Tres Tombs
Jag är helt slut. Skulle kunna somna inom ett par sekunder om jag bara lät ögonen sluta sig.
I samhället idag har det firats Tres Tombs, jag är inte helt säker på vad som egentligen är grejen med det, men det går i alla fall ut på att folk rider på hästar, att hästar drar gammalmodiga kärror och folk åker runt i traktorer, genom samhället. Som jag fattade var det från början meningen att de skulle bli välsignade och få vatten skvätt på sig för att året skulle bli ett bra sådant, eller något i den stilen.
Jag stötte i alla fall på en massa folk jag kände, så det bestämdes att kl 16.30 ska vi träffas på en bar. För att göra vad vet jag inte riktigt, men det märker vi väl. Vi har precis ätit lunch och tänkte vila mig ett par minuter innan jag springer iväg igen.
I samhället idag har det firats Tres Tombs, jag är inte helt säker på vad som egentligen är grejen med det, men det går i alla fall ut på att folk rider på hästar, att hästar drar gammalmodiga kärror och folk åker runt i traktorer, genom samhället. Som jag fattade var det från början meningen att de skulle bli välsignade och få vatten skvätt på sig för att året skulle bli ett bra sådant, eller något i den stilen.
Jag stötte i alla fall på en massa folk jag kände, så det bestämdes att kl 16.30 ska vi träffas på en bar. För att göra vad vet jag inte riktigt, men det märker vi väl. Vi har precis ätit lunch och tänkte vila mig ett par minuter innan jag springer iväg igen.
Fiesta
Hemkommen igen från det vilda. Nja, så vilt var det inte. Vi började på en bar/restaurang som vanligt. Sedan blev det fritidsgården. Det var inte alls min stil på varken folk eller musik och jag tyckte det var rätt tråkigt där. Så till slut gick vi till diskoteket. Mycket bättre! De spelar i alla fall musik som man kan dansa och sjunga till.
Ett annat stort plus med den här kvällen var avsaknaden av rök. Det är himlans skönt att slippa den ska jag tala om. Tack och lov för lagens långa arm som satte stopp för det ohälsosamma rökandet inomhus.
Nu ska jag vila mina stackars fötter. De har varit igång sedan 6.45 imorse, dvs i ganska exakt 21 timmar. Först flera långa timmars shoppande, och sedan massa hoppande (utan s) på dansgolvet. De är värda några timmars horisontellt läge nu.
Bona nit!
Rena rama rean
Oj, oj, oj. Det blev en hel del oväntad shopping idag.
Maya var den som började, jag var lite mer svårstartad. Kanske berodde det på att vi suttit i en bil och väntat i en timme på att affärerna skulle öppna, jag vet inte. Hon hade i alla fall varit i Barcelona igår, och redan då shoppat för en sisådär 1000 svenska kronor. Så hon hade inte tänkt köpa så värst mycket, men det började i alla fall "dåligt" för henne.
Sedan kom jag igång, eller rättare sagt, vi steg in på Desigual, och en stund senare var jag 800 kr fattigare. Så kan det gå när man köper en dyr väska och en dyr tröja, även om båda två var reducerade till halva priset.
Det blev även en neongrön tröja från en väldigt mystisk affär, en svart t-shirt från Stradivarius, en svart hatt från en affär som hette Shana och några par örhängen från Promod. Det hela slutade på cirkus 1200. Inte direkt en billig dag, men å andra sidan köpte jag ju en väska för nästan 400, och jag har letat länge efter en som jag gillar. Därför fick den kosta så mycket, och hade kostat dubbelt så mycket tidigare.
Är det rea så är det.
Nu ska jag fixa i mig lite mat och sen ska jag träffa Maya igen, och så får vi se vad kvällen utvecklar sig till.
Maya var den som började, jag var lite mer svårstartad. Kanske berodde det på att vi suttit i en bil och väntat i en timme på att affärerna skulle öppna, jag vet inte. Hon hade i alla fall varit i Barcelona igår, och redan då shoppat för en sisådär 1000 svenska kronor. Så hon hade inte tänkt köpa så värst mycket, men det började i alla fall "dåligt" för henne.
Sedan kom jag igång, eller rättare sagt, vi steg in på Desigual, och en stund senare var jag 800 kr fattigare. Så kan det gå när man köper en dyr väska och en dyr tröja, även om båda två var reducerade till halva priset.
Det blev även en neongrön tröja från en väldigt mystisk affär, en svart t-shirt från Stradivarius, en svart hatt från en affär som hette Shana och några par örhängen från Promod. Det hela slutade på cirkus 1200. Inte direkt en billig dag, men å andra sidan köpte jag ju en väska för nästan 400, och jag har letat länge efter en som jag gillar. Därför fick den kosta så mycket, och hade kostat dubbelt så mycket tidigare.
Är det rea så är det.
Nu ska jag fixa i mig lite mat och sen ska jag träffa Maya igen, och så får vi se vad kvällen utvecklar sig till.
Mot Barca
Nu bär det snart av till storstan Barcelona. Hoppas jag inte shoppar allt för mycket, men är det rea så är det!
Goder afton
Hej alla mina kära läsare!
Jag tyckte jag skulle börja det här inlägget på ett trevligt och välkomnande sätt. Inte för att jag tror jag brukar vara sur eller elak, men lite spontan vänlighet är aldrig fel.
Imorgon ska jag och Maya till Barcelona. Det kommer bli en väldigt, superväldigt tidig dag, för vi ska åka härifrån redan klockan 7.30. Felip ska in till storstan på kurs och vi kan åka med honom gratis, så då får man masa sig upp i ottan.
Det regnar just nu, och antagligen ska det fortsätta så imorgon, men vi håller tummarna för att det går att överleva. Vi kommer nog hålla oss inomhus större delen ändå, men för säkerhets skull har jag tagit fram mitt paraply.
Fredag är ju pizzakväll i det här huset, och så även idag. Och för övrigt finns inget att rapportera. Min huvudvärk märktes inte av idag, utan var som bortblåst, alternativt bortregnad.
Familjen ska iväg imorgon, så jag kommer ha huset för mig själv när vi kommer hem igen. Kan vara skönt ibland, speciellt om vi ska hitta på bus på kvällen också. Jag är så sugen på att svänga på de lurviga, men om det regnar är det inte lika kul. Vi får väl se vad morgondagen har i sin famn åt oss.
Jag tyckte jag skulle börja det här inlägget på ett trevligt och välkomnande sätt. Inte för att jag tror jag brukar vara sur eller elak, men lite spontan vänlighet är aldrig fel.
Imorgon ska jag och Maya till Barcelona. Det kommer bli en väldigt, superväldigt tidig dag, för vi ska åka härifrån redan klockan 7.30. Felip ska in till storstan på kurs och vi kan åka med honom gratis, så då får man masa sig upp i ottan.
Det regnar just nu, och antagligen ska det fortsätta så imorgon, men vi håller tummarna för att det går att överleva. Vi kommer nog hålla oss inomhus större delen ändå, men för säkerhets skull har jag tagit fram mitt paraply.
Fredag är ju pizzakväll i det här huset, och så även idag. Och för övrigt finns inget att rapportera. Min huvudvärk märktes inte av idag, utan var som bortblåst, alternativt bortregnad.
Familjen ska iväg imorgon, så jag kommer ha huset för mig själv när vi kommer hem igen. Kan vara skönt ibland, speciellt om vi ska hitta på bus på kvällen också. Jag är så sugen på att svänga på de lurviga, men om det regnar är det inte lika kul. Vi får väl se vad morgondagen har i sin famn åt oss.
Bank i skallen
Det var på tiden att jag fick en släng av huvudvärk också, var trots allt ett tag sedan nu. Det började innan min lektion, men då var det inte så farligt, och jag i min blåögda naivitet trodde det skulle gå över.
När jag kom hem hade huvudet i det närmsta expolderat, men ändå stod jag ut med att äta middag med familjen och deras oljud. Så fort jag hade tillfälle sprang jag dock upp på rummet, släckte lampan och ringde Mammica på Skype. Och nu ligger jag här i mörkret och funderar på att även stänga av datorn och vila på riktigt.
Imorgon kommer städerskan som vanligt, och jag har planerat att hinna duscha innan hon kommer. Klockan 9. Kan bli lite jobbigt om jag inte sover nu och vilar skallen.
Torsdag
Jag lyckades faktiskt komma upp i tid idag, men trots det blev det ingen katalanska eftersom Maria gärna ville att jag skulle göra lasagne till lunch. Eftersom det tar sin lilla tid fick jag alltså inte så mycket extra tid över. Men å andra sidan slapp jag stressa med matlagningen eftersom jag börjat i så god tid.
Just nu sitter jag här och funderar på vad jag ska göra härnäst. Föräldrana äter lasagne där nere och jag är sugen på en yoghurt, men orkar inte gå ner och hämta en, så jag får nöja mig med vatten så länge.
Ikväll är det katalansklektion igen, och då får jag träffa Maya igen. Ska bli kul. Innan idag när jag gick upp till skolan med barnen mötte vi en av killarna jag känner här. Känns bra att man faktiskt kan heja på folk som man känner.
