Nina, utan en annan, som vi kan kalla Olivia, om att jag vill åka in till Manresa i helgen för att gå på ett riktigt diskotek. Och hon var på! Så förhoppningvis åker vi dit på lördag och jag längtar redan. Bra att ha det som morot att se fram emot. Och förhoppningvis kan vi dra ihop ett gäng som när vi åkte till Vic. Det var superkul!

Nu ska jag i alla fall sova. "I tid" blev det ju inte direkt, och mitt stackars huvud värker och bankar för fullt. Men jag ska tillåta mig själv att ha en liten sovmorgon imorgon. Inte ställa klockan allt för tidigt. För att ha så mycket energi som möjligt under resten av dagen.

Bona nit!

Jag har precis räknat ut hur mitt liv sett ut de senaste fyra åren, från 12 september 2007 när jag för första gången åkte till Spanien, fram till 12 september 2011. Jag vet, vi är bara i april fortfarande, men jag vet ju exakt hur min sommar kommer se ut, fram till 24 juli. Därefter har jag räknat med att jag är hemma hela tiden, men antagligen är jag inte det, jag har nämligen en plan för augusti och förhoppningsvis får jag fler jobbresor i september.

Resultatet blev i alla fall att på 1460 dagar, de där fyra åren alltså, har jag varit på resande fot/utomlands 960 dagar och hemma 500. Jag trodde det skulle bli ännu fler dagar utomlands, men jag har lyckats skrapa ihop en hel del "hemmadagar" trots allt. Hemmadagarna går dock från tre dagar i rad (nu i mars när jag skulle på kick offen) till 90 dagar (tiden mellan Cádiz i augusti 2008 och Australien).

Summan av kardemumman är alltså att jag totalt spenderat 65% av mina dagar i ett annat land än Sverige de senaste fyra åren. Det är ändå rätt mycket när man tänker på "vanliga" människor som är mindre tokiga än jag.

Jag skulle ju svara på Anonyms kommentar också. Så här låter den:

Kommentar: Hej jag undrar vilken utbildning du har i tursim? Är själv lite intresserad utav att jobba med det:) Vad tycker du om det jobbet och vad är nackdelar/fördelar med det? tacksam för svar :)

Svar: Jag har ingen som helst turismutbildning i grunden, utan halkade in på min reseledarkarriär med hjälp av det berömda bananskalet. Min mamma såg en annons i tidningen, jag skickade in mitt CV, blev en av drygt 30 som fick komma på en fyra dagar lång kurs, som samtidigt fungerade som vidare uttagning, och lyckades på något sätt bli en av de 10 som blev erbjuden jobb en vecka senare. Det är alltså allt.

De där fyra dagarna var fulla av information men väldigt roliga samtidigt. Som ett sista steg i utbilningen fick jag följa med som assistent på en resa till samma resmål som jag skulle köra. Men efter det slängdes man ut i verkligheten och fick ta hand om sina egna goa resenärer.

Fördelarna med att jobba som reseledare på buss är att man träffar så himlans mycket roliga människor. Ingen dag är den andra lik och man vet aldrig vad som kommer hända. Det är ett omväxlande yrke med många olika delmoment och man har alltid någonting att göra.

Nackdelarna är att jag jobbar nio dagar i sträck, 24 timmar om dygnet. Det är tufft och man måste alltid vara beredd på att rycka ut (en del stänger av sina mobiler på nätterna, men jag tycker att man som reseledare faktiskt ska vara redo att hjälpa till om något skulle hända). Sedan kan man diskutera lönen också. Jag har ett litet, litet fast så kallad traktamente, medan resten är provision. Det innebär att om jag inte säljer några utflykter eller luncher så blir sifforna på lönelappen inte jätteroliga. Vilket kan kännar surt ibland.

Men jag tycker ändå att fördelarna helt klart väger upp nackdelarna. Man förenar ju nytta med nöje om man jobbar som bussreseledare! Man får resa samtidigt som man (förhoppningsvis) får betalat för det! Kan det bli bättre än så? Jag längtar i alla fall att få komma ut på motorvägarna igen, och se om jag kan förbättra mig ännu lite bättre än mot förra året. För en reseledare är alltid i ständig utveckling!

Oj, oj, vad trött jag är. Däckade efter lunch och sov väl en timme totalt. Skulle egentligen vilja sova ännu mer, men vill försöka komma i säng i tid ikväll istället.

Girona var toppenbra! Det var soligt och jättevärmt, och det är en fantastiskt mysig stad. Jag är bara rädd att det kommer bli svårt att hålla ihop mina turister eftersom det antagigen kommer vara knökat med massa annat pick och pack där ocså. Jag fick i alla fall en massa information och en bra idé om hur själva utflykten kommer gå till. Alltid skönt att ha lite koll på läget.

Vi kom hem vid 21-tiden och då hade vi köpt middag på hemvägen som vi åt upp hemma. 40 minuter senare begav jag mig iväg för att gå på girsfest tillsammans med Maya. En riktig grisfest med massa kött och sånt. Festen hade hållt på hela dagen med olika aktiviteter, och på kvällen var det fest med livemusik. Själva festen hölls utomhus mitt i skogen, så när jag tröttnade och frös vid tolv, ett någonting, fick jag snällt stanna kvar ändå. Detta eftersom jag inte ville gå hem ensam i mörkret. Jag kom inte hem till min sköna säng förrän vid 4-tiden och gick upp halv 12. Det förklarar alltså varför jag är så trött som jag är. Jag hade varit i full gång hela dagen och fick inte vila ut tillräckligt.

Jag hade ställt klockan på halv 12 och strax därefter ringde min katalansklärare. Jag ska göra provet den 12:e!! Det är alltså om en vecka!! Jag fick en lite chock när han sa det, men det får väl gå som det går.

Och ja, det var nog allt jag orkar skriva just nu. Min hjärna går på lågvarv just nu och vill egentligen bara sova, men jag får väl försöka roa mig med att skriva på mitt föredrag om Sverige. Jippi, vad kul det låter.

Nu bär det snart av mot Girona. Hela tjocka släkten ska med, eller ja, det är egentligen bara mormor ska med.

Eftersom vi har en ny gigantisk bil får vi plats alla sju i den. Hoppas jag. Felip måste sätta in ett extra säte först, och förhoppningvis går det bra.

Det ska i alla fall bli jättekul att få åka till Girona och utforska stället. Jag har inte pluggat på speciellt mycket om stan, men jag har i alla fall en beskrivning på hur stadsrunturen brukar gå. Och varmt ska det bli! 24 grader säger två internetsidor, vilket innebär att det kommer vara ännu varmare i solen. Tjohooo!

(Och Anonym, jag svarar på din fråga så fort jag har tillfälle.)

Usch, vad jag känner mig dålig som inte bloggar ordentligt! Idag har jag inte ens pluggat så mycket som jag borde. Men igår fick jag en uppgift att vara första "volontären" till att förbereda ett litet föredrag om Sverige till på tisdag. Ganska enkelt eftersom det känns som jag gjort det hundra gånger innan, men aldrig på katalanska förstås.

Nu ska jag släcka ner datorn och krypa till kojs. Det är ganska sent och jag har ont i huvudet. Dessutom ska vi ut på äventyr imorgon, vi ska nämligen till Girona! Som jag har längtat! Det ska verkligen bli intressant att få åka till den staden eftersom jag har en ny utflykt dit med resebolaget i sommar. Ska bli skönt att få checka av stället innan det blir dags för att guida folk där.

En annan sak som kan vara kul att berätta är att det är SOMMAR här nu!! Sommar i svensk bemärkelse alltså. 22-24 grader har det varit här idag. Som jag svettades i mina jeans och trekvartströja! Men jag vill ju inte se ut som en dum turist som kastar kläderna vid första glimten av solstrålar, men imorgon tror jag faktiskt att jag ska köra på leggings och skjorts (enbart skjorts känns lite för turistigt), för imorgon kommer det bli ännu varmare! Jippi!! Våren (sommaren!) är här!