Just nu sitter jag här och funderar på vad jag ska göra härnäst. Föräldrana äter lasagne där nere och jag är sugen på en yoghurt, men orkar inte gå ner och hämta en, så jag får nöja mig med vatten så länge.
Ikväll är det katalansklektion igen, och då får jag träffa Maya igen. Ska bli kul. Innan idag när jag gick upp till skolan med barnen mötte vi en av killarna jag känner här. Känns bra att man faktiskt kan heja på folk som man känner.
Verb och presentation
Jag har kommit fram till att jag bara kan böja och stava rätt på nio verb. Resten som jag kan uttala men inte stava till (skrev i istället för e på några och missade en apostrof på något) uppgår till sju stycken. Sedan finns det ett antal till som jag bara kan i jag-form. Men jag lovar att jag ska kunna alla innan provet, även om jag är helt säker på att det är överambitiöst.
jo sóc
tu ets
ell/ella és
nosaltres som
vosaltres sou
ells/elles són
jo estic
tu estàs
ell/ella està
nosaltres estem
vosaltres esteu
ells/elles estem
osv osv...
Jag har i alla fall börjat mitt pluggeri, och imorgon ska jag försöka att inte sova till halv elva och försöka plugga lite mer.
Stunden på biblioteket gick bra idag. När jag och Dora gick dit mötte vi två stycken människor som hon kände. Den ena var en av hennes kompisars mamma och den andra var tydligen hennes danslärare, och hon var tvungen att förklara för dem vem jag var.
-Hon heter Anna.
-Jasså.
-Hon pratar spanska.
-Jaha.
-Och engelska.
-Katalanska då?
-Nej.
-Jo, jag pratar lite.
-Ja, hon har kommit hit för att lära sig katalanska.
-Vad trevligt.
Ungefr så kan det låta. Hon älskar i alla fall att presentera mig för folk, medan jag bara känner mig dum medan hon gör det. Fast det är lite gulligt också.
jo sóc
tu ets
ell/ella és
nosaltres som
vosaltres sou
ells/elles són
jo estic
tu estàs
ell/ella està
nosaltres estem
vosaltres esteu
ells/elles estem
osv osv...
Jag har i alla fall börjat mitt pluggeri, och imorgon ska jag försöka att inte sova till halv elva och försöka plugga lite mer.
Stunden på biblioteket gick bra idag. När jag och Dora gick dit mötte vi två stycken människor som hon kände. Den ena var en av hennes kompisars mamma och den andra var tydligen hennes danslärare, och hon var tvungen att förklara för dem vem jag var.
-Hon heter Anna.
-Jasså.
-Hon pratar spanska.
-Jaha.
-Och engelska.
-Katalanska då?
-Nej.
-Jo, jag pratar lite.
-Ja, hon har kommit hit för att lära sig katalanska.
-Vad trevligt.
Ungefr så kan det låta. Hon älskar i alla fall att presentera mig för folk, medan jag bara känner mig dum medan hon gör det. Fast det är lite gulligt också.
Dimecres
Vilken lugn dag det varit hittills. Jag hade ställt klockan på 8.30, men råkade somna om och vaknade inte förrän 10.26. Så kan det gå. Jag som hade tänkt vara duktig och plugga lite katalanska. Jag har inte ens öppnat böckerna än.
Barnen har varit ovanligt snälla idag, och snart ska jag åter gå upp till skolan och hämta med mig minstingen Dora till biblioteket. Aleix och Celia är redan där och har sina musiklektioner, så vi ska vänta där tills de slutar.
Min mage har varit helt normal idag, så det var tydligen bara en endagssjukdom. Skönt det.
(Dimecres [dimékrass] = onsdag på katalanska)
Barnen har varit ovanligt snälla idag, och snart ska jag åter gå upp till skolan och hämta med mig minstingen Dora till biblioteket. Aleix och Celia är redan där och har sina musiklektioner, så vi ska vänta där tills de slutar.
Min mage har varit helt normal idag, så det var tydligen bara en endagssjukdom. Skönt det.
(Dimecres [dimékrass] = onsdag på katalanska)
Mycket bättre
Idag har jag mycket bättre än igår. Fram till ungefär klockan tre igår eftermiddag var magen verkligen kass. Usch och fy för det, plus att alla mina krafter gick ur mig. Därför var jag helt orkeslös resten av dagen även om toabesöken blev färre, men som tur var kunde Maria hämta och lämna barnen igår.
Vilket hon alltså inte behövt idag. Skönt att må bättre så snabbt.
Ikväll har jag varit på min katalanska lektion. Jag har faktiskt inte glömt bort speciellt mycket, men nu har jag bestämt mig för att lägga på ett kol och prata mer katalanska här hemma. Vi ska nämligen ha examenstest den tredje och åttonde februari och jag måste få maxbetyg. Gör jag inte det blir jag arg på mig själv, så därför blir det pluggeliplugg fram till dess.
Vilket hon alltså inte behövt idag. Skönt att må bättre så snabbt.
Ikväll har jag varit på min katalanska lektion. Jag har faktiskt inte glömt bort speciellt mycket, men nu har jag bestämt mig för att lägga på ett kol och prata mer katalanska här hemma. Vi ska nämligen ha examenstest den tredje och åttonde februari och jag måste få maxbetyg. Gör jag inte det blir jag arg på mig själv, så därför blir det pluggeliplugg fram till dess.
Tre..
...är så många gånger jag besökt puderrummet än så länge idag. Aleix är hemma från skolan, precis som jag skrev igår, och tydligen har jag drabbats av samma bakterie. Underbart.
Helgen
Här går det undan. Jag har inte ens varit här en vecka men har redan bokat biljetten hem. Inte direkt mitt vanliga jag. Vanligtvis väntar jag tills jag bara har en vecka kvar. Det omvända alltså. Så om två månader åker jag tillbaka till Sverige igen. Sedan är jag hemma i två månader innan resesäsongen börjar igen i maj. Jag har alltså min tid fram till oktober utstakad just nu, frågan är vad jag ska göra sedan. Ecuador har smugit sig upp som ett hett alternativ. Vi får väl se.
Annars har det varit en väldigt lugn helg. Jag var jättesugen på att göra något kul igårkväll, och dessutom har lagen om rökförbud inomhus börjat gälla, vilket gör det ännu mer lockande att gå ut. Men Maya (schweiziskan) var på Costa Brava, en annan tjej i Barcelona och en tredje svarade inte.
Familjen hade gått till biblioteket så jag var helt ensam hemma. Plötsligt ringde mamman och sa att de skulle äta middag på en av barerna/restaurangerna ute och frågade om jag ville äta med dem. Jag såg det som en chans att kanske träffa någon jag kände, och faktum är att på vägen dit stötte jag på tre killar jag känner. Men de skulle antagligen inte göra något speciellt sa de, men de skulle ringa mig ifall det dök upp något.
Det hela slutade med att jag gick och la mig i "normal" tid (efter att ha tittat på Glimore Girls som vanligt, och idag såg jag det allra sista avsnittet, så sorligt att ha lagt ännu en serie bakom mig) utan att ha gjort något speciellt.
Aleix har diarré och ska antagligen stanna hemma imorgon från skolan. Det betyder mer timmar för mig, men det gör inte så mycket. Gilmore Girls är ju som sagt var slut, så jag kanske kan vara lite duktig och plugga katalanska igen. Det behövs efter uppehållet.
Annars har det varit en väldigt lugn helg. Jag var jättesugen på att göra något kul igårkväll, och dessutom har lagen om rökförbud inomhus börjat gälla, vilket gör det ännu mer lockande att gå ut. Men Maya (schweiziskan) var på Costa Brava, en annan tjej i Barcelona och en tredje svarade inte.
Familjen hade gått till biblioteket så jag var helt ensam hemma. Plötsligt ringde mamman och sa att de skulle äta middag på en av barerna/restaurangerna ute och frågade om jag ville äta med dem. Jag såg det som en chans att kanske träffa någon jag kände, och faktum är att på vägen dit stötte jag på tre killar jag känner. Men de skulle antagligen inte göra något speciellt sa de, men de skulle ringa mig ifall det dök upp något.
Det hela slutade med att jag gick och la mig i "normal" tid (efter att ha tittat på Glimore Girls som vanligt, och idag såg jag det allra sista avsnittet, så sorligt att ha lagt ännu en serie bakom mig) utan att ha gjort något speciellt.
Aleix har diarré och ska antagligen stanna hemma imorgon från skolan. Det betyder mer timmar för mig, men det gör inte så mycket. Gilmore Girls är ju som sagt var slut, så jag kanske kan vara lite duktig och plugga katalanska igen. Det behövs efter uppehållet.
Byssan lull 2
Alldeles nyss fick jag en lapp instucken under dörren. Först stod det:
Anna!! Te queremos! (Anna! Vi älskar dig!)
Och sedan:
Bisanlu cucaxi telenfu devandra desmenpode egen (Byssan lull koka kittelen full, det vandrar tre vandringsmän på vägen på barnkatalanska)
Anna!! Te queremos! (Anna! Vi älskar dig!)
Och sedan:
Bisanlu cucaxi telenfu devandra desmenpode egen (Byssan lull koka kittelen full, det vandrar tre vandringsmän på vägen på barnkatalanska)
Byssan Lull
Här sitter jag medan tre spanska barn sjunger Byssan Lull för fulla muggar. Är det inte helt underbart så säg.