Om ni undrar varför min aktivtet inte är den högsta just nu beror det alltså på att jag snöar in mig på grammatik och katalanska (och spanska) djävulsskap.

Jag hade meningen: "Född i Barcelona 1958, Nacho ________ (ägna sig) åt basket hela sitt liv." På strecket ska alltså en verbform av ägna sig åt sättas in. Det enklaste hade kanske varit "har ägnat sig åt" eller något i den stilen. Men så tänker inte jag. Jag vill skriva "skulle komma att ägna sig åt".

Det är inte det lättaste att heta Anna och försöka förklara detta tankesätt varken för min lärare (inte perfektionist som jag, tyvärr) eller föräldrarna här i huset. Till slut fattade ändå Pappa Felip vart jag ville komma, även om han inte tyckte meningen blev helt bra på mitt sitt. Men på svenska låter det ju kanonbra, eller hur!?

Jag skickade nyss iväg ett mail till Mig, min älsklingslärare i Madrid, för att han ska få ge sina synpunkter på mitt förslag. Visserligen blir det ju på spanska, men det spelar ingen roll. I det här fallet fungerar båda språken på precis samma sätt.

Nu är jag dock så trött i skallen att jag ska gå och lägga mig. Jag har dessutom fått en uppgift till nästa lektion att hålla ett föredrag för hela klassen om Sverige. Jippi! Mer arbete! Visserligen är det nog bra som förberedelse inför examen, men just nu vill jag bara slänga in den där läraren i ett mörkt skymsle för att han inte förstår vad jag menar. Eller så får jag slänga in mig själv där istället för att varva ner och inte göra saker och ting svårare än vad de behöver vara.

Tack för mig och god natt!

Nu har det gått fyra jag dagar och sex timmar sedan jag skrev i bloggen förra gången. En tillfällig bloggvila. Men nu är jag tillbaka! Fast det borde jag egentligen inte vara..

Förra inlägget handlade om katalanska, så därför passar det väl bra att forstätta på det temat.

Ni vet ju att jag pluggar katalanska för fullt, nåja, på halvfart kanske, och nu är det så att jag bara har tre veckor kvar här i Katalonien. Det innebär att jag inte kommer hinna klart kursen som vi håller på med nu, Nivell Basic 2. Förra kursen var alltså Basic 1. Därför frågade jag redan min förra lärare om jag eventuellt kunde få göra provet för Basic 2 i förväg, trots att jag inte kunde vara med på hela kursen. Det trodde han skulle gå bra.

Nu när den här nya kursen startade och vi fick en ny lärare frågade jag honom samma sak. Och igår berättade han för mig, och hela klassen, att jag skulle få göra provet, eller rättare sagt examen, för Basic 3!! Det är en oficiell examen som ger mig ett riktigt diplom och certificat. Visserligen är det den lägsta nivån, men det spelar liksom ingen roll. Nu måste jag plugga in ALL gramatik på mindre än tre veckor. Samtidigt som jag går på lektionerna för Basic 2 måste jag alltså lära mig allt annat utöver det. Konjunktiv, imperativ, alla olika pronomen etc. Helt galet är det, och jag är inte säker på hur det kommer att gå, men det är värt ett försök. Min ex-lärare hade tydligen sagt att jag lätt skulle klara av det eftersom jag är så intelligent och duktig. Jo, jag tackar ja.

Så, under mina sista tre veckor här kommer en stor del av min fritid spenderas med böcker och uppgifter. Plus att jag har gett mig katten på att bara prata katalanska här i huset. Det är lätt att komma av sig, och även barnen har svårt att ställa om sig till katalanska när de pratar med mig. Men det gör det bara roligare som tur är.

Inatt har jag drömt mitt första ord på katalanska! Vilka framsteg! Det måste betyda att jag håller på att bli riktigt duktig på språk nummer fem. Spanska har jag drömt på innan, men aldrig katalanska.

Ordet i fråga då? Esmorzat. Ätit frukost. Jo, jag tackar ja.

Idag har varit en bra dag. Efter att ha lämnat av Dora i skolan efter lunch smet jag upp till Maya och så gick vi en lång runda i solskenet. Dessutom bestämde vi att vi ska till det nya diskoteket här i samhället, mellan 1 och 2 är det gratis inträde, så då ska vi checka läget.

Men imorgon ska jag och familjen hit:



Barcelonas nöjesfält!!! Det ska bli superkul, även om det såklart kommer bli mest (bara?) barnattraktioner som åks, men det spelar ingen roll. Huvudsaken är att jag varit där, wihooo!

Föräldrarna ska eventuellt ut och äta middag ikväll, lite kvalitetstid utan ungarna, och det gör mig ingenting. Det enda jag måste göra är att hålla mig hemma. Inte speciellt jobbigt eller svårt.

Oj, vart tog bloggen vägen? Ingen aning.

Har tvättat en massa idag. Gick upp redan klockan 9 och hann med massa saker, som att plugga katalanska till exempel. För första gången sedan kursen slutade i februari har jag öppnat mina biblioteksböcker. Det var banne mig på tiden.

Lektionen ikväll gick bra. Vi repeterade bara en herrans massa ord, som saker i huset, kroppsdelar och sånt där grundläggande.

Just nu har jag lite halvont i huvudet så det ska bli skönt att kanske eventuellt sova innan 22. Eller i alla fall strax efter. Önska kan man ju i alla fall.

I söndags träffade jag ju som bekant Mammica och hon hade med sig en överraskning till mig. Min post! Jag hade ju fått ett mystiskt paket/brev från Hee i Korea, och nu äntligen fick jag reda på vad det var. En fotobok hon gjort med massa massa bilder från både Australien och Korea. Supergulligt! Och jättekul!

Jag skrev ju att flygresan i måndags gick bra, men inte HUR bra. Den började med att jag hade ett kilos övervikt i handbagaget, men check in-kvinnan var snäll och lät mig gå ändå. Tack Cimber!

Jag var lite halvhungrig på planet men hade egentligen inte tänkt köpa något eftersom hotellet hade låtit mig ta med två mackor från frukosten, tack Scandic! (Och förresten, det var fritt Internet där, man fick bara en ny kod efter 24 timmar, så det var helt okej.) Men eftersom de hade en tomat/mozzarellapanini i menyn som lät väldigt lockande beslöt jag mig ändå för att äta den. 50 DKK var väl lite väl dyrt, men gott var det i alla fall!

För kanske första gången såg jag två andra flygplan i luften samtidigt som jag var där. Ser man ett plan på marken får man inte direkt en bra uppfattning om hastigheten uppe bland molnen, och när man sitter på planet går det rätt långsamt. Men ser man ett annat plan swischa förbi inser man att det trots allt går rätt fort.

Hela flygresan gick så bra att vi till och med var tre minuter tidigare i landning. Eller min klocka visade 16.22 när planet stannat vid terminalen och utsatt tid var 16.25. Bra Cimber! Eftersom jag bara hade handbagage med mig gick det snabbt att ta sig ut från flygplatsen och jag hann till och med ett tåg in till Barcelona som jag inte skrivit upp för jag inte trodde det var möjligt att hinna med det. 16.38 satt jag således på väg in till stan. 17.30 satt jag på en búss på väg hemåt. Fast den gick inte hela vägen hem, så Pappa Felip fick komma och hämta mig. Det hela slutade i alla fall att jag var hemma innan klockan 19. Så skönt när allting flyter på så bra!

Vad skönt det är att sitta på terrassen och njuta i solen. I t-shirt. Underbart!

I morse väcktes jag av en konstig mardröm. Jag befann mig i Japan mitt under tsunamin. Jag var på min egen buss, och vi försökte ta oss fram i vattenmassorna på gatorna för att hitta en plats att släppa av folk så de kunde springa upp i ett höghus undan nästa stora våg som var på väg. Sedan var jag tillsammans med en kompis hemifrån och vi försökte klättra upp i träd på gatan, men det var massa folk och skräp överallt. Plötsligt var jag i ett hus och försökte ta mig så högt upp som möjligt, utan min kompis som försvunnit i vattnet, tror jag. Det var i alla fall en hemsk dröm och jag vet inte vad den ska betyda.