Ost i kyla
Jag hade med mig en 1 kg hushållsost hit till Spanien, med tanken att jag skulle ha den ett tag. Visst visste jag att speciellt Aleix älskar ost, men inte trodde jag att halva osten skulle vara uppäten redan.
Mammica, du får nog skicka hit en till ost, plus pärlsocker. Jag hade tänkt ta med det också för att kunna göra ordentliga chokladbollar, men i all hast råkade jag packa ner brunt farinsocker istället. Duktigt.
Idag har vi varit ute och frusit. För trots att solen skiner blåser det iskalla vindar. Jag har varit ensam med ungarna hela förmiddagen, vilket gick bra, och för att avlasta Mamma Maria, som varit och fått skruvar i munnen, lite bestämde jag mig för att ta med ungarna plus deras kusin till parken. En god tanke, men det var alltså lite för kallt för att stanna där längre än 1,5 timme. Det var så lång tid jag lyckades stå ut.
Så nu är jag tillbaka här och värms så sakteliga upp igen. Som värmande medicin blir det lite Gilmore Girls. Jag ska börja på sista säsongen nu, vilket känns lite sorgligt. Vad ska jag kolla på efter det? Någon riktig långtradare som Sunset Beach kanske? Jag minns fortfarande hur jag brukade sätta videobandspelaren på inspelning under tiden jag var i skolan så jag kunde titta på det när jag kom hem igen. Den gamla goda tiden.
Mammica, du får nog skicka hit en till ost, plus pärlsocker. Jag hade tänkt ta med det också för att kunna göra ordentliga chokladbollar, men i all hast råkade jag packa ner brunt farinsocker istället. Duktigt.
Idag har vi varit ute och frusit. För trots att solen skiner blåser det iskalla vindar. Jag har varit ensam med ungarna hela förmiddagen, vilket gick bra, och för att avlasta Mamma Maria, som varit och fått skruvar i munnen, lite bestämde jag mig för att ta med ungarna plus deras kusin till parken. En god tanke, men det var alltså lite för kallt för att stanna där längre än 1,5 timme. Det var så lång tid jag lyckades stå ut.
Så nu är jag tillbaka här och värms så sakteliga upp igen. Som värmande medicin blir det lite Gilmore Girls. Jag ska börja på sista säsongen nu, vilket känns lite sorgligt. Vad ska jag kolla på efter det? Någon riktig långtradare som Sunset Beach kanske? Jag minns fortfarande hur jag brukade sätta videobandspelaren på inspelning under tiden jag var i skolan så jag kunde titta på det när jag kom hem igen. Den gamla goda tiden.
Tjohej!
Ikväll deltog jag i en vild rullskridskotur med fem, eller var de sex, svårt att hålla koll på alla, ungar. Skönt att springa av sig. Kan behövas ibland.
Men jag är inte på blogghumör just nu. Vet inte riktigt varför, men inspirationen vill inte infinna sig.
Men jag är inte på blogghumör just nu. Vet inte riktigt varför, men inspirationen vill inte infinna sig.
Tillbaka i verkligheten
Det känns som jag aldrig lämnade huset här. Allt är som vanligt, men imorgon är det ledig dag men barnen har massa att göra ändå, så det blir inte en ledig dag för mig.
Barnen har varit rätt tjuriga idag, men igår när jag kom slängde de sig om halsen på mig så jag var tvungen att sätta mig ner med tre små varelser hängandes på mig. Gullepluttar. Det är sånt som gör att man ändå väljer att göra sånt här. De små gyllene ögonblicken är värda att sparas på i minnesbanken.
Barnen har varit rätt tjuriga idag, men igår när jag kom slängde de sig om halsen på mig så jag var tvungen att sätta mig ner med tre små varelser hängandes på mig. Gullepluttar. Det är sånt som gör att man ändå väljer att göra sånt här. De små gyllene ögonblicken är värda att sparas på i minnesbanken.
Svar på kommentar
Jag lurade mig själv innan. Tydligen så kan man inte logga in på Internet två gånger med samma dator, trots att man har olika mobilnummer. Inte så fiffigt ändå. Som tur var sparade jag det här inlägget innan jag postade det, så därför får ni det nu. Jag skrev det alltså på flygplatsen för en stund sedan, och nu sitter jag i mitt gamla rum i España, eller rättare sagt, Catalunya igen.
Jag har förresten helt glömt bort att svara på en kommentar jag fick för ett tag sedan, förlåt Nina, jag hoppas du fortfarande läser!
Jag var inte au pair i Korea, utan jag var bara där och hälsade på en kompis i två veckor. Så hur man blir au pair i Korea vet jag inte, vet inte ens om det är speciellt vanligt. Men Internet är alltid en bra plats för att ta reda på sådant.
Vill man bli au pair i Europa däremot är det väldigt enkelt. Jag tipsar alltid om sidan
Enligt mig är det absolut värt att de livet som au pair en chans. Man lär sig otroligt mycket, både om sig själv och andra. Man får möta en ny kultur på ett "äkta" sätt och inte som en vanlig turist. Så Nina, och alla andra som också funderar på det. Ta steget ut i världen. Man ångrar sig inte!
Barcelona igen
Det blev visst ett litet blogguppehåll medan jag var hemma. Det blir så ibland.
Nu sitter jag i alla fall på Barcelonas flygplats, igen, och väntar på att Pappa Felip ska komma och hämta mig. Han slutar jobba kl 14 och efter det tar det nog 30 mintuer för honom att komma hit, så ja, här sitter jag och utnyttjar mina 15 + 15 minuter Internet (man registerar sig med mobilnumret, och jag har ju två, ett svenskt och ett spanskt, fiffigt värre).
Jag tänkte skriva om sista tiden i Korea och resan söderut som ni fortfarande inte fått någon info om, så snart jag har lite lugn och ro. Det har varit rätt stressigt de få dagar jag varit hemma, men här kommer jag förhoppningsvis få lite tid över.
Jag har fortfarande inte bestämt mig för om jag ska gå på min katalanska lektion ikväll eller inte. Helst vill jag ju inte missa något, men samtidigt är jag lite halvtrött. Jag sov hela vägen ner till Kastrup på tåget (ca 2 timmar) och hela flygresan (ca 2,5 timmar), så egentligen borde jag inte vara trött, men jag gick ju trots allt upp klockan 4 imorse. Äsch, jag får bestämma mig när jag kommer fram helt enkelt.
Flyget var nästan fullbokat, men jag lyckades välja en plats vid fönstret så jag hade min vänstersida tom. Är alltid skönt att inte ha någon vid sidan om sig. Nu vet jag inte riktigt vad jag ska skriva för babbel mer. Men snart får ni en utförligare uppdatering.
Nu sitter jag i alla fall på Barcelonas flygplats, igen, och väntar på att Pappa Felip ska komma och hämta mig. Han slutar jobba kl 14 och efter det tar det nog 30 mintuer för honom att komma hit, så ja, här sitter jag och utnyttjar mina 15 + 15 minuter Internet (man registerar sig med mobilnumret, och jag har ju två, ett svenskt och ett spanskt, fiffigt värre).
Jag tänkte skriva om sista tiden i Korea och resan söderut som ni fortfarande inte fått någon info om, så snart jag har lite lugn och ro. Det har varit rätt stressigt de få dagar jag varit hemma, men här kommer jag förhoppningsvis få lite tid över.
Jag har fortfarande inte bestämt mig för om jag ska gå på min katalanska lektion ikväll eller inte. Helst vill jag ju inte missa något, men samtidigt är jag lite halvtrött. Jag sov hela vägen ner till Kastrup på tåget (ca 2 timmar) och hela flygresan (ca 2,5 timmar), så egentligen borde jag inte vara trött, men jag gick ju trots allt upp klockan 4 imorse. Äsch, jag får bestämma mig när jag kommer fram helt enkelt.
Flyget var nästan fullbokat, men jag lyckades välja en plats vid fönstret så jag hade min vänstersida tom. Är alltid skönt att inte ha någon vid sidan om sig. Nu vet jag inte riktigt vad jag ska skriva för babbel mer. Men snart får ni en utförligare uppdatering.
Svenskt
Kl. 09.37
Jag glömde skriva två festliga saker igår.
1. Jag såg en Fjällrävenryggsäck igår. På en koreansk tjejs rygg. Lite kul.
2. Kort därefter körde bussen förbi en Hästensaffär, de rutiga sängarna ni vet. Också lite småroligt.
Och till Mammica: Det är mina egna lila vantar jag tappat bort. Så oroa dig inte för HH.
Jag glömde skriva två festliga saker igår.
1. Jag såg en Fjällrävenryggsäck igår. På en koreansk tjejs rygg. Lite kul.
2. Kort därefter körde bussen förbi en Hästensaffär, de rutiga sängarna ni vet. Också lite småroligt.
Och till Mammica: Det är mina egna lila vantar jag tappat bort. Så oroa dig inte för HH.
Tre dagar i en smäll
Kl. 00.44
Det blev visst ett litet hopp sedan det senaste inlägget. Förlåt för det.
Igår var det dags för shopping igen, men innan dess åkte vi och tittade på The Secret Garden på ett av palatsen. Vi hade till och med engelsktalande guide, så det var intressant, men superkallt.
Sedan tog vi tunnelbanan till Insadong Street (en av Seouls ganska få turistgator) och spenderade massa pengar. Jag gjorde det i alla fall. Impulsköpte lite inredningsprylar, jag som inte ens har en egen bostad utan parasiterar bara på andra i olika länder. Men jag kunde bara inte motstå. Så budgeten har spruckit ännu mer, fast det är det förhoppningsvis värt.
Jag har även varit med på en make up-lektion. Hee går en klass varje tisdag men förra veckan missade hon den eftersom vi var ute och upptäckte nya platser, men igår följde jag alltså med henne dit. Ganska ointressant för mig, men ändå kul att ha sett det också.
I tisdags gjorde vi inte så mycket, vi besökte ett annat palats, tror jag, och var i ett stort shoppingcenter. Vi tog nya Sticky Pics, mitt nya namn på klistermärksfoton, och vanliga foton (fast som redigerats lite i Photoshop). Jag hade planerat att försöka få fatt i en halsduk och ett par vantar, eftersom jag gått och lånat ett par vantar härifrån sedan resan söderut. Jag glömde nämligen kvar dem på en buss i Busan. Klantigt.
Idag har vi varit ute hela dagen. Först en "shrine" (på engelska, vet inte exakt vad det heter på svenska, men det är i alla fall en sorts gravplats för kungliga själar, väldigt spirituellt och tillhör Konfucianismen) med engelsktalande guide. Det var bara jag, Hee och en kille från Thailand så det blev en liten privat rundtur. Intressant.
Sedan var det ännu mer shopping. Fast jag köpte inte mycket idag, bara 786x40 klistermärken (inte till mig själv dock, det är bara runda prickar i fyra olika färger), vantar (till slut!), nagelklistermärken och lite choklad. Plus en jättesöt mapp med plastfickor i. Kommer bli perfekt i sommar när jag åker till Spanien igen. Idag har jag nämligen fått reda på att jag kommer få en full guidesäsong där i år igen. Kommer bli superkul!
Imorgon är min sista dag så jag hoppas den blir bra. Vi ska antagligen till ett koreanskt spa. Ska bli intressant. Och nu ska jag sova, för mitt huvud värker och jag är trött. Natti natti!
Det blev visst ett litet hopp sedan det senaste inlägget. Förlåt för det.
Igår var det dags för shopping igen, men innan dess åkte vi och tittade på The Secret Garden på ett av palatsen. Vi hade till och med engelsktalande guide, så det var intressant, men superkallt.
Sedan tog vi tunnelbanan till Insadong Street (en av Seouls ganska få turistgator) och spenderade massa pengar. Jag gjorde det i alla fall. Impulsköpte lite inredningsprylar, jag som inte ens har en egen bostad utan parasiterar bara på andra i olika länder. Men jag kunde bara inte motstå. Så budgeten har spruckit ännu mer, fast det är det förhoppningsvis värt.
Jag har även varit med på en make up-lektion. Hee går en klass varje tisdag men förra veckan missade hon den eftersom vi var ute och upptäckte nya platser, men igår följde jag alltså med henne dit. Ganska ointressant för mig, men ändå kul att ha sett det också.
I tisdags gjorde vi inte så mycket, vi besökte ett annat palats, tror jag, och var i ett stort shoppingcenter. Vi tog nya Sticky Pics, mitt nya namn på klistermärksfoton, och vanliga foton (fast som redigerats lite i Photoshop). Jag hade planerat att försöka få fatt i en halsduk och ett par vantar, eftersom jag gått och lånat ett par vantar härifrån sedan resan söderut. Jag glömde nämligen kvar dem på en buss i Busan. Klantigt.
Idag har vi varit ute hela dagen. Först en "shrine" (på engelska, vet inte exakt vad det heter på svenska, men det är i alla fall en sorts gravplats för kungliga själar, väldigt spirituellt och tillhör Konfucianismen) med engelsktalande guide. Det var bara jag, Hee och en kille från Thailand så det blev en liten privat rundtur. Intressant.
Sedan var det ännu mer shopping. Fast jag köpte inte mycket idag, bara 786x40 klistermärken (inte till mig själv dock, det är bara runda prickar i fyra olika färger), vantar (till slut!), nagelklistermärken och lite choklad. Plus en jättesöt mapp med plastfickor i. Kommer bli perfekt i sommar när jag åker till Spanien igen. Idag har jag nämligen fått reda på att jag kommer få en full guidesäsong där i år igen. Kommer bli superkul!
Imorgon är min sista dag så jag hoppas den blir bra. Vi ska antagligen till ett koreanskt spa. Ska bli intressant. Och nu ska jag sova, för mitt huvud värker och jag är trött. Natti natti!
Ansiktsmask
Kl. 00.59
Det allra sista jag gör innan jag går och lägger mig är det här. Jag bjuder er på bilden på mig när vi var och vandrade i bergen. Vacker, inte sant?
Det allra sista jag gör innan jag går och lägger mig är det här. Jag bjuder er på bilden på mig när vi var och vandrade i bergen. Vacker, inte sant?
I can now see clearly
Kl. 00.26
Oh, my God! Herre jösses!
Idag har jag spenderat mer pengar än vad jag hade med mig när jag kom hit (alltså med ALLA utgifter under hela vistelsen inräknade). Fast inte bokstavligt talat, för jag har inte betalat allt än, och jag får nog ta resten på kortet för annars blir jag utan kontanter, vilket inte känns så bra eftersom jag fortfarande har fyra hela dagar kvar här.
Vad la jag mina pengar på då? Jo, glasögon!!
Jag och Hee gick lite impulsivt till hennes optiker eftersom den låg nära vårt planerade lunchställe, som för övrigt är supergott och superbilligt. Vi delade på en liten minipizza (jag åt 3/4), en "riskakerätt" vid namn Tapoki, vitlöksbröd och en stooor tallrik ris med något kött och grönsakssåsgrejsemojs till (där Hee åt det mesta, men jag smakade lite ris och sås), plus två drickor. Allt detta gick på 97 kr. Alltså mindre än 50 kr var för all denna mat! Hans Deli, I love you!
Nåja, tillbaka till mitt synfel. Jag blev testad och precis som jag redan visste sa han att jag var blind. Vilken nyhet. Han sa att glas plus bågar skulle kosta någonstans mellan 50 000-100 000 won, vilket i svenska kr blir ca 320-640 kr. INGENTING alltså! Men vi gick och åt först för att jag skulle tänka lite på det, och efter maten kände jag mig glad och framför allt KÖPglad.
Så jag blev tilldelad ett par ganska små, men tjocka, svarta bågar, lite väl extremt för mig kanske, men jag vande mig snabbt vid tanken. Men det var bara plastbågar och jag tänkte att om det nu är så där superbilligt kanske jag kan hitta något lite mer exklusivt för ett vrakpris. Fast dessför innan hittade jag ett par STORA i svart plast som jag bara älskade för att de var så stora och coola.
Men sedan fick jag prova de lite dyrare, och hittade ett par Gucci som jag gillade starkt. Det hela slutade med att jag köpte dem, plus fyra stora flaskor linsvätska (plus fyra små). Med mina dumma ögon som inte ser någonting brukar det bli lite halvdyrt, men faktum är att jag kom undan med halva priset jämfört med hemma. 290 000 won för bågarna och 70 000 för glasen blir ca 2 300 kr!! INGENTING!! Linsvätskan kostade totalt 100 kr, och hemma får jag betala 80 kr för EN flaska. Så jag var ju bara tvungen att bunkra upp. Fast jag känner mig lite elak mot min optiker, som jag gått till i 15 år, dvs alla år som jag burit glasögon/linser. Hoppas han har förståelse för mitt svek.
Jag kan fortfarande inte fatta att jag kommit så billigt undan, och jag längtar tills jag får mina nya bågar imorgon kväll. Jag hoppas verkligen att jag fortfarande gillar dem, men det lär jag göra. Om inte annars har jag mina STORA svarta bågar. Som jag inte betalade ett skvatt för (de har oslipade glas i sig), utan som jag fick helt på köpet. HELT OTROLIGT! De måste älska att få lite utländska kunder. Och jag lovar att återkomma nästa gång jag är i Korea.
Och för att fira mina nya glasögon gick vi och sjöng karaoke i nästan två timmar. Vi betalade bara för en, men tydligen sjöng vi så bra att de la till mer tid för oss. Väldigt, väldigt trevligt det också.
Oh, my God! Herre jösses!
Idag har jag spenderat mer pengar än vad jag hade med mig när jag kom hit (alltså med ALLA utgifter under hela vistelsen inräknade). Fast inte bokstavligt talat, för jag har inte betalat allt än, och jag får nog ta resten på kortet för annars blir jag utan kontanter, vilket inte känns så bra eftersom jag fortfarande har fyra hela dagar kvar här.
Vad la jag mina pengar på då? Jo, glasögon!!
Jag och Hee gick lite impulsivt till hennes optiker eftersom den låg nära vårt planerade lunchställe, som för övrigt är supergott och superbilligt. Vi delade på en liten minipizza (jag åt 3/4), en "riskakerätt" vid namn Tapoki, vitlöksbröd och en stooor tallrik ris med något kött och grönsakssåsgrejsemojs till (där Hee åt det mesta, men jag smakade lite ris och sås), plus två drickor. Allt detta gick på 97 kr. Alltså mindre än 50 kr var för all denna mat! Hans Deli, I love you!