Jag är i alla fall ensam hemma idag, och idag har varit en kanondag med barnen. Jag hade förberett all mat, plus att det var mat ungarna tycker om, så vi var klara nästan en hel halvtimme minuter än tidigare. Aleix och Celia cyklade en stund på gatan nedanför huset medan Dora tittade på TV. Det är inte ofta hon har tid att göra det efter lunch, så jag lät henne göra det istället för att cykla. Helt underbart när de sköter sig så bra allihopa.

Och så är vädret helt fantaiskt just nu. Underbart!

Ikväll blev Dora hårt bestraffad. Hon hade nämligen gått in i mitt rum och pillat på datorn. Hon hade dels skrivit i facebookchatten, dock inte klickat enter som tur var, och dels hade hon gjort något med skärmen så bilden såg helt konstig ut. Som tur var fixade Pappa Felip det, men en annan gång kanske hon raderar hela hårddisken eller förstör på annat sätt. Därför får hon nu inte gå på nästkommande kalas för hennes klasskompis. Kanske lite väl hårt, men å andra sidan måste hon förstå att en dator leker man inte med hur som helst. Speciellt inte min som är så viktig.

Katalanskkursen var bra. Vi hade ny lärare, vilket är lite tråkigt, men den nya verkar rätt okej ändå. Det var även tre nya deltagare i klassen, en kvinna från Ukraina, en man från Marocco och en kille från Argentina. Och så var det vi gamla vanliga: det äldre paret från Argentina, två tjejer från Honduras, en tjej från Dominikanska Republiken och en kvinna från Ecuador plus hennes dotter som också var ny där. Sveta var inte där, jag tror inte hon visste om det. Jag försökte smsa henne innan idag men det kom inte fram. Maya har bestämt sig för att inte fortsätta kursen så henne får jag se till att träffa utanför skoltid så att säga, vilket inte blir så svårt antar jag.

Och annars har det varit en helt vanlig dag. Telia smsade mig i morse (vid 10) och väckte mig. Kunde de inte väntat till 11? Nåja, då kom jag upp i någorlunda tid i alla fall. Imorgon får jag förhoppningsvis sova tills jag vaknar av mig själv, det är alltid skönast. Men förra natten var underbar, så bra har jag inte sovit sedan onsdagsnatten förra veckan. Det var banne mig på tiden med andra ord.

Så jag tänkte i alla fall gå och göra mig i ordning för läggdags strax. Så kanske jag vaknar tidigt imorgon så jag hinner tvätta lite och göra lite nytta. Är alltid bra.

Ikväll börjar min katalanska klass igen. Ingen har ringt och berättat det för mig, utan jag fick höra det av en annan tjej från kursen som jag träffade på gatan i förra veckan. Dålig stil av dem. Men det ska bli kul i alla fall, kanske jag lär mig lite mer. Jag har inte ens öppnat böckerna sedan förra kursen slutade, men jag har inte glömt bort något sedan sist. Hoppas jag.

För övrigt har det varit en helt normal dag. Tyvärr lite halvdåligt väder med både blåst och lite regn. Ingen höjdare direkt. Jag som vill ha sol och värme! Fast resten av veckan ska förhoppningsvis bli bra, och om man ska tro Internet så kan det bli över 20 grader nästa vecka. Ja, tack!

Snart är det dags för att ta farväl av Sverige ännu en gång. Mammica kör mig till Hyllie och sedan blir det tåget över bron och flyget tillbaka till Barcelona.

Min trötthet har fortfarande inte riktigt släppt, men jag hoppas flygningen den här gången blir mindre turbulent så att man kan sova utan problem. Det skulle vara skönt. Och förhoppningsvis hinner jag med ett tåg + buss hem till familjen så att jag kommer dit redan vid 20-tiden istället för 22. Det skulle också vara bra.