Nåja, tillbaka till mitt synfel. Jag blev testad och precis som jag redan visste sa han att jag var blind. Vilken nyhet. Han sa att glas plus bågar skulle kosta någonstans mellan 50 000-100 000 won, vilket i svenska kr blir ca 320-640 kr. INGENTING alltså! Men vi gick och åt först för att jag skulle tänka lite på det, och efter maten kände jag mig glad och framför allt KÖPglad.
Så jag blev tilldelad ett par ganska små, men tjocka, svarta bågar, lite väl extremt för mig kanske, men jag vande mig snabbt vid tanken. Men det var bara plastbågar och jag tänkte att om det nu är så där superbilligt kanske jag kan hitta något lite mer exklusivt för ett vrakpris. Fast dessför innan hittade jag ett par STORA i svart plast som jag bara älskade för att de var så stora och coola.
Men sedan fick jag prova de lite dyrare, och hittade ett par Gucci som jag gillade starkt. Det hela slutade med att jag köpte dem, plus fyra stora flaskor linsvätska (plus fyra små). Med mina dumma ögon som inte ser någonting brukar det bli lite halvdyrt, men faktum är att jag kom undan med halva priset jämfört med hemma. 290 000 won för bågarna och 70 000 för glasen blir ca 2 300 kr!! INGENTING!! Linsvätskan kostade totalt 100 kr, och hemma får jag betala 80 kr för EN flaska. Så jag var ju bara tvungen att bunkra upp. Fast jag känner mig lite elak mot min optiker, som jag gått till i 15 år, dvs alla år som jag burit glasögon/linser. Hoppas han har förståelse för mitt svek.
Jag kan fortfarande inte fatta att jag kommit så billigt undan, och jag längtar tills jag får mina nya bågar imorgon kväll. Jag hoppas verkligen att jag fortfarande gillar dem, men det lär jag göra. Om inte annars har jag mina STORA svarta bågar. Som jag inte betalade ett skvatt för (de har oslipade glas i sig), utan som jag fick helt på köpet. HELT OTROLIGT! De måste älska att få lite utländska kunder. Och jag lovar att återkomma nästa gång jag är i Korea.
Och för att fira mina nya glasögon gick vi och sjöng karaoke i nästan två timmar. Vi betalade bara för en, men tydligen sjöng vi så bra att de la till mer tid för oss. Väldigt, väldigt trevligt det också.
I'm so pretty
Kl. 23.00
När vi klev av bussen idag och skulle gå hemåt till lägenheten efter vår vandring skedde följande:
En kvinna kom gående och tittade lite extra på mig när hon gick förbi. Vi stannade allihopa vid ett övergångsställe och då tittar hon på mig medan hon säger något på koreanska. Jag i min tur tittar på Hee som säger att kvinnan tyckte jag var vacker/söt (Hee sa "pretty" medan hennes pappa sa "beautiful"). Tur att jag kan säga tack på koreanska.
Det kanske ska tilläggas att jag inte kände mig speciellt söt eller vacker eftersom allt mitt smink försvunnit, alternativt kladdats ut, och jag hade tjocka vinterkläder och en rolig mössa. Men komplimanger är väl alltid trevligt ändå. Det gjorde i alla fall min kväll lite extra speciell.
När vi klev av bussen idag och skulle gå hemåt till lägenheten efter vår vandring skedde följande:
En kvinna kom gående och tittade lite extra på mig när hon gick förbi. Vi stannade allihopa vid ett övergångsställe och då tittar hon på mig medan hon säger något på koreanska. Jag i min tur tittar på Hee som säger att kvinnan tyckte jag var vacker/söt (Hee sa "pretty" medan hennes pappa sa "beautiful"). Tur att jag kan säga tack på koreanska.
Det kanske ska tilläggas att jag inte kände mig speciellt söt eller vacker eftersom allt mitt smink försvunnit, alternativt kladdats ut, och jag hade tjocka vinterkläder och en rolig mössa. Men komplimanger är väl alltid trevligt ändå. Det gjorde i alla fall min kväll lite extra speciell.
Elevator race
Jag glömde skriva en rolig sak om igår.
När vi skulle upp på taket på en byggnad för att titta på något som visade sig vara stängt, skrattade vi åt de två hissarna.
De hade nämligen ett race med varandra. Båda två var på 14:e våningen och skulle ner till B3 där vi befann oss. Den ena hissen stannade på 9:e våningen, den andra på 7:e och så plötsligt var de jämnsides igen osv. Vi hade jättekul åt att se hur de tävlade om att komma först.
Inte visste jag att man kunde ha så kul åt två hissar.
När vi skulle upp på taket på en byggnad för att titta på något som visade sig vara stängt, skrattade vi åt de två hissarna.
De hade nämligen ett race med varandra. Båda två var på 14:e våningen och skulle ner till B3 där vi befann oss. Den ena hissen stannade på 9:e våningen, den andra på 7:e och så plötsligt var de jämnsides igen osv. Vi hade jättekul åt att se hur de tävlade om att komma först.
Inte visste jag att man kunde ha så kul åt två hissar.
Mt Taebaek
Kl. 22.00
Nu är vi hemma igen efter vår bergsvandring. Dagen började tidigt, med mobilen som väckte mig redan 4.45. Sedan var det 4,5 timmar i buss till vårt Mount Taebaek. Det var oerhört brant den första delen och jag trodde seriöst jag skulle behöva sätta mig eller gå tillbaka, men det var bara att kämpa på.
Efter stigning på stigning kom vi till slut till toppen på dryga 1500 meter, där det blåste rätt rejält. Sedan bar det bara neråt. Skönt.
Det här var vad jag hade på mig idag. Från tå till topp:
Strumpbyxor. Två par vanliga strumpor. Ett par yllestrumpor. Kängor. Broddar på kängorna.
Strumpbyxor. Jeans. Termobyxor.
Tunn långärmad tröja. Vanlig långärmad tröja. Fleecetröja. Tunn gortexjacka.
Ganska tjocka fingervantar. Helly Hansen tumvantar.
"Ansiktsmask" (bild kommer så ni fattar vad jag menar).
Mössa från Nepal. Jackhuva.
Det var allt, och jag frös inte ett dugg. De enda gångerna det var kyligt var när vi stannade för att äta, och i början när vi stannade för att vila. Allt svett gjorde det kallt. Farligt att svettas i snön. Och efter vi ätit var fötterna, eller rättare sagt tårna, isbitar också, men efter en stund fick de upp värmen igen.
Själva vandringen var egentligen inte så vacker eller speciell. Bara jobbig. Det var en helt vanlig glesskog (med träd lite här och där, även om de väl var koreanska) och inget annorlunda för mig. Men det känns strongt att jag gjorde det. Hee ligger och sover nu, så utmattad blev hon, men jag är inte speciellt trött. Kanske för att jag sov på bussen hem. Men det ska ändå bli skönt att sova så småningom.
Nu är vi hemma igen efter vår bergsvandring. Dagen började tidigt, med mobilen som väckte mig redan 4.45. Sedan var det 4,5 timmar i buss till vårt Mount Taebaek. Det var oerhört brant den första delen och jag trodde seriöst jag skulle behöva sätta mig eller gå tillbaka, men det var bara att kämpa på.
Efter stigning på stigning kom vi till slut till toppen på dryga 1500 meter, där det blåste rätt rejält. Sedan bar det bara neråt. Skönt.
Det här var vad jag hade på mig idag. Från tå till topp:
Strumpbyxor. Två par vanliga strumpor. Ett par yllestrumpor. Kängor. Broddar på kängorna.
Strumpbyxor. Jeans. Termobyxor.
Tunn långärmad tröja. Vanlig långärmad tröja. Fleecetröja. Tunn gortexjacka.
Ganska tjocka fingervantar. Helly Hansen tumvantar.
"Ansiktsmask" (bild kommer så ni fattar vad jag menar).
Mössa från Nepal. Jackhuva.
Det var allt, och jag frös inte ett dugg. De enda gångerna det var kyligt var när vi stannade för att äta, och i början när vi stannade för att vila. Allt svett gjorde det kallt. Farligt att svettas i snön. Och efter vi ätit var fötterna, eller rättare sagt tårna, isbitar också, men efter en stund fick de upp värmen igen.
Själva vandringen var egentligen inte så vacker eller speciell. Bara jobbig. Det var en helt vanlig glesskog (med träd lite här och där, även om de väl var koreanska) och inget annorlunda för mig. Men det känns strongt att jag gjorde det. Hee ligger och sover nu, så utmattad blev hon, men jag är inte speciellt trött. Kanske för att jag sov på bussen hem. Men det ska ändå bli skönt att sova så småningom.
Mer palats och Lotte World
Så där, nu har jag en liten stund innan jag tänkt gå och lägga mig. Imorgon ska vi på bergsvandring, vilket kommer bli sviiiiiinkallt. Antagligen -20 grader Celcius och vem vet, det kanske blåser och snöar också, så det gäller att pälsa på sig ordentligt. Tur att jag har med mig termobyxor, kängor, tjocka stumpor och en mössa från Nepal. Det borde duga.
Idag har vi inte gjort så himlans mycket. Vi har mest åkt runt i bilen, detta eftersom Seoul är så ofattbart stort och det tar en timme att bara ta sig dit man ska. Virrar man dessutom kring lite för mycket, ja, då tar det ännu längre tid.
Vi var i alla fall och tittade på två palats till, men alla ser i princip likadana ut, så det börjar bli lite tråkigt. Tur att vi inte har så mycket kvar att se vad det gäller palats. Vi åt lunch och sedan åkte vi till en jättestor bokaffär och gled runt ett tag.
Min kamera har dessutom blivit inlämnad för tillfixning. Det kommer kosta gratis. Tur att jag befinner mig i Samsungs hemland och att allt är så billigt här. Jag kanske till och med borde köpa en helt ny kamera när jag ändå är här. Min telefons batteri är däremot fortfarande ofixat, men den behöver jag inte ändå. Bara för att räkna valuta och checka tiden.
Nu över till gårdagen. Jag minns ju inte direkt vad jag skrev igårkväll, men ska försöka ge en liten sammanfattning av det hela.
Vi var alltså på Lotte World. Jag, Hee, Su (Hee's kompis) och Su's kompis. Fyra tjejer och en jätterolig dag. Vi åkte massa attraktioner och hade superkul ihop. Men det allra roligaste var en ukrainare. Han dansade i en show och efteråt fick man ta bilder tillsammans med dansarna, så vi sprang efter viss tvekan fram till honom (då visste vi ju inte att han var från Ukraina). Han sa till mig att han trodde att jag var från Californien. Haha liksom. Så jag förklarade att jag var från Sverige och frågade var han varifrån, och det var då vi fick reda på hans ursprung. Sen var det inte mycket mer med det.
Förrän vi kollade på paraden på kvällen där han också var med. Han gick först i ledet så det var lätt att se honom, och han skrattade när han såg oss.
Sedan gick vi ut utomhus och åkte några attraktioner, men det var för kallt så vi gick in igen. Bara för att inse att vi precis missat en show på scenen, så vi satte oss besvikna ner på en av bänkarna medan ridån gick ner. Då plötsligt kom ukrainaren fram till oss och började prata med oss (läs: mig)! Fast utan smink och i vanliga kläder. Då fick vi reda på vad han hette (men det har jag glömt bort nu) och att han jobbat där i fyra månader. Han verkade trevlig och han frågade till och med om vi skulle dit imorgon (idag) också, vilket vi naturligtvis inte hade tänkt. Och tja, nu kommer vi väl aldrig se honom igen. Men det var kul.
Det är andra gången som en främling närmat sig oss under tiden här. Jag vet inte om jag skrivit om Eric tidigare, en sydafrikansk kille som började prata med oss när vi var i Seoul Tower. Men det är nog inte sista gången det händer i Korea. Alla utlänningar dras till varandra eftersom det är så lätt att se vem som inte hör till lokalbefolkningen.
Jag bör väl egentligen skriva något om trippen söderut, men det orkar jag inte göra nu. Så det får bli senare, för vi ska upp tiiiiidigt imorgon. Det tar fyra timmar med buss för att komma dit vi ska, och sedan ska vi vandra i fyra timmar. Jag känner redan hur kallt det kommer bli. Burrr! Hoppas jag kommer hem med alla fingrar och tår i behåll!
Åh nej!
Kl.00.26
Varför är det alltid så att de få gånger man inte sparar ett inlägg utan vill publicera det direkt, så försvinner allt?? Nu får ni ingen ordentlig uppdatering förrän vid ett senare tillfälle, för jag är trött och vill sova. Dumma, dumma Internet/dator/blogg/Anna.
Varför är det alltid så att de få gånger man inte sparar ett inlägg utan vill publicera det direkt, så försvinner allt?? Nu får ni ingen ordentlig uppdatering förrän vid ett senare tillfälle, för jag är trött och vill sova. Dumma, dumma Internet/dator/blogg/Anna.
Back in Seoul
Kl. 22.46
Nu är vi äntligen hemma igen, efter totalt snökaos i Kodjedo (min lilla svenska stavning), en fantastisk båttur till lilla ön Oedo och en svindyr taxiresa i Busan, med mera.
Uppdatering kommer väl så småningom. Just nu är jag för trött för att orka tänka tillbaka på de tre dagar som förflutit, och i morgon ska vi till Lotte World, en stort inomhusnöjesfält.
Min kamera är för övrigt sönder. Samma sak hände när jag var i Japan, då gick den också sönder. Det var en precis likadan kamera, så det kanske är dags att hitta något annat. Det bästa är att det är en Samsung, så därför bör det vara lätt att fixa den här i Seoul. Samsung är koreanskt om ni inte visste det. Dessutom är min Samsungmobil också dum. Jag måste ladda batteriet två gånger om dygnet för att ha den i funktion. Så otroligt irriterande.
Men nu blir det som sagt sängen. Ska bli skönt, fast vi har sovit väldigt bra på resan också i och för sig.
Nu är vi äntligen hemma igen, efter totalt snökaos i Kodjedo (min lilla svenska stavning), en fantastisk båttur till lilla ön Oedo och en svindyr taxiresa i Busan, med mera.
Uppdatering kommer väl så småningom. Just nu är jag för trött för att orka tänka tillbaka på de tre dagar som förflutit, och i morgon ska vi till Lotte World, en stort inomhusnöjesfält.
Min kamera är för övrigt sönder. Samma sak hände när jag var i Japan, då gick den också sönder. Det var en precis likadan kamera, så det kanske är dags att hitta något annat. Det bästa är att det är en Samsung, så därför bör det vara lätt att fixa den här i Seoul. Samsung är koreanskt om ni inte visste det. Dessutom är min Samsungmobil också dum. Jag måste ladda batteriet två gånger om dygnet för att ha den i funktion. Så otroligt irriterande.
Men nu blir det som sagt sängen. Ska bli skönt, fast vi har sovit väldigt bra på resan också i och för sig.
Full rulle i Seoul
Kl. 00.27
Oh my god. Idag har jag gjort massa kuliga saker.
Först var vi på Nationalmuseet, inte jättekul direkt, men intressant.
Därefter började det roliga. Vi mötte upp en av Hees vänner och vi styrde kosan mot en karaoke. Precis som i Japan hyr man ett litet rum för sig själv och sjunger för full hals utan att någon annan bryr sig. Superkul! Jag tror jag ska öppna upp ett sådant ställe i Sverige, för jag fullkomligt älskar det.
Sedan gick vi och åt tacos, jättekoreanskt, eller inte. Efter maten gick vi till ett klistermärkfotoställe. Dvs man tar kort på sig och pysslar till dem (under tidspress!) och får ut dem som klistermärken. Rätt billigt och jättekul!
Ni kan aldrig gissa vad som hände sedan. Jag fick min framtid utstakad! Vi gick till ett spådomscafé, där man under tiden som man dricker något blir spådd. Detta kan ske antingen genom tarotkort, eller genom sitt födelsedatum. Vi körde födelsedagar och faktum är att det var väldigt kul och spännande. Jag har ingen aning om hur länge vi satt där med vår "spåman", men han sa massa saker som lät väldigt trovärdiga. Och han använder sig av en gammal antik kinisisk spåteknik för att få fram allting. Vi får dessutom komma dit fler gånger helt gratis under ett år, så jag tror jag ska dit en gång till innan jag åker hem. För att se om ja får samma information som nu.
Igår gjorde vi inte så jättemycket. Vi åkte till Nationalmuseet, bara för att upptäcka att det var stängt. Så då åkte vi till gränsen till Nordkorea. Det finns ett observatorie där man kan kika norrut och se hur nära vi befinner oss diktaturen Nordkorea. Gränsen är en flod och det bredaste stället är 4,3 km medan det smalaste bara är 460 meter. Spännande. Det känns nästan som man varit där, fast ändå känns det som en helt främmande värld, helt olik resten av vår "vanliga" värld.
Vi var även i en uppbyggd turistby med massa olikfärgade hus vid namn Provence. Även det var en helt annan värld.
På kvällen åkte vi till Hees faster och åt middag. De har en ~8 år gammal son som är hur mysig och rolig som helst. När han dessutom pratar engelska med mig blir det bara ännu bättre. "You want to do hide and seek with me?" frågade han. Klart jag ville leka kurragömma med en sådan charmknutte. Vi gick och sjöng karaoke med honom och Hees lillasyster också, och herregud vad pojken sjöng. Det skakade nästan i väggarna.
Imorgon ska vi åka söderut, till Busan (Pusan) och lite andra ställen. Tre dagar blir vi borta, och det ska bli kul att åka på utflykt.
Som extra knorr på det här inlägget lägger jag upp en bild på våra klistermärkfoton.
Jag är den blonda (min nya hårfärg) om ni undrar. Hee är hon i röd tröja.
Oh my god. Idag har jag gjort massa kuliga saker.
Först var vi på Nationalmuseet, inte jättekul direkt, men intressant.
Därefter började det roliga. Vi mötte upp en av Hees vänner och vi styrde kosan mot en karaoke. Precis som i Japan hyr man ett litet rum för sig själv och sjunger för full hals utan att någon annan bryr sig. Superkul! Jag tror jag ska öppna upp ett sådant ställe i Sverige, för jag fullkomligt älskar det.
Sedan gick vi och åt tacos, jättekoreanskt, eller inte. Efter maten gick vi till ett klistermärkfotoställe. Dvs man tar kort på sig och pysslar till dem (under tidspress!) och får ut dem som klistermärken. Rätt billigt och jättekul!
Ni kan aldrig gissa vad som hände sedan. Jag fick min framtid utstakad! Vi gick till ett spådomscafé, där man under tiden som man dricker något blir spådd. Detta kan ske antingen genom tarotkort, eller genom sitt födelsedatum. Vi körde födelsedagar och faktum är att det var väldigt kul och spännande. Jag har ingen aning om hur länge vi satt där med vår "spåman", men han sa massa saker som lät väldigt trovärdiga. Och han använder sig av en gammal antik kinisisk spåteknik för att få fram allting. Vi får dessutom komma dit fler gånger helt gratis under ett år, så jag tror jag ska dit en gång till innan jag åker hem. För att se om ja får samma information som nu.
Igår gjorde vi inte så jättemycket. Vi åkte till Nationalmuseet, bara för att upptäcka att det var stängt. Så då åkte vi till gränsen till Nordkorea. Det finns ett observatorie där man kan kika norrut och se hur nära vi befinner oss diktaturen Nordkorea. Gränsen är en flod och det bredaste stället är 4,3 km medan det smalaste bara är 460 meter. Spännande. Det känns nästan som man varit där, fast ändå känns det som en helt främmande värld, helt olik resten av vår "vanliga" värld.
Vi var även i en uppbyggd turistby med massa olikfärgade hus vid namn Provence. Även det var en helt annan värld.
På kvällen åkte vi till Hees faster och åt middag. De har en ~8 år gammal son som är hur mysig och rolig som helst. När han dessutom pratar engelska med mig blir det bara ännu bättre. "You want to do hide and seek with me?" frågade han. Klart jag ville leka kurragömma med en sådan charmknutte. Vi gick och sjöng karaoke med honom och Hees lillasyster också, och herregud vad pojken sjöng. Det skakade nästan i väggarna.
Imorgon ska vi åka söderut, till Busan (Pusan) och lite andra ställen. Tre dagar blir vi borta, och det ska bli kul att åka på utflykt.
Som extra knorr på det här inlägget lägger jag upp en bild på våra klistermärkfoton.
Jag är den blonda (min nya hårfärg) om ni undrar. Hee är hon i röd tröja.
Svar på kommentarer
Just nu hinner jag bara skriva svar på två kommentarer jag fått.
Linnea: Jag är au pair i Spanien, rättare sagt i Katalonien, ca 6 mil från Barcelona, men just nu är jag och hälsar på en kompis i Korea. Det är andra gången jag är au pair, första gången var för tre år sedan och då var jag i Madrid. Så bloggen har funnits ända sedan dess.
B: 4D innebär 3D med simulator, dvs att stolarna rör på sig och man får vatten och vind sprutade på sig.
Linnea: Jag är au pair i Spanien, rättare sagt i Katalonien, ca 6 mil från Barcelona, men just nu är jag och hälsar på en kompis i Korea. Det är andra gången jag är au pair, första gången var för tre år sedan och då var jag i Madrid. Så bloggen har funnits ända sedan dess.
B: 4D innebär 3D med simulator, dvs att stolarna rör på sig och man får vatten och vind sprutade på sig.
Första tiden i Korea
08.32
Nu har ni fått ett nytt år där hemma också. Jag har precis vaknat och trots att jag alldeles säkert skulle kunna somna om för ett par tre timmars extra sömn bestämde jag mig för att skriva lite i bloggen. Det har ju varit dåligt med det på sista tiden.
Jag tänkte berätta lite om min första tid i Korea och resan hit, som började ganska skakigt.
Först missade jag tåget från stan, med bara ett par sekunder. Osis. Sedan var nästa tåg försenat nästan en timme, vilket gjorde att när jag väl kom fram till Kastrup hade jag bara fem minuter på mig innan incheckningen skulle stänga. Det gjorde att det blev en liten språngmarch genom flygplatsen, hej och hå. Men jag hann i alla fall med mitt flyg som tur var.
På tåget träffade jag en kille som också var i senaste laget. Hans flyg till Genève skulle gå 17.15 (och mitt 17.25, så klockan var alltså 16.20 när vi väl kom fram med tåget), men jag hoppas han lyckades komma iväg också.
Flygresorna gick bra. Inget överraskande där, mer än att man fick innetofflor på långresan från Istanbul, och att man fick en jättesöt liten necessär med tandborsten. På de andra resorna till Australien har det inte varit riktigt lika "lyxigt", så det var trevligt.
Hee mötte mig på Inchon Airport utanför Seoul, och efter ca en timmes bussfärd var vi framme vid hennes lägenhet. Jag var supertrött eftersom jag sovit så lite under resan och klockan var 16.50 lokal tid vid landningen (vilket innebär 8.50 hemma i Skandinavien).
Efter en supersnabb rundtur i lägenheten, som är pytteliten för fem personer att bo i, gick vi för att titta på hennes lillasysters Taek-won-do-uppvisning. Därefter handlade vi lite och fixade ett resekort till mig (för både buss, tåg, metro och taxi (!)). Det blev en sen middag, en typisk koreansk sådan, med en skål med ris och flera olika små tilltugg. Bland annat kimchi! Som jag längtat efter det. Men jag vågade inte äta för mycket, dels eftersom min mage redan var lite halv upprorisk, och dels för att det är så starkt.
Jag intog den enda sängen i lägenheten för natten. De andra sover på golvet, mamman, pappan, lillasyster (9) och lillebror (12) i ett rum, och Hee i vardagsrummet. Det är helt normalt i det här huset eftersom sängar inte får plats, fast jag har fått lillebrors rum eftersom jag är gäst. Egentligen hade det inte spelat så stor roll om jag också sovit på golvet för sängen är nog en av de hårdaste jag sovit i någonsin.
Torsdagen var min första riktiga dag här i landet. Vi började med sen frukost bestående av en blandad röra av ris, grönsaker och stekt ägg, sedan åkte vi till posten och postade mitt paket jag hade velat posta i Istanbul eftersom det skulle till Turkiet. Men eftersom det inte fanns något postkontor på flygplatsen gick det inte.
Därefter åkte till till N Seoul Tower tillsammans med lillasystern och pappan, åkte linbana och njöt at utsikten. Seoul är en gigantisk stad!! 12 miljoner bor det här, 48 miljoner i hela landet, som bara är en femtedel så stort som Sverige.
Nästa stopp blev ett palats vid namn Gyeongbokgung och kikade runt. Hela tiden höll vi dessutom utkik efter en sydafrikansk kille som vi stötte på vid linbanan. Jag trodde först han var australiensare, det lät så på honom nämligen, men han frågade om han kunde hänga på oss eftersom han hörde att vi skulle till palatset. Men Hee missuppfattade honom och trodde bara att han frågade hur lång tid det tog att ta sig dit, så det blev inget sammarbete, plus att det ändå hade blivit trångt i vår bil med en extra långskank.
Pappan och lillasystern lämnade oss så småningom och Hee och jag strövade omkring på egen hand bland några smala gator, fullproppade av affärer och människor. Hees mamma hade hittat en vegetarisk restaurang, men när vi väl kom dit var den stängd och öppnade inte förrän om 30 minuter. Jag har inte nämnt än hur vädret är här, men det är KALLT! Runt -10 var det definitivt, och när man bara går och väntar på att tiden ska gå så man kan äta känns det ännu kallare. Därför tog vi skydd inne på ett café och drack lite värmande choklad och te.
Lunchen var god, jag åt sojaprotein barbeque med ris, så klart. Efter det fortsatte vi vår upptäcktsfärd och hamnade på ett museum för en gammal koreansk ledare (Yi Sun-sin led om jag minns rätt). Vi tittade på en 4D-film och skrev mitt namn med koreansk pensel på rispapper. Vi åt även en kul kulglass, alltså en kul glass bestående av små minikulor. Sen tror jag vi åkte hem.
Den kvällen blev lång, för under dagen hade jag upptäckt att The Body Shop i Korea är superbilliga. En del saker är nästan hälften så dyra här jämfört med i Sverige. Därför surfade vi runt och skrev upp vad jag vill köpa, och det blev en liten lista av det hela.
Vi kom inte i säng förrän vid 2, och skull upp 6.30 dagen efter. Hee skulle nämligen ha ett förartest kl 8.30, och jag följde med henne till det. Det var på ett inhägnat område, med en liten bana där man skulle köra runt och parkera och massa sånt. Hon fick 94 av 100 i betyg efteråt, vilket var bra gjort. Men de kör automatväxlad, så det är ju inte så mycket att tänka på egentligen. Bara styra, gasa och bromsa. För er som undrar kan jag säga att de har högertrafik, precis som hemma. i Japan däremot kör de på vänster sida.
Efter körningen tog vi oss till en hårsalong. Jag hade nämligen bestämt mig för att klippa och slinga mig här. Lite spännande och galet. Klippningen blev bra, för hon tog bara ytterst lite av topparna, precis som jag ville, men slingningen blev asiatiskt blond, dvs inte så vitblond som hemma utan mer brungulblond. Jag har inte helt bestämt mig för om jag gillar det än, men låter det vara så här tills jag kommer hem. Sedan får jag bestämma vad jag vill göra. Notan för kalaset belv betydligt högre än jag räknat med, jag kunde till och med fått det billigare hemma, men det var en upplevelse i alla fall.
Vi tittade på ett till palats och åt italiensk lunch, dvs pasta och pizza. Kändes lite konstigt, men jag är rädd att jag kommer tröttna på asiatisk mat annars.
Sedan blev det shopping, shopping, shopping. En tusenlapp på Body Shop, och jag "tjänade" 600 kr jämfört med om jag hade köpt det i Sverige. Det blev även en tröja på Mango (!), där Hee köpte fyra tröjor och ett par shorts. Någonstans efter all shopping gick musten ur mig. Vi satte oss på Starbucks och jag somnade nästan i stolen. Så istället för att stanna kvar till midnatt åkte vi alltså tillbaka hem, jag sov i ett par timmar, och nyåret väntades in framför TV:n. Ett ganska tråkigt nyårsfirande, som jag skrev igår, så nästa år ska det bli andra bullar. Då är jag redo för partaj!
Idag vet jag inte exakt vad vi ska göra, men jag ska i alla fall försöka sova en timme till eller så, så jag orkar med en dag utan att ramla ihop ikväll. Det här inlägget har tagit nästan en timme att skriva, men det var lika bra att få med allt eftersom jag uppdaterar så sällan nu. Jag vill ju inte gärna sitta vid datorn istället för att umgås och upptäcka Korea. Men fortsättning följer i alla fall.
Nu har ni fått ett nytt år där hemma också. Jag har precis vaknat och trots att jag alldeles säkert skulle kunna somna om för ett par tre timmars extra sömn bestämde jag mig för att skriva lite i bloggen. Det har ju varit dåligt med det på sista tiden.
Jag tänkte berätta lite om min första tid i Korea och resan hit, som började ganska skakigt.
Först missade jag tåget från stan, med bara ett par sekunder. Osis. Sedan var nästa tåg försenat nästan en timme, vilket gjorde att när jag väl kom fram till Kastrup hade jag bara fem minuter på mig innan incheckningen skulle stänga. Det gjorde att det blev en liten språngmarch genom flygplatsen, hej och hå. Men jag hann i alla fall med mitt flyg som tur var.
På tåget träffade jag en kille som också var i senaste laget. Hans flyg till Genève skulle gå 17.15 (och mitt 17.25, så klockan var alltså 16.20 när vi väl kom fram med tåget), men jag hoppas han lyckades komma iväg också.
Flygresorna gick bra. Inget överraskande där, mer än att man fick innetofflor på långresan från Istanbul, och att man fick en jättesöt liten necessär med tandborsten. På de andra resorna till Australien har det inte varit riktigt lika "lyxigt", så det var trevligt.
Hee mötte mig på Inchon Airport utanför Seoul, och efter ca en timmes bussfärd var vi framme vid hennes lägenhet. Jag var supertrött eftersom jag sovit så lite under resan och klockan var 16.50 lokal tid vid landningen (vilket innebär 8.50 hemma i Skandinavien).
Efter en supersnabb rundtur i lägenheten, som är pytteliten för fem personer att bo i, gick vi för att titta på hennes lillasysters Taek-won-do-uppvisning. Därefter handlade vi lite och fixade ett resekort till mig (för både buss, tåg, metro och taxi (!)). Det blev en sen middag, en typisk koreansk sådan, med en skål med ris och flera olika små tilltugg. Bland annat kimchi! Som jag längtat efter det. Men jag vågade inte äta för mycket, dels eftersom min mage redan var lite halv upprorisk, och dels för att det är så starkt.
Jag intog den enda sängen i lägenheten för natten. De andra sover på golvet, mamman, pappan, lillasyster (9) och lillebror (12) i ett rum, och Hee i vardagsrummet. Det är helt normalt i det här huset eftersom sängar inte får plats, fast jag har fått lillebrors rum eftersom jag är gäst. Egentligen hade det inte spelat så stor roll om jag också sovit på golvet för sängen är nog en av de hårdaste jag sovit i någonsin.
Torsdagen var min första riktiga dag här i landet. Vi började med sen frukost bestående av en blandad röra av ris, grönsaker och stekt ägg, sedan åkte vi till posten och postade mitt paket jag hade velat posta i Istanbul eftersom det skulle till Turkiet. Men eftersom det inte fanns något postkontor på flygplatsen gick det inte.
Därefter åkte till till N Seoul Tower tillsammans med lillasystern och pappan, åkte linbana och njöt at utsikten. Seoul är en gigantisk stad!! 12 miljoner bor det här, 48 miljoner i hela landet, som bara är en femtedel så stort som Sverige.
Nästa stopp blev ett palats vid namn Gyeongbokgung och kikade runt. Hela tiden höll vi dessutom utkik efter en sydafrikansk kille som vi stötte på vid linbanan. Jag trodde först han var australiensare, det lät så på honom nämligen, men han frågade om han kunde hänga på oss eftersom han hörde att vi skulle till palatset. Men Hee missuppfattade honom och trodde bara att han frågade hur lång tid det tog att ta sig dit, så det blev inget sammarbete, plus att det ändå hade blivit trångt i vår bil med en extra långskank.
Pappan och lillasystern lämnade oss så småningom och Hee och jag strövade omkring på egen hand bland några smala gator, fullproppade av affärer och människor. Hees mamma hade hittat en vegetarisk restaurang, men när vi väl kom dit var den stängd och öppnade inte förrän om 30 minuter. Jag har inte nämnt än hur vädret är här, men det är KALLT! Runt -10 var det definitivt, och när man bara går och väntar på att tiden ska gå så man kan äta känns det ännu kallare. Därför tog vi skydd inne på ett café och drack lite värmande choklad och te.
Lunchen var god, jag åt sojaprotein barbeque med ris, så klart. Efter det fortsatte vi vår upptäcktsfärd och hamnade på ett museum för en gammal koreansk ledare (Yi Sun-sin led om jag minns rätt). Vi tittade på en 4D-film och skrev mitt namn med koreansk pensel på rispapper. Vi åt även en kul kulglass, alltså en kul glass bestående av små minikulor. Sen tror jag vi åkte hem.
Den kvällen blev lång, för under dagen hade jag upptäckt att The Body Shop i Korea är superbilliga. En del saker är nästan hälften så dyra här jämfört med i Sverige. Därför surfade vi runt och skrev upp vad jag vill köpa, och det blev en liten lista av det hela.
Vi kom inte i säng förrän vid 2, och skull upp 6.30 dagen efter. Hee skulle nämligen ha ett förartest kl 8.30, och jag följde med henne till det. Det var på ett inhägnat område, med en liten bana där man skulle köra runt och parkera och massa sånt. Hon fick 94 av 100 i betyg efteråt, vilket var bra gjort. Men de kör automatväxlad, så det är ju inte så mycket att tänka på egentligen. Bara styra, gasa och bromsa. För er som undrar kan jag säga att de har högertrafik, precis som hemma. i Japan däremot kör de på vänster sida.
Efter körningen tog vi oss till en hårsalong. Jag hade nämligen bestämt mig för att klippa och slinga mig här. Lite spännande och galet. Klippningen blev bra, för hon tog bara ytterst lite av topparna, precis som jag ville, men slingningen blev asiatiskt blond, dvs inte så vitblond som hemma utan mer brungulblond. Jag har inte helt bestämt mig för om jag gillar det än, men låter det vara så här tills jag kommer hem. Sedan får jag bestämma vad jag vill göra. Notan för kalaset belv betydligt högre än jag räknat med, jag kunde till och med fått det billigare hemma, men det var en upplevelse i alla fall.
Vi tittade på ett till palats och åt italiensk lunch, dvs pasta och pizza. Kändes lite konstigt, men jag är rädd att jag kommer tröttna på asiatisk mat annars.
Sedan blev det shopping, shopping, shopping. En tusenlapp på Body Shop, och jag "tjänade" 600 kr jämfört med om jag hade köpt det i Sverige. Det blev även en tröja på Mango (!), där Hee köpte fyra tröjor och ett par shorts. Någonstans efter all shopping gick musten ur mig. Vi satte oss på Starbucks och jag somnade nästan i stolen. Så istället för att stanna kvar till midnatt åkte vi alltså tillbaka hem, jag sov i ett par timmar, och nyåret väntades in framför TV:n. Ett ganska tråkigt nyårsfirande, som jag skrev igår, så nästa år ska det bli andra bullar. Då är jag redo för partaj!
Idag vet jag inte exakt vad vi ska göra, men jag ska i alla fall försöka sova en timme till eller så, så jag orkar med en dag utan att ramla ihop ikväll. Det här inlägget har tagit nästan en timme att skriva, men det var lika bra att få med allt eftersom jag uppdaterar så sällan nu. Jag vill ju inte gärna sitta vid datorn istället för att umgås och upptäcka Korea. Men fortsättning följer i alla fall.